Förstasidan i GP den 9 nov 2014 visade en stor bild av hur Järntorgsgatan förbi Draken och Pustervik kan se ut 2021. Där är cykeltrafik i stort sett bortrationaliserad. Jag jämför med nya cykelplanens grundtankar och undrar om hela samarbetskedjan verkligen håller.
Den beskurna visionsbilden i GP den 9 november 2014. Visualisering: Daniel Hultman. (Bilden är offentlig handling, se nedan)
Mitt spontana intryck
Det byggs ett nytt resecentrum vid Skeppsbron med ny spårväg från Järntorget. Färjeförbindelsen med Hisingen ska också flyttas dit. Jag har varit med i diskussioner om hur cyklisterna ska få en vettig väg, speciellt från Järntorget, för att nå det nya resecentret eller komma förbi det på ett smidigt sätt. Dessutom har jag lämnat ett remissvar till Göteborgs nya cykelplan 2015-2025 där man vill tredubbla cyklandet i stan.
När jag såg bilden i GP undrade jag direkt – har Göteborgs visionärer rationaliserat bort cykeln? Är det förankrat med Trafikkontorets cykelplanering? Bilden visar de nya spåren och ett stadsrum med stora fria ytor för gående. Men det finns bara en enda cykelbana, smal som ett styre, och ingen bana alls för cykeltrafik åt andra hållet. Det finns inte heller någon cykelparkering så långt ögat når. En enda cyklist rör sig som katt bland bortåt 30 fotgängarhermeliner.
Återspeglar bilden de visioner som stadsplanerarna arbetar utifrån? Om cykeln inte finns med i skaparprocessen kommer troligen ytorna att intecknas för andra ändamål. I så fall måste någon nödlösa cykelbehoven i efterhand. Det kan lätt resultera i smala banor, ombytliga lägen som gående inte hänger med på och förvirrande omvägar för cyklister. Då känns cykelplanens honnörsord om framkomlighet och flyt långt borta.
Bildens ursprung
Det visar sig att bilden inte är färsk. Den kommer från Stadsbyggnadskontorets Program för detaljplaner, Norra Masthugget från juni 2010. Där är den inte beskuren, och då finns i alla fall två cyklister.
Samma bild som ovan, fast obeskuren i Stadsbyggnadskontorets programhandling.
I programmet förekommer bilden två gånger. Först i litet format på sid 7 där bildtexten säger att Järntorget och Olof Palmes Plats är en stark nod i området och en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken som kan behöva rustas upp för gående. I sista meningen nämns även att cykelstråk borde förbättras. På sid 10 visas samma bild i större format.
GP skrev redan den 26 april 2010 om programförslaget i Så ska Norra Masthugget utvecklas. Där visades den obeskurna bilden med bildtexten ”En vision. Så här skulle vyn från Pustervik och Järntorget ner mot Rosenlundsverket kunna bli. Den exakta utformningen studeras dock först längre fram.”
Dåvarande projektledaren på Stadsbyggnadskontoret berättar för mig att bilden togs fram som en långsiktig vision för hur området kring Heurlins plats kan utvecklas till ett intressant stråk, mötesplats och ett nav för kulturlivet.
Fundering
När bilden dök upp på GP:s förstasida härom veckan trodde jag att den visade nuvarande planläge. Men den är alltså minst fyra och ett halvt år gammal, skapad i ett tidigt planeringsskede och långt innan den ambitiösa cykelplanen 2015-2025 gick ut på remiss. Vi tidningsläsare kan lätt få fel uppfattning, vilket inte är bra för den demokratiska debatten. En minimalistisk skiss får åskådaren att förstå att mycket återstår, men en ambitiös visualisering lurar oss omedvetet att ta den för en långt gången plan. GP skulle ha behövt servera den med tydliga förbehåll, så som de faktiskt gjorde 2010.
Programhandlingen från 2010 skriver på sid 8 att ”Ett kraftigt ökat resande med kollektivtrafik och cykel i förhållande till biltrafiken är ett prioriterat mål i stadens budget. Gång- och cykelvägnätet skall därför ha en hög standard och vara tryggt och säkert för alla.”
Och på sid 5 står: ”[Masthuggs]området måste också vara väl försörjt med bra, väderskyddade och trygga cykelparkeringar i huvudsak i anslutning till kollektivtrafikhållplatser, entréer samt torg och parker.”
Alltså fanns redan då ett motiv för att ge cykeln mer uppmärksamhet i illustrationerna. Men i 6 av de 9 ställena i programmet där ordet cykel nämns står det ”gång- och cykel”, och i en äldre tid kunde det lätt exemplifieras med enbart gående. Nuvarande trafikstrategi och den föreslagna cykelplanen säger å andra sidan att cykel är ett eget trafikslag som behöver en egen struktur.
Kontentan är att mitt spontana intryck av bilden får modereras av de förutsättningar som gällde när den togs fram. Men jag vet inte hur mycket kommunens nuvarande vision skiljer från då. Några av mina remisspunkter om cykelplanen känns ganska aktuella här:
Håller hela samarbetskedjan? – Många parter och personer måste dra åt samma håll. Det finns en risk att bilden återspeglar en arbetsordning där hänsyn till cykeln kommer in sent i planeringsprocessen.
Eftersläpning ger fel signaler – Nya intryck med gammalt tänk blir en våt filt. Att GP visar bilden nu utan förbehåll kan få oss att missuppfatta nuvarande planeringsläge. Jag hoppas att cykeln fått mera plats idag och att det inte finns planerare som fortfarande arbetar efter en vision nästan utan cykel.
Ryms all cykelparkering? – Centrum är fullt av cyklar redan idag utan tredubbling. Det är en utmaning att få plats med mer. Dagens visionsbilder behöver visa att även det behovet adresseras och att Pustervik vill ta emot framtidens besökare även om de väljer att cykla.
Jag menar att beställaren har ett ansvar för att dagens visionsbilder motsvarar kommunens nuvarande strategiska inriktning inom såväl stadsbyggnad, trafik som grönska. Det blir en värdefull indikator på att alla drar åt samma håll. Det visar också hur mycket nya cykelplanen är värd.
