Cykelstråk led eller rutt – på distinktionen vill jag nu sätta sprutt. Ordet stråk används så ofta så att det får många att säga stråk även när de menar led eller bara nät. Led används mycket mer konsekvent för andra trafikslag. Men även cykel behöver riktiga leder!
Det övergripande cykelvägnätet enligt Göteborgs översiktsplan. Feta linjer är eller tänks i framtiden bli gena, breda och prioriterade banor, s.k. pendlingscykelbanor.
Några exempel på hur begreppen används
Turiststråket visas i Svenska cykelsällskapets karta som ett nätverk av cykelvägar som tillsammans täcker Storgöteborg. De beskriver nätet som en led nära havet.
Hamnstråket visas i AllTrails karta som en led mellan Göteborgs centrum och Saltholmen.
Sverigeleden har enligt Sweden by bikes karta minst 13 förgreningar med armar åt olika håll över hela Sverige, varav några bildar slingor.
Kattegattleden är en riktig cykelled som går mellan Helsingborg och Göteborg.
Göteborgs översiktsplan om mobilitet och infrastruktur: ”För resor över längre avstånd ska gena cykelstråk och en utvecklad kollektivtrafik skapa förutsättningar för hållbara resor”. (Ska vi inte få hela cykelleder utan bara stödjande stråk här och var?)
Min tolkning av begreppen
Så här uppfattar jag betydelsen av de tre orden:
- Stråk: En begränsad sträcka, sammanhållen av något. Vi talar om gångstråk, restaurangstråk, viltstråk, dimstråk, gröna stråk eller en obelagd landningsbana på ett flygfält. Men vi talar även om ett stråk av melankoli eller ett stråk som är ett enskilt drag med fiolstråken.
- Led: En tydligt anordnad, obruten färdväg mellan två punkter på relativt stort avstånd från varandra. Vi talar om vandringsled, vildmarksled eller luftled. Göteborg har tydliga billeder såsom Oscarsleden, Lundbyleden och Söderleden. I trapphus kan det finnas ledstång hela vägen från källare till vind.
- Rutt: Vald väg genom vägnätet vid en enskild resa från start till mål. Går ofta ut på att ta sig till lämplig led och följa leden så länge den är bästa vägen. Ruttplanering är en analys av ett vägnät för att hitta kortaste eller snabbaste vägen mellan start och önskat mål.
En stad med kvartersstruktur får naturligt ett finmaskigt nätverk av förbindelser som erbjuder närmast oändliga möjligheter för gående, motorfordon och/eller cyklister. Vissa sträckor i nätet framstår av olika skäl som stråk. Genom att bortse från länkar som mest har lokal betydelse fås ett mera grovmaskigt nät för längre resor. Men för att skapa specifika leder krävs i allmänhet en storskalig planering, utformning, prioritering, namngivning/numrering och skyltning. Ibland kan leder utvecklas ur historiska förutsättningar.
Ett par exempel på leder med historisk grund
Den långa rullstensåsen mellan Kumla och Örebro har i årtusenden erbjudit en naturligt dränerad sträcka för torrskodd vandring, ritt och dragning av kärror. Den löper genom den i övrigt leriga och delvis sanka Närkeslätten. En lång ”desire path” utbildades utmed åsens krön. En trafikled uppstod. Åsen går tvärs genom centrala Örebro. När motortrafiken växte lavinartat efter andra världskriget och såväl genomfartstrafik som lokal trafik av alla slag inklusive alla busslinjer behövde samsas i centrum blev det kaos. Motortrafiken fick ledas om. Idag är de centrala delarna i Örebro mest ett affärsstråk för gång och cykling. Busslinjerna strålar samman i en central punkt men avviker från åsen så snart de kan. Biltrafiken är starkt begränsad.
En 24 km lång järnvägsförbindelse mellan Linnéplatsen i Göteborg och Särö var i drift från 1903 till 1965. Efter nedläggning användes banvallen till en synnerligen bekväm gång- och cykelled nästan helt utan hindrande korsningar och höjdskillnader. Man skulle kunna betrakta den som en cykelled, men vid avtaget mot Frölunda ser det ut som om huvudriktningen går dit och inte mot Särö. Cyklister behöver alltså skärpa sig för att inte ledas bort från Säröleden. Så utformas knappast Europavägar bara för att de passerar i närheten av ett stort mål.
Cykelleder kan lära av europavägarna
En europaväg utgör en tydligt anordnad resmöjlighet hela vägen mellan två punkter på relativt stort avstånd. Den har ett unikt nummer och är lätt att följa. Man råkar knappast komma bort från den av misstag, utan för det krävs ett medvetet beslut. Därför blir den en trygg ledstång som utgör ett viktigt stöd för planering och orientering vid längre resor. En sådan resa består ofta av att ta sig till lämplig europaväg och sedan följa den ända tills det är dags att vika av och söka sig sista biten till mål.
Med lite hum om några europavägar får man en god grovmaskig känsla för hur man enkelt tar sig till alla möjliga resmål. Det får bilen att upplevas som ett lockande val. Att europavägarna dessutom håller hög standard och är byggda för höga hastigheter förstärker deras attraktivitet. Europavägar är typexempel på leder.
I en ren nätstruktur finns å andra sidan ingen favorisering av vissa längre sträckor, utan det är trafikantens sak att fatta beslut i varje korsning. Även om det finns en grovmaskig struktur av mer prioriterade vägar, finns många förgreningspunkter där man behöver ta aktiv ställning. Så fungerar många cykelvägnät. Det kan finnas långa sträckor som liknar cykelleder och som får cyklisten att slappna av från sin orienteringsansträngning på samma sätt som bilisten kan göra på europavägen. Men den till synes naturliga fortsättningen kan lätt avleda cyklisten från det man uppfattar som en led.
Från Östra Eriksbergsgatan till Barken Beatrices gata i Göteborg.
Cykelbanan rakt fram i bilden ovan verkar vara den naturliga fortsättningen, men då lämnar du din pendlingscykelbana som viker av tvärt åt vänster och efter flera skarpa krökar och en passage över nästa körbana i samma korsning så småningom landar i en fortsättning.
Göteborgs pendlingscykelbanor utgör ett nät, även om delar av det kan uppfattas som leder. Men i så fall är det leder som med sin utformning på vissa ställen försöker skaka av sig sina följare. De har dessutom inga nummer som man enkelt kan hålla utkik efter i farten. Därför gäller det att ha kontinuerligt stöd av kartor, appar eller destinationsskyltar för att hitta till nya mål.
Om staden skapar tydliga och prioriterade cykelleder av hög kvalitet som täcker staden på samma sätt som europavägar täcker landet, kan det underlätta cykling på många sätt. Cykelpendling tar då mindre tid för många. Att i huvudet föreställa sig cykelvägen till nya resmål blir enklare. Att följa dessa leder blir enkelt om utformningen gör deras sträckning självklar, och man bara behöver hålla utkik efter ledens nummer. Den mentala känslan av cykelvägen förkortas. Allt detta gör att cykeln blir ett mer naturligt val för resor till allehanda mål i staden.