Vision MED cykel

Efter visionen utan cykel från 2010 har det blivit dags för en färsk vision MED cykel.

Järntorgsgatan i omdaning

Järntorgsgatan i omdaning just nu, inklusive cyklar, cykelskyltar och en cyklist på väg mot oss trots dagligt höstruskväder. Grävaren höjer sin stålhand för henne.

Enligt nuvarande plan blir cykelbanan 1,4 m bred mot tidigare 1,1 m. Den separeras från trottoaren med en trädrad och från parkerade bilar med en skyddszon på 0,8 m. Banans bredd når inte riktigt upp till Tekniska handbokens minimimått för normal standard, men förut var den t.o.m. under minimimåttet för låg standard. Cykelplanerarna har fått kämpa mot gamla prioriteringar, men det har också gett resultat. Bra jobbat!

Nån sa att även spårvagnsspåren blir smalare än normalt på denna sträcka, men jag undrar om det är sant. Nå, nu håller i alla fall visionen så sakta på att bli verklighet. Då har vi snart facit och kan gå runt och känna på hur det blev irl.

Publicerat i Beröm, Besked | Lämna en kommentar

Vision utan cykel

Förstasidan i GP den 9 nov 2014 visade en stor bild av hur Järntorgsgatan förbi Draken och Pustervik kan se ut 2021. Där är cykeltrafik i stort sett bortrationaliserad. Jag jämför med nya cykelplanens grundtankar och undrar om hela samarbetskedjan verkligen håller.

Järntorgsgatan enl SBK vision 2010, beskuren

Den beskurna visionsbilden i GP den 9 november 2014. Visualisering: Daniel Hultman. (Bilden är offentlig handling, se nedan)

Mitt spontana intryck
Det byggs ett nytt resecentrum vid Skeppsbron med ny spårväg från Järntorget. Färjeförbindelsen med Hisingen ska också flyttas dit. Jag har varit med i diskussioner om hur cyklisterna ska få en vettig väg, speciellt från Järntorget, för att nå det nya resecentret eller komma förbi det på ett smidigt sätt. Dessutom har jag lämnat ett remissvar till Göteborgs nya cykelplan 2015-2025 där man vill tredubbla cyklandet i stan.

När jag såg bilden i GP undrade jag direkt – har Göteborgs visionärer rationaliserat bort cykeln? Är det förankrat med Trafikkontorets cykelplanering? Bilden visar de nya spåren och ett stadsrum med stora fria ytor för gående. Men det finns bara en enda cykelbana, smal som ett styre, och ingen bana alls för cykeltrafik åt andra hållet. Det finns inte heller någon cykelparkering så långt ögat når. En enda cyklist rör sig som katt bland bortåt 30 fotgängarhermeliner.

Återspeglar bilden de visioner som stadsplanerarna arbetar utifrån? Om cykeln inte finns med i skaparprocessen kommer troligen ytorna att intecknas för andra ändamål. I så fall måste någon nödlösa cykelbehoven i efterhand. Det kan lätt resultera i smala banor, ombytliga lägen som gående inte hänger med på och förvirrande omvägar för cyklister. Då känns cykelplanens honnörsord om framkomlighet och flyt långt borta.

Bildens ursprung
Det visar sig att bilden inte är färsk. Den kommer från Stadsbyggnadskontorets Program för detaljplaner, Norra Masthugget från juni 2010. Där är den inte beskuren, och då finns i alla fall två cyklister.

Järntorgsgatan enl SBK vision 2010

Samma bild som ovan, fast obeskuren i Stadsbyggnadskontorets programhandling.

I programmet förekommer bilden två gånger. Först i litet format på sid 7 där bildtexten säger att Järntorget och Olof Palmes Plats är en stark nod i området och en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken som kan behöva rustas upp för gående. I sista meningen nämns även att cykelstråk borde förbättras. På sid 10 visas samma bild i större format.

GP skrev redan den 26 april 2010 om programförslaget i Så ska Norra Masthugget utvecklas. Där visades den obeskurna bilden med bildtexten ”En vision. Så här skulle vyn från Pustervik och Järntorget ner mot Rosenlundsverket kunna bli. Den exakta utformningen studeras dock först längre fram.”

Dåvarande projektledaren på Stadsbyggnadskontoret berättar för mig att bilden togs fram som en långsiktig vision för hur området kring Heurlins plats kan utvecklas till ett intressant stråk, mötesplats och ett nav för kulturlivet.

Fundering
När bilden dök upp på GP:s förstasida härom veckan trodde jag att den visade nuvarande planläge. Men den är alltså minst fyra och ett halvt år gammal, skapad i ett tidigt planeringsskede och långt innan den ambitiösa cykelplanen 2015-2025 gick ut på remiss. Vi tidningsläsare kan lätt få fel uppfattning, vilket inte är bra för den demokratiska debatten. En minimalistisk skiss får åskådaren att förstå att mycket återstår, men en ambitiös visualisering lurar oss omedvetet att ta den för en långt gången plan. GP skulle ha behövt servera den med tydliga förbehåll, så som de faktiskt gjorde 2010.

Programhandlingen från 2010 skriver på sid 8 att ”Ett kraftigt ökat resande med kollektivtrafik och cykel i förhållande till biltrafiken är ett prioriterat mål i stadens budget. Gång- och cykelvägnätet skall därför ha en hög standard och vara tryggt och säkert för alla.”

Och på sid 5 står: ”[Masthuggs]området måste också vara väl försörjt med bra, väderskyddade och trygga cykelparkeringar i huvudsak i anslutning till kollektivtrafikhållplatser, entréer samt torg och parker.”

Alltså fanns redan då ett motiv för att ge cykeln mer uppmärksamhet i illustrationerna. Men i 6 av de 9 ställena i programmet där ordet cykel nämns står det ”gång- och cykel”, och i en äldre tid kunde det lätt exemplifieras med enbart gående. Nuvarande trafikstrategi och den föreslagna cykelplanen säger å andra sidan att cykel är ett eget trafikslag som behöver en egen struktur.

Kontentan är att mitt spontana intryck av bilden får modereras av de förutsättningar som gällde när den togs fram. Men jag vet inte hur mycket kommunens nuvarande vision skiljer från då. Några av mina remisspunkter om cykelplanen känns ganska aktuella här:

Håller hela samarbetskedjan? – Många parter och personer måste dra åt samma håll. Det finns en risk att bilden återspeglar en arbetsordning där hänsyn till cykeln kommer in sent i planeringsprocessen.

Eftersläpning ger fel signaler – Nya intryck med gammalt tänk blir en våt filt. Att GP visar bilden nu utan förbehåll kan få oss att missuppfatta nuvarande planeringsläge. Jag hoppas att cykeln fått mera plats idag och att det inte finns planerare som fortfarande arbetar efter en vision nästan utan cykel.

Ryms all cykelparkering? – Centrum är fullt av cyklar redan idag utan tredubbling. Det är en utmaning att få plats med mer. Dagens visionsbilder behöver visa att även det behovet adresseras och att Pustervik vill ta emot framtidens besökare även om de väljer att cykla.

Jag menar att beställaren har ett ansvar för att dagens visionsbilder motsvarar kommunens nuvarande strategiska inriktning inom såväl stadsbyggnad, trafik som grönska. Det blir en värdefull indikator på att alla drar åt samma håll. Det visar också hur mycket nya cykelplanen är värd.

Publicerat i Cykelprogram 2025 | 4 kommentarer

Tack för cykelgluggen!

Spårarbetet på Avenyn i Göteborg fortsätter, men plötsligt har det öppnats en glugg så att även cyklister kan ta sig igenom vid Nya Allén! Jag vill ge en ros till den som skapat denna tillfälliga passage.

Allens cykelglugg

Nya Alléns cykelbana – den s.k. cykelautostradan – passerar över Avenyns spårarbete.

För tre veckor sedan skrev jag i Självklar omledning? hur cykelautostradan skars av utan pardon samtidigt som man gjorde allt för att inte hindra biltrafiken. Då arbetade man med det ena spåret. Nu har man övergått till det andra, och idag möttes cyklisterna plötsligt av en omtänksamt anordnad passage istället för det tvära staketet.

För cyklister är ju också trafikanter. Ja, det är just vad de är – i framtidens Göteborg.

Och rosen då? Den får vi inte glömma. Jag hämtade den från Trädgårdsföreningens rosenträdgård direkt när jag såg passagen. Varsågod!

Ros i Trädgårdsföreningen

En ros i Trädgårdsföreningen stannar för ett ögonblick till i vinden och låter sig fotograferas medan solen blygt skickar några små strålar genom molnslöjorna. Håll tillgodo!

 

Publicerat i Åtgärdad, Beröm, Vägarbete | Lämna en kommentar

En cykelbana i släpljus

Bloggaren och skribenten Erik Sandblom har länge haft åsikter om cykelbanors jämnhet, bland annat om banan på Örgrytevägen utanför Gothia Towers i Göteborg.

Inget åskådliggör ojämnheter så bra som släpljus. Jag funderade just på hur jag skulle kunna fixa det, men så upptäckte jag att höstmörkret och bilkön på körbanan bredvid bjöd på det alldeles gratis. Det var bara att slita upp kameran och ta följande bilder.

Gothia Towers cykeltvättbräda

Gammal asfaltering som fortfarande finns mitt framför de tre Gothia Towers.

Gothia Towers cykelkrusningar

Ny asfaltering som lagts nära uppfarten till det östra, nybyggda höghuset.

Funderingar

Dessa två bilder låter oss göra två jämförelser – dels gammal asfaltering mot ny på cykelbanan, dels slätheten på cykelbanan jämfört med körbanan intill. Tyvärr var jag lite lat när jag tog bild två. Jag borde ha sänkt mig ner till samma nivå som vid bild ett.

Mina inlägg brukar bli hemskt långa, men denna gång nöjer jag mig med att låta bilderna inspirera till läsarnas egna tankar. Klicka gärna upp dem.

Publicerat i Vägarbete | 10 kommentarer

Gothia 3 Towers cykelbana

Nu är Gothia Tower nr 3 klart. Då behöver vi som cyklar på Örgrytevägens cykelbana inte längre befara chikaner, byggtrafik, enorma lyftkranar eller abrupta infarter. Mycket gjordes hänsynsfullt och smidigt, och det uppskattar jag verkligen. Men ni minns väl chikanerna som hindrade cyklisterna i en vecka utan byggaktivitet?

Ovilja att flytta chikaner som hindrar en massa cyklar

–Äh, jag orkar inte räta ut chikanerna. De behövs ju igen nästa fredag.

Hur har det blivit för cyklisterna? Låt oss följa banan från Korsvägen till Liseberg.

Början

Gothia Towers västra GC-passage

Utfarten från Gothia Towers mot Korsvägens trafikplats. Lisebergs rosa entrétorn anas i bakgrunden.

Vid utfarten är allt som förr – samma brutna gångbana, röda cykelpassage och ena hälften av vägmarkering M16 för cykelpassage. Eller är de vita sockerbitarna istället flydda dagars väjningslinje före utfart på körbanan? Cykelpassagemarkeringar måste ju alltid finnas på båda sidor om passagen eller i kombination med zebralinjer, men denna markering når utfarande bilister först efter att de korsat cykelöverfarten. Så kan någon förklara vad syftet egentligen är med dessa vita rutor?

Lite längre bort i bilden anas en lika oparad rad sockerbitar, fast denna gång invid skiljelinjen mellan gång- och cykelbanan. Där fanns ett tag en tillfällig infart. Den har nu åter blivit gräsmatta, men sockerbitarna liksom en asfaltcigarr vid kantstenen mot gatan har lämnats kvar. Den gemensamma nämnaren verkar vara att bilar inte ska möta en cykelöverfartsmarkering förrän de redan har korsat cyklisternas väg. Vad är poängen med det?

Mitten

Gothia Towers fartribbor

Spåren efter nästa tillfälliga infart.

Nästa tillfälliga infart har också tagits bort. Det skedde för en månad sedan, under första veckan i oktober. Två ljusa murelement visar var den tidigare skar in genom jordvallen. Har man örnblick (skojar bara) kan man fortfarande upptäcka grupper av taktila vita ränder på cykelbanan före och efter infarten. Framhjulet och sedan bakhjulet berättar annars oupphörligen var de finns och hur många de är, men inte vad de ska vara bra för nu när själva infarten är så elegant bortopererad. De kvarlämnade ränderna blir mer som ett slags fornminne, en skakande påminnelse om vägarbeten som flytt.

Även här hittar vi sockerbitar. Denna gång är de ordnade i två rader så som det åligger en cykelpassage. Men de överlagras på obrutna cykelbanelinjer. Det är en tiotusenkronorsfråga vad den kombinationen betyder. Nå, det har jag avhandlat tillräckligt, både i Gothia Towers hinderbana Tillägg 9/9 och i Inga tvetydiga korsningar avsnitt ”Cykelbana och/eller cykelöverfart?”.

En bred asfaltcigarr bidrar också till detta minnesmonument.

Slutet

Gothia Towers östra GC-passage

Den ursprungliga infarten nära Mölndalsån är återställd och uppfräschad.

Den ursprungliga infarten har åter öppnats, vilket är avsevärt bättre än de abrupta tillfälliga infarterna med plötsligt insvängande bilar som skapat pirr i mången cyklistmage. Platsen har blivit fräschare än förut. Jag tror också att både gång- och cykelbanans linjeföring gjorts något mjukare. Då kommer nog färre att gå ut i cykelbanan eftersom den onaturliga böjen åt fel håll alldeles bortom överfarten blivit mindre provokativ.

Jag noterar också att gångbanan har gjorts genomgående. Den infällda kantstenen är avslutad och släpper fram gångbanan utan någon som helst materialskillnad. Varsågoda, det är bara att gå på här!

Men cykelbanan har inte åtnjutit samma förmån. Den har visserligen inga sockerbitar men en högst påtaglig materialskillnad avgränsad med infällda kantstenar. Varför ska biltrafiken lämna företräde för gående men inte för cyklar? Hur många bilförare uppfattar att det är så? Man kunde ha låtit även cykelbanan bli genomgående. Nivåhöjning, nytt material och sväng för bilarna borgar säkert för fartsäkring till max 30 km/tim.

En annan detalj: Det verkar som om remsan där Mässans blomlådor står ska få en utformning som avviker tydligt från gångbanan. Jag hoppas i alla fall det, för då slipper vi kanske att lådorna annekterar gångbanan i fortsättningen.

Om språkvård och sockerbitar
Vårt omedvetna har en förmåga att lära sig mönster och sedan reagera på dem när de dyker upp igen. Utan att veta varför kan vi plötsligt bli uppmärksamma på något bara för att ett mönster gett oss en blixtsnabb association till situationer med liknande förhållanden.

Men det fungerar bara om mönstret är pålitligt. Det är som när vi använder ord. Använder vi ord som höger och vänster utan koppling till fysisk riktning, kommer våra barn aldrig att lära sig deras betydelse. Då förlorar orden sin uttryckskraft. De blir meningslösa.

På Örgrytevägen stöter cyklisterna på sockerbitar gång på gång. Vad kan denna sträcka lära vårt omedvetna om sockerbitarnas betydelse? I teorin ska de finnas vid cykelpassager, alltid på bägge sidor om dem och aldrig kombinerat med heldragna kantlinjer som ju förbjuder korsande trafik. Då betyder de ”Se upp för korsande trafik och lämna företräde för den”. Men här finns inte ett enda skolboksexempel, bara en massa skumma varianter. Och den mest iögonfallande passagen saknar sockerbitar helt. Så vilken betydelse av sockerbitar är det som vårt omedvetna nöter in?

Tillägg 7/12: Fråga till kommunen
Idag skickade jag ett e-brev till kommunen där jag efter en beskrivning frågade ”Varför är ränderna fortfarande kvar? När kommer de att tas bort?”. Jag bad dem samtidigt hantera felaktiga sockerbitar och ta bort kvarglömda asfaltcigarrer.

Tillägg 7/1 2015: Ränderna borttagna
Idag såg jag att ränderna och de flesta felaktiga sockerbitarna frästs bort. Två onödiga asfaltcigarrer och den ensidiga sockerbitsraden närmast Korsvägen är dock ännu kvar. Jag tackade TK för åtgärd men frågade också om det som lämnats ogjort.

Publicerat i Åtgärdad, Kognition, Skyltar o symboler, Vägarbete, Väntar förgäves | 4 kommentarer