Är trafik likamed bil?

Idag hade jag anledning att kolla upp bötesbelopp för körning mot rött ljus inför en kommande artikel. Polisens webbplats (gammal och ny adress) säger så här om det:

Från Polisens webbplats, besökt 19 januari 2015.

Från Polisens webbplats, besökt 19 januari 2015.

Men gräver man djupare, framgår det att 3 000 kr bara gäller motordrivet fordon utom moped klass II. För cykel, moped klass II och hästfordon är beloppet hälften. Och samma gäller fler av raderna i listan.

Alla tänker inte på att cyklar också är fordon, och att de ofta används till lika viktiga resor som bilar. Att de är tystare, hälsosammare och tar mindre plats borde inte vara skäl för uteslutning från begreppet trafik. Glömmer vi cyklar kan vi lika gärna glömma bilar.

Tillägg 30/1: Anmälan till polisen
Den 19 jan strax efter lunch anmälde jag bristen med ”Kört mot rött ljus” till Polisen. På kvällen när jag skulle skriva mitt blogginlägg upptäckte jag att flera bötesbelopp hade samma brist.

Den 26 jan såg jag att polisens sida hade ändrats lite, troligen den 22 jan. Då hade en parentes tillkommit på raden: ”Kört mot rött ljus (gäller ej cykel/moped klass II/hästfordon)”.

Jag anmälde då att det fanns flera belopp som inte gällde cyklar och föreslog antingen två beloppskolumner eller att inledningen anger att denna sida bara gäller motorfordon utom moped klass II. Helst skulle det då också finnas en hänvisning till en annan sida där vanliga bötesbelopp för cyklar mm kunde anges.

Polisens webbplats tillhandahåller även dokumentet Brott mot trafikordningen i skannad form med detaljerade uppgifter om många böter. Dokumentet är nog senast reviderat 2006 och verkar vara föråldrat. Där finns t.ex. böter för cykelöverfarter men inte för cykelpassager. Det begreppet fanns inte 2006 men är i stort sett den enda korsningstyp vi har idag. Skannade dokument är tyvärr inte heller elektroniskt sökbara. Jag tog upp även det i min anmälan den 26 jan och hoppas nu på ett svar eller en justering.

Tillägg 29/10: Ändrad URL samt Körkort onlines bättre sida
Mer verkar inte hända med min anmälan. Adressen till deras sida har ändrats lite, och jag har lagt till nya adressen i texten ovan. Men Körkort online erbjuder en egen sida med bötesbelopp som verkar vara i bättre skick.

Publicerat i Lagmakten, Ljussignaler, Organisationer, Väntar förgäves | Lämna en kommentar

Principer för spårövergångar

Den intressanta artikeln Gående lever säkrare – tack vare forskarnas råd fanns tidigare på nätet. Den handlade om Chalmers fem råd för utformning av spårvägs­övergångar som Göteborg sedan anammade och som jag tycker är mycket kloka.

Artikeln är nu tillgänglig via min blogg. Den finns här:

Pling 2010-02-10 – Gående lever säkrare tack vare forskarnas råd

Den publicerades den 10 feb 2010 i Pling, Västtrafiks egen sida i tidningen Metro Göteborg. Både Plings redaktör Petra Ebbeson och artikelns författare Mats Ekendahl gav mig idag tillstånd att lägga upp artikeln. Jag har tidigare refererat till den i min Har vi koll?, och räknar med att skriva mer om säkra spårvägsövergångar framöver.

Publicerat i Beröm, Dokument, Kognition, Kollektivtrafik | 2 kommentarer

Motion: Cykla mot enkelriktat

Jag har läst motionen Enklare att cykla av Stina Bergström och Lise Nordin (MP). Av deras åtta punkter tar jag här upp cykling mot enkelriktat. Tipstack till Gbgcyklaren.

”Möjliggör cykeltrafik mot enkelriktat”
Motionens punkt 4 säger att skylten Motortrafik förbjuden är ett otydligt sätt att tillåta cykling mot enkelriktat och att det är en onödig kostnad att byta till den skylten. Istället borde den befintliga Förbud mot infart kunna sitta kvar och bara kompletteras med tilläggsskylten ”gäller ej cyklister”.

Förbudsskylt C3

C3 – Motortrafik förbjuden

Förbudsskylt C1

C1 – Förbud mot infart

Skyltarnas namn
Skylt C3 heter egentligen ”Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II” och skylt C1 ”Förbud mot infart med fordon” i vägtrafikförordningen, men det blir för klumpigt i löpande text.

Om skylten Motortrafik förbjuden
I Göteborg har skylten Motortrafik förbjuden nyligen börjat användas för att dubbelrikta för cyklar. I Köpenhamn har den använts en längre tid för detta.

Skylt Motortrafik förbjuden i Köpenhamn

Dubbelriktning för cyklar med skylten ”motortrafik förbjuden” i centrala Köpenhamn.

Jag har själv invändningar mot användning av denna skylt för att åstadkomma enkelriktning för motorfordon.

Vägmärkesförordningens förklaring ”Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II” ger intryck av att motortrafik är förbjuden i området bakom skylten, och då är det märkligt om man låter bilar köra därinne. Det blir extra märkligt i den danska utformningen där den överkorsade bilen har kylare och strålkastare. Då verkar skylten säga att bilar inte heller får färdas mot oss från detta område, trots att det är just vad de får.

Jag ser det som en ful-användning av skylten när den inte anses verka på ett område utan bara avser en riktning. Det är som om utformarna försökt hitta kryphål i låsta konventioner snarare än att uttrycka sig rakt och enkelt för trafikanterna. Mer om detta i Lagliga fulfix.

Det skulle nog ändå gå att vänja sig vid en sådan nytolkning av skylten. Men om Vägmärkesförordningen ska stödja det, måste det också framgå tydligt i deras förklaringstext. Det är inte tydligt idag.

Om skylten Förbud mot infart
Motionens förslag att använda (bibehålla) skylten Förbud mot infart och komplettera den med undantaget ”Gäller ej cykel” medför ett annat problem för cyklister. När vi är i farten lägger vi inte så noga märke till små texter i konkurrensen med stora och iögonfallande symbolskyltar. Och har vi läst texten en gång och den säger att vi inte behöver bry oss om den stora skylten, så lär vi oss också snabbt att inte bry oss. Därför kommer cyklister snart att automatiskt bortse från alla förbudsskyltar mot infart, på samma sätt som de redan bortser från den skog av skyltar för lastzoner, stannande och parkering vid vägkanten som många stadsgator faktiskt är fulla av men som verkligen inte rör cyklister.

Följande citat från UR:s Kraften i det omedvetna handlar om hur vi sållar bort intryck:

När vi är i New York första gången är staden ansträngande för oss. Men ju oftare vi beger oss till platser som Times Square, desto lättare finner vi oss tillrätta eftersom vi bearbetar allt färre intryck medvetet. Vi kopplar in autopiloten och vår hjärna stänger ute allt som den betraktar som oviktigt eller bekant.

Undantag är bara bra om de kommer sällan och gäller ovanliga situationer.

Strikt enkelriktning behövs
Det är problematiskt att få en viktig skylt att verka oviktig för cyklister, för det finns vissa gator som fortfarande behöver vara strikt enkelriktade för alla. Och vi har också smala cykelbanor som på något vis måste kunna skyltas som strikt enkelriktade. Då måste skylten ses och tas på allvar. Cyklar man åt fel håll där, kan man hamna i farliga situationer där trafikljus för fel riktning saknas eller där felcyklande plötsligt hamnar i blandtrafik på en motriktad körbana. Se vidare Finns enkelriktade cykelbanor?

Vi måste alltså vårda skylten Förbud mot infart noga så att den behåller sin pondus och så att vi alltid agerar rätt med ryggmärgen varhelst skylten dyker upp.

Kanske en ny skylt?
Om skylten Motortrafik förbjuden faktiskt avser ett område och Förbud mot infart inte tillåts kompromissa bort sin distinkta betydelse, så behöver vi en ny skylt där symbolen i sig visar att cyklister får passera medan infart är förbjuden för övriga. Här är ett vilt förslag till sådan skylt:

Skylt C1 med cyel undantagen

Ett vilt förslag till skylt. Bara cyklar får köra in.

Att skapa en oren förbudsskylt kan väcka byråkratisk aversion. Men vi vill ju faktiskt uttrycka ett förbud för vissa samtidigt med en inbjudan för andra, och vi har välkända symbolelement i vår grundrepertoar som kan säga just det. Därför framkastar jag nu denna våghalsiga kombination, och jag tror att den har flera pedagogiska poänger:

  • Den är helt symbolisk. Det betyder att man läser av den snabbt. Man behöver inte ta sig tid att tyda någon text och den kräver inga språkkunskaper.
  • Den använder välkända symbolelement.
  • Förbudet är halvt, vilket stämmer med att cykling tillåts trots förbud för övriga.
  • Den talar om för cyklister att de bör hålla sig till höger och att de kan förvänta sig mötande motortrafik.
  • Eftersom det är en enda skylt får den en egen förklaring i Vägmärkesförordningen. Det får aldrig en samgruppering av olika skyltar.
  • För cyklister blir tolkningen enkel – det är alltid rätt att följa cykelsymboler.

Skylt i gatans andra ända
Naturligtvis måste trafikanter från andra hållet känna till att gatan är enkelriktad för motorfordon. Det innebär bl.a. att de ska placera sig helt till vänster inför en vänstersväng och att de får parkera även vid vänstra vägkanten om inget annat sägs. Men de måste också förstå att de i detta fall ändå kan möta cyklister.

Det upplysningsmärke som nu har börjat användas i detta sammanhang är tydligt.

Skylt för motriktad cykeltrafik

Dessa vita skyltar visar tydligt att man bara kan möta cyklister. Den blå cykelsymbolen är samma som ingår i mitt skyltförslag ovan.

Men kanske måste märket Förbud mot infart alltid paras med den blå pilskylten Enkelriktad trafik i andra änden. Vi behöver ändå lägga till en upplysning om den motriktade cykeltrafiken. Jag vill ge ett par förslag, först variant 1:

Skyltar Enkelriktat med cykel undantagen v1

Skylten enkelriktad trafik kompletterad med pil för motriktad cykeltrafik, variant 1.

Här är det lämpligt att placera cykelpilen rumsligt korrekt i förhållande till enkelriktatskylten. Då kan våra snabba omedvetna tankeprocesser fatta galoppen direkt utan tidsödande transformationer som kanske inte alltid blir av. Det är skälet till att den inbördes placeringen av skyltar är olika vid höger och vänster enkelriktning.

Men det kan förvirra med pilar åt två håll samtidigt, även om cykelpilen har gjorts kort för att inte dominera. I variant 2 nedan har ännu en pil lagts till för att göra situationen mer lättläst(!). I denna variant kan alltid cykelskylten placeras under enkelriktatskylten:

Skylt Enkelriktat med cykel undantagen v2

Variant 2 där pilarna kanske skapar mindre förvirring.

Den danska skyltningen är inte helt problemfri:

Ensrettet utom cykel i Köpenhamn

Enkelriktatskylt i Köpenhamn med cykeltrafik undantagen.

Tilläggsskyltens uppgift är att berätta att det kan komma cyklar från andra hållet. Då borde cykelsymbolen vara omvänd. Att bara säga att cyklar är undantagna skulle faktiskt också kunna tolkas som att bilar men inte cyklar får köra in här. Vårt medvetande reder nog ut det om det blir inkopplat, men lika självklart som en bra symbol är det inte.

Det gäller att ge enkla och rättframma budskap om de ska nå ända fram.

Tillägg 19/12: Stina Bergströms svar
Motionären Stina Bergström gav mig respons sedan hon kommit hem från klimattoppmötet i Lima. Hon förordar den vanliga skylten Förbud mot infart kombinerad med en tilläggsskylt med en cykel. Den är vanlig utomlands, t.ex. i Freiburg.

Stina Bergströms bild på skylten Cykla mot enkelriktat i Freiburg

Skyltkombination i Freiburg. Foto: Stina Bergström

Hon skriver: ”Den skylten signalerar två saker för mig: Dels så vet man som cyklist att det kan komma mötande bilar. Dels känner man sig prioriterad. Jag får färdas här, men inte bilarna. Det är en sådan stad jag vill skapa. Där det är lätt att ta sig fram med cykel, lite krångligare med bil.”

Se vidare hennes bloggartikel om en Studieresa till Freiburg.

Jodå, jag ser klara fördelar som att den används i flera länder och att den i stort sett är symbolisk. Tillägget är ju också enkelt att sätta upp. Men jag bekymrar mig nog ändå lite för att den kan göra cyklister blinda för en viktig förbudsskylt så att den inte fungerar i de fall där den verkligen gäller alla. Kanske räcker det med en tillräckligt stor och tydlig cykelsymbol för att eliminera den risken. Då märks det nog när undantaget saknas.

Publicerat i Förslag, Motioner, Skyltar o symboler | Lämna en kommentar

Motion: Enhetliga korsningar

Jag har läst motionen Nationellt enhetligt utformade och markerade cykelbanor och cykelvägar på sträckor och i korsningar av Kerstin Nilsson (S). Tipstack till Gbgcyklaren.

Motionen är kort och lättläst. Följande klipp tror jag kan fånga dess tyngdpunkt:

I korsningar med annan trafik kan utformning och skyltning vid cykelöverfarter, passage och genomgående cykelbanor ske på många olika sätt. Trafikanter, både bilister och cyklister, misstolkar därför lätt de olika markeringarna. Detta leder till brister i cyklisternas säkerhet och föranleder också olyckor.

Ett slående exempel är cyklisternas väg mellan Lund och Malmö. … På en sträcka på ca 2 mil bör cyklisten, för sin egen säkerhet, vara insatt i fyra kommuners olika utformningar av cykelbanor och korsningar.

… Eftersom vi med hänsyn till både miljö- och hälsoaspekter gärna ser fler cyklister är det också viktigt att vi värnar om deras säkerhet.

Även jag tycker att enhetlighet i utformningen av korsningar mellan cykel och bil är en mycket viktig fråga där det spretar idag. I mitt remissvar till Göteborgs cykelplan 2025 skrev jag avsnittet Inga tvetydiga korsningar. Det passar som hand i handske in på Kerstins motion men borrar djupare, så läs gärna min text om detta. Där tar jag också upp fallet där cykel och gång korsar varandra. Även det är värt lite uppstramning.

Men motionens ämnesområde rymmer fler fall som jag vill kommentera.

Cykelbanor på sträcka
I detta fall ser jag två viktiga aspekter.

För det första måste cykelbanan vara ändamålsenlig, dvs tillräckligt jämn, tillräckligt bred och inte ha för skarpa svängar för att kunna locka till cykling. Men det är kanske inte något som man kan lagstifta om.

För det andra måste banan vara lätt att skilja från andra ytor. Cyklister måste förstås själva hitta sina banor. Men det stora problemet är att otydlig utformning alltför lätt får andra trafikanter att hamna på cykelbanan på ett sätt som de inte gör på körbanor. Framför allt är avgränsningar mot gångbanor oftast väldigt mycket otydligare än mot körbanor. Det är som gjort för oavsiktlig sammanblandning. Man ser en vildvuxen flora av diffusa utformningar som gör trafiklagstiftningen svår att applicera, och de domineras ofta av andra ambitioner än trafikseparering. Eftersom cyklar är mycket tystare än bilar, behöver de mer hjälp av utformningen än så för att få god framkomlighet.

Man ser ibland mätningar om att asfalt för cyklister och plattor för gående har viss separeringseffekt. Men plattor/asfalt kan aldrig föreskrivas i lag. Och fortfarande beläggs många gångbanor med asfalt. Så länge det sker kan gående inte lära sig att reflexmässigt se sig om innan de kliver ut på asfalt, och enbart skilda beläggningsmaterial är då inte heller någon bra metod för att klargöra separering.

I många fall saknar utformaren ambitioner att skilja gångbanor från cykelbanor på något distinkt sätt. Ointresset märks också på det seglivade bruket av ordet ”gång- och cykeltrafik” där de två trafikslagen avhandlas som om de nog egentligen vore ett och samma även på platser där de på pappret har skilda ytor.

I Göteborgs trafikstrategi 2035 står föredömligt nog att ”Cykel är ett eget trafikslag som behöver en egen struktur”. I svenska städer med sådana avsikter borde det synas på ett så tydligt och enhetligt sätt i utformningen så att även en gäst från en annan ort kan förstå språket. Det är ju meningslöst att ha lagar om cykelbanor om folk inte kan känna igen en cykelbana.

Cykelfält
Cykelfält berörs inte i motionen, troligen för att det redan är tydligt i VMF (vägmärkesförordningen) hur cykelfält ska markeras. I grunden är vägmarkeringar ett tydligt sätt att anvisa plats för trafikanter, och de ligger mycket mer i trafikantens blickfält än skyltar.

Ett problem är att markeringar kan vara slitna eller dolda av snö eller annat. Det är något som gäller all vägmarkering. Man skulle möjligen kunna ställa krav på en minsta synlighet vid barmark för markering av cykelfält. Det kan höja säkerheten.

Ett annat problem är att breda cykelfält lätt kan förväxlas med bilkörfält. Det skulle kunna finnas krav på utformningen för att förhindra förväxling, t.ex. att breda fält måste ha speciell ytfärg, ha många cykelsymboler eller kanske indelas i flera smalare cykelfält intill varandra. För bilar är flera parallella fält vardagsmat.

Ett tredje problem är om cykelfält leds över körbanan på ett oväntat sätt. Cyklistbloggen visar ett skräckexempel på det i Sveriges farligaste cykelfält. Se och häpna!

Enhetlighet kan bromsa utveckling
I mitt översiktliga schema Människa, utformning, norm indikerade jag bl.a. att krav på enhetlighet i utformningen har både för- och nackdelar.

Fördelar är att man kan känna igen utformningsgestalter och ta med sig förståelse och erfarenheter från en plats till andra platser av samma typ. Enhetlighet minskar också risken för att man blir vilseledd av förrädisk likhet med andra platser där samma formelement har en annan funktion. Med det i ryggen kan man alltså med säkerhet säga ”Nej, det här kan inte vara en cykelpassage, för de har alltid xxx och yyy. Detta måste självklart vara en genomgående cykelbana, för det är bara de som har zzz”. Med tillräcklig enhetlighet blir man snart duktig på att läsa och förstå infrastrukturen även på okända platser.

Nackdelen med enhetlighet är att ingen kan testa nya idéer om allt är standardiserat. Ska man införa något nytt måste alla vänta på att alla andra engagerar sig, kommer fram till samma sak och formulerar det som en gemensam överenskommelse. Det är baksidan av all standardisering.

Värst av allt är dock godtycke – när en enskild utformare slarvar med viktiga uttrycksmedel och använder dem i olika syften på olika platser inom ett och samma område, t.ex. i en kommun. Det är att frånta dessa uttrycksmedel sin uttryckskraft, att göra dem meningslösa. Det lär folk att bortse från dem för att slippa bli lurade. Sådana utformare sågar av sin egen gren, målar in sig i ett hörn eller vad man nu vill kalla det.

Vissa grundläggande uttrycksmedel borde därför alltid vara enhetliga, men vissa andra borde förbli fria eller ges alternativ i den gemensamma överenskommelsen.

Publicerat i Förslag, GC-separering, Motioner | 2 kommentarer

Expressen tar cyklister på allvar

Vi är många som sett Jimmy Fredrikssons provocerande krönika ”Cyklister ska inte stå över lagen” i GT den 14 okt. Men igår tog ledarskribenten Patrik Kronqvist i modertidningen Expressen upp ämnet cyklister på ett helt annat och mycket hedrande sätt.

Därför skrev jag ett ”Tillägg 26/11: Patriks ledare i Expressen” i Om Fredrikssons GT-krönika som ni gärna får läsa.

Tillägg 19/12: Expressen intervjuar Krister Isaksson
Ännu ett påtagligt exempel på att Expressen tar cyklister på allvar är ett 36 minuter långt poddavsnitt där Patrik Kronqvist intervjuar den kände trafikplaneraren och cykelentusiasten Krister Isaksson. Rubriken är ”Cyklisterna är diskriminerade” och vi får en god helhetsbild av cyklingens villkor och dess utvecklingsmöjligheter.

Lyssna på Expressen eller via iTunes. Tipstack till Cyklistbloggen.

Publicerat i Beröm, Organisationer, Sociala normer | Lämna en kommentar