Vem är jag egentligen?

Idag publicerade GP en artikel om mig och mitt ideella intresse för att förbättra vardagscyklingen i stan. Tack Martin Spaak för att du skrev så här om mig!

Artikeln har också tagits upp i en välbesökt tråd i facebookgruppen Cykla i Göteborg.

Publicerat i Utan kategori | 4 kommentarer

NTF tolkar trafikskyltar

NTF Öst la ut en video med en genomgång för cyklister av vad olika trafikskyltar betyder. Men de har blandat fakta från lagboken med en del egna tyckanden som om allt var lagkrav. Det skapar missförstånd och påfrestar viljan till laglydnad.

Skilj på lagkrav och eget tyckande
Videon heter Vad betyder trafikskyltarna? och NTF Öst lade ut den på YouTube den 8 jun 2020. Titeln säger oss att NTF kommer att redovisa vad lagen kräver av oss. Jag har inget emot en sådan genomgång, men om man med den titeln blandar in eget tyckande, är det viktigt att göra tydligt vad som är lagkrav och vad som är NTF:s egna tips. Här visar jag några fall där man inte gjort det. Jag visar rutor ur NTF:s video, och det framgår var i videon de förekommer.

Förbud mot fordonstrafikNTF:1 Förbud mot fordonstrafik

Men TrF 1 kap 4 § 3 stycket säger: ”Bestämmelserna om gående gäller även den som i gångfart själv för […] ett annat eldrivet fordon, utan tramp- eller vevanordning, som är att anse som en cykel”. Elsparkcyklister får alltså till skillnad från vuxna cyklister även köra på ytor avsedda för gående, men då bara i gångfart. Den paragrafen tipsade Transportstyrelsen mig om när jag frågade.

GångfartsområdeNTF:2 Gångfartsområde

TrF 8 kap 1 § säger bl.a: ”På en gågata och i ett gångfartsområde [får fordon] inte föras med högre hastighet än gångfart”.

Gångfart definieras inte i lagen. Det gör tolkningen svår. Det måste vara en hastighet som man kan hålla när man går, men inte nödvändigtvis den långsammaste fotgängare man kan träffa på.

Körkortskolan.se skriver så här:

Enligt lagen får du köra i ”gångfart”. Vilken hastighet det är står inte i lagen, men generellt brukar man räkna med 7 km/h.

Och Körkort online.se så här:

Gångfartsområde … [du] får max köra i gångfart (ingen exakt hastighetsgräns, du måste avgöra själv)

I Norrköpings tidningar säger polisen om ett gångfartsområde:

Maxhastighet på sju kilometer i timmen, det vill säga gångfart …

Alla som jag har sett precisera gångfart hävdar 7 km/h. Eftersom nästan alla fotgängare går i 5-6 km/h betyder det att du kan cykla om de flesta gående på ett gångfartsområde eller en gågata. Men observera att du har väjningsplikt mot dem (TrF 8 kap 1 §). NTF:s formulering är inte bra, eftersom den lätt kan uppfattas som att man aldrig får cykla om en gående.

ÖvergångsställeNTF:3 Övergångsställe

Men lagen säger bara att förare ska hålla en tillräckligt låg hastighet vid övergångsställen [TrF 3 kap 15 §] och att de har väjningsplikt mot gående [TrF 3 kap 60 §]. Det är inte samma sak som att man alltid måste stanna.

När jag själv cyklar löser jag de flesta situationerna genom att anpassa farten (öka eller minska) så att vi inte sammanträffar på övergångsstället. Jag cyklar långt till vänster eller höger för att göra min avsikt tydlig, och får vi ögonkontakt kan jag ge den gående en uppmuntrande nick som betyder ”Varsågod, du först”.

Men enligt en mätning som jag själv gjort är det många cyklister som inte lämnar gående företräde utan rullar på med oförändrad fart och riktning. Den beskriver jag i min Struntar cyklister i zebralagen?

Bra att NTF tar upp övergångsställen, men illa att de inskränker sig till det mest otympliga sättet för cyklister att uppfylla lagen.

Påbjuden körriktning
NTF frågar: Måste du följa pilen och varför?, varpå följande svar ges:

NTF:4 Påbjuden_körriktning

Men för elsparkcykel är det mer komplext eftersom de får köra på ytor avsedda för gående (TrF 1 kap 4 § 3 stycket, se ovan). Så om de måste följa pilen beror på vad det är för yta åt de andra hållen.

StoppskyltNTF:5 Stoppskylt

Att man måste sätta ner foten är en skröna. Den har inget stöd i lagtexten. Lagen säger bara att man ska stanna. Punkt. Att bilförare inte behöver sätta ut foten är självklart. Specialregler för cyklister borde i så fall finnas i TrF 6 kap, men det finns inte någonstans i hela TrF. Man kan undra varifrån fotskrönan kommer.

TrF 2 kap 1 § säger bl.a. att märket inte gäller vid en trafiksignal som är i funktion, för då är det signalen som bestämmer . Men för korta budskap är det nog rätt ok att utelämna den anmärkningen.

Problem med avvikande budskap
Om man hävdar att lagen är strängare än den faktiskt är, kommer en del att tycka den är för jobbig att följa. Påstår man t.ex. att man måste stanna när man lika gärna kan väja, kommer en del cyklister att uppleva lagen som dålig och inte värd att följa. Man blir en smidigare trafikant om man känner till flera sätt att lösa en trafiksituation på. Då kan man välja det som passar bäst i varje läge.

Det finns cyklister som är duktiga på vad trafikskyltar betyder egentligen. När de följer den verkliga lagen kommer de som lärt sig genom NTF:s video att tro att folk bryter mot lagen när de inte gör det. Då är det lätt att de ändrar stil och struntar i fler av NTF:s råd.

Och andra trafikanter – t.ex. fotgängare – som sett NTF:s video kommer att tro att cyklister bryter mot lagen när de faktiskt följer den. Det skapar omotiverat dålig stämning mellan trafikslagen. Det kan t.o.m. finnas poliser som tror att NTF bara återger lagen och ingriper baserat på NTF-informationen. Det blir nästan som viskleken.

NTF:s trovärdighet hade värnats bättre om exempelvis stoppskylten hade förklarats:

Stanna helt med cykeln
och titta noga åt båda hållen.
Tips: En fot i marken.

Tre frågor till NTF öst 12 jun
Jag skickade detta till NTF öst den 12 jun:

Jag har sett er video ”Vad betyder trafikskyltarna?” på YouTube och har tre frågor om den:

  1. Förbud mot fordonstrafik: Förr fick elsparkcyklar köra på ytor för gående om de höll gångfart. Är det ändrat nu?
  2. Gångfartsområde: Om man aldrig får cykla snabbare än de gående rör sig, betyder det då att man aldrig får köra om en gående?
  3. Stoppskylt: Var finns kravet på fot i marken?

Tillägg 17/6: Svar från NTF Öst
Ber om ursäkt för osnabbt svar, lite mycket f.n.

  1. Förbud mot fordonstrafik gäller, som vi förtydligat, just alla fordon – inkl. elsparkcyklar. Det är inte så länge sedan klassningen för elsparkcykeln ändrades – så att den nu juridiskt är likställd med cykeln. För det mesta… Om du tar del av detta tror jag du förstår varför vi valt att förenkla i aktuellt sammanhang.
  2. I stort sett hur man än väljer att, på ett sätt som verkligen har förutsättningar att ”nå fram” till många (med det som är viktigt – det trafiksäkerhetsrelaterade), uttrycka vad som gäller inom ett gångfartsområde, lämnar man öppet för frågor av det slag du nu inkommit med. Vi väljer när vi finner skäl att förenkla för att dels underlätta förståelsen av ”andemeningen”, dels göra budskapet lättillgängligt – vilket är det viktigaste – i trafiksäkerhetens intresse. Det är f.ö. långtifrån alltid som det lagstadgade samtidigt är det mest trafiksäkra. T.ex. är ju ofta framkomlighets-, tillgänglighets- och trygghetsaspekter också viktiga. I motsats till vad många tror är t.ex. inte den s.k. ”Zebralagen” (skyldighet för fordonsförare att lämna företräde vid obevakat övergångsställe) inte en trafiksäkerhetsåtgärd – utan en åtgärd för att prioritera gåendes framkomlighet. De gånger trafikantbeteenden på gångfartsområden blivit rättsligt prövade har ”gångfart” relaterats till som ”ca 7 km/h”. Det viktiga budskapet är att ”Du får framföra alla slags fordon här, men enbart på ett sätt så att du inte hindrar gående (fordonsförare har alltid väjningsplikt gentemot gående på gångfartsområde) och/eller utsätter dem för onödig risk.”
  3. Det finns självfallet inget sådant – lagstadgat – krav, vi passar bara på att ”tipsa” om det då ju inte särskilt stor andel av alla (”2-hjuliga”) cyklister kan stanna helt (vilket lagen kräver) utan att göra just detta…

Tillägg 18/6: Mitt svar till NTF Öst
Tack för svar! Det tog inte alls längre tid än jag förväntat. Men jag vill kommentera de svar jag fått:

1: Er länk till TS är bekant för mig, och där står att man får köra elsparkcykel på trottoar och gångbana, vilket man ju inte får med cykel om man inte är barn. Jag frågade TS 2019 om det står i lagen och de hänvisade då till TrF 1 kap 4 § 3 stycket. Intressant att veta om C2-skylten går före den paragrafen. Jag ska fråga dem om det. Återkommer med svaret.

2: Det är även min uppfattning att 7 km/h är den gräns för gångfart som tillämpas. Eftersom de allra flesta går i ca 5 km/h får man i så fall cykla snabbare än de flesta gående rör sig. Jag tycker att det centrala är kravet att lämna de gående företräde. De ska inte behöva tänka på cykeltrafik och inte bli oroade av den.

3: Som tips kan fot i marken vara bra. Men filmens titel fick mig att tro att ni redovisar vad som faktiskt gäller, dvs lagkrav. Den misstolkningen hade undanröjts om ni istället  skrivit:
    Stanna helt med cykeln
    och titta noga åt båda hållen.
    Tips: En fot i marken.

En del cyklister är duktiga på lagen och kan då tycka att ni har fel. En del gående kan med ledning av er film tycka att cyklister bryter mot lagen när de faktiskt inte gör det. Det finns antagligen även poliser som räknar med att de kan ingripa med ledning av vad er film säger att skyltarna betyder. Därför menar jag att det är viktigt att vara tydlig med vad som är lag och vad som är goda tips. Lagen gäller alltid, men tipsen kan vara olika bra i olika situationer och för olika kompetenta trafikanter.

Tillägg 18/6: Fråga till Transportstyrelsen
Om en C2-skylt avslutar ett gångfartsområde eller liknande är vidare fordonstrafik förbjuden och den fortsatta banan måste betraktas som gångbana. Men får sådana elsparkcyklar som är tillåtna på gångbanor fortsätta förbi skylten trots att de är fordon?

(Jag bifogade del av bilden i NTF-videon.)

Tillägg 18/6: Svar från Transportstyrelsen
Snabba puckar! De hänvisade till TrF 1 kap 4 § precis som jag gjort ovan och skrev:

… Om detta fordon framförs i gångfart så är det således ok att passera detta vägmärke C2. Om fordonet har en större effekt eller/och högre konstruktiv hastighet så får det ej passera C2  …

Jag vidarebefordrade TS hela svar till NTF.

Publicerat i Besked, Motstridigt, Organisationer, Skyltar o symboler | 2 kommentarer

Varför cykelstället Publicus?

Publicus är en stor bygel för att parkera och låsa fast cykeln. Den är vanlig i Göteborg, men jag ser flera nackdelar jämfört med en ren cykelstolpe. Hur den används i praktiken tyder på att fler än jag upplever problem med den.

Publicus och Urban

Göteborgs två vanligaste anordningar för cykelparkering. Publicus t.v. och Urban t.h.

Barriär
Publicus tar mycket plats i stadsmiljön. Man har svårt att komma förbi den om man t.ex. vill leda ut sin cykel eller gå in på trottoaren efter att ha parkerat utifrån. Och gående har svårt att koma emellan två tomma byglar för att korsa gatan. Bygelraden är alltid en barriär.

Barriäreffekten framgår av vänstra bilden ovan. Här är ännu en illustration:

Kinesisk mur med Publicus

Långa rader av Publicus ger en barriäreffekt nästan som Kinesiska muren.

Förstärkt barriäreffekt
På Västra Hamngatan har man förstärkt bygelradens barriäreffekt med ett staket.

Staket vid Publicusrader

Staket vid varje bygelrad förstärker barriäreffekten.

Varför sätter man upp ett staket på detta sätt? Är det för att hindra att någon ställer sin cykel på fel sida – in mot trottoaren? Det är i så fall ett problem som bara uppstår med byglar. Cykelstolpar håller cyklarna på mitten och samlar dem därför betydligt bättre.

Avståndet mellan gata och fotgängarnas del av trottoaren var 2,6 m vid en mätning på Västra Hamngatan med sned parkering och staket som på bilden ovan. Som jämförelse mätte jag vid en rad Urban cykelstolpar för rak parkering på Östra Hamngatan och fick måttet 2,2…2,8 m. Eftersom Urbans cyklar inte måste stå exakt vid stolpens mitt, varierar måttet från cykel till cykel.

Höga krav på cykelns form
För att en cykel ska passa i Publicus måste den ha klassisk form och inte ha cykelkorg fram. Lampan eller reflexen framtill måste också sitta så att den går fri från bygeln.

Cykel med korg i Publicus-ställ

Låset kvar i cykelkorgen eftersom det inte når ända till ramen.

Cykel med korg bredvid Publicus-ställ

Cykeln står vid sidan för att kunna låsas i ramen. Så kan man bara göra i ändan på en rad med Publicus.

Publicus demolerar framlampor

En tilltryckt reflex, en tilltryckt framlampa och en som till slut gett upp.

Svårt att låsa cykeln i ramen
Det är lätt att låsa fast framhjulet i bygeln, men svårare att få med ramen om man inte har ett stort lås. Det gäller speciellt om man har en känslig lampa eller en cykelkorg framtill. Att locka cyklisten att bara låsa fast framhjulet gör stöldrisken större.

Ibland kan man se cyklister som parkerar med bakhjulet in i bygeln, men fortfarande kan det vara problem att nå ramen med låset. Ramen sitter ju främst i partiet mellan hjulen, inte i cykelns ena eller andra ända.

Parkera i eller bredvid?
Hur många vill parkera sin cykel i själva bygeln som konstruktionen är avsedd för, och hur många föredrar att istället parkera bredvid? Det säger något om hur folk upplever bygelns funktion. Huvudmotivet för att försöka parkera bredvid bygeln är säkert att få in cykeln längre så att man kommer åt att låsa själva ramen.

Min första tanke var att bara räkna hur många som parkerar i respektive bredvid sin Publicus. Men byglarna står oftast så tätt så att det är svårt att få plats mellan två byglar även på en tom parkering. Dessutom kan redan parkerade cyklar tvinga anländande cyklister att rätta in sig i ledet och ställa sin cykel i bygeln.

Men på Östra Hamngatan vid Nordstan finns grupper om endast två eller tre Publicus intill varandra. Här är cyklistens möjlighet att välja mellan ”i eller bredvid” betydligt större.

Tre cyklar bredvid två Publicus-ställ

Ett av bygelparen där tre cyklar har valt att parkera mellan byglarna istället för i.

Vid tolv tillfällen i oktober 2019 inventerade jag denna parkeringsyta som har elva rader med två byglar plus en rad med tre. Jag räknade hur många som parkerat i bygeln och hur många som istället parkerat bredvid och låst fast sin cykel i bygeln.

Summerat över mina tolv inventeringar fick jag:

  • 48 % (125 cyklar) i bygel
  • 52 % (136 cyklar) utanför bygel

Det måste vara en ganska tydlig indikation på att många inte vill köra in sin cykel i bygeln utan hellre låser fast den bredvid som man gör vid en ren cykelstolpe.

Senare upptäckte jag att det vid Västra Hamngatan 1 t.o.m. fanns helt fristående byglar. Här kan man fritt välja att parkera i eller bredvid.

Cyklar bredvid solitära Publicus-ställ

Fristående byglar på Västra Hamngatan 1. Här står 3 av de 4 cyklarna bredvid bygeln. Nummer tre står i, men är inte fastlåst vid sin bygel och kan därför stå var som helst.

Här en bild från Västra Hamngatan där cyklar konsekvent undvikit att parkera i byglarna.

Alla cyklarna står utanför Publicus-byglarna

Alla cyklarna är fastlåsta i ramen, men ingen vill stå i någon bygel.

Till slut en bild med 11 parkerade cyklar. Trots att det finns 10 byglar, står 6 cyklar hellre utanför byglarna. Teoretiskt skulle det kunna bero på att alla byglar var upptagna när de anlände. Men troligare är att bygelparkeringen känns otillgänglig och att det ändå är så svårt att låsa fast cykeln där, så man kan lika gärna parkera utanför. Någon har föredragit att låsa fast cykeln vid en stolpe istället.

Flera cyklar står utanför Publicus-ställen

De flesta har valt att ställa sina cyklar utanför den svårtillgängliga bygelraden.

Materialåtgång
Det är kanske inget som trafikplanerare fäster någon större vikt vid, men Publicus behöver motsvarande två rör per cykel, medan den rena stolpen Urban oftast kan ta två cyklar på varje stolpe. Publicus kräver alltså bortåt fyra gånger så mycket järn per cykel. Och med staket blir det ännu mer. Inte att undra på att den blir en barriär.

Vilka egenskaper motiverar Publicus?
Publicus har säkert någon åtråvärd egenskap som jag missat, men som gör att man väljer den på många ställen i stan. Men vilken egenskap kan det vara? Och varför sätter man ibland staket vid dem?

Tillägg 9/6: TK kommer att undvika Publicus
Jag skrev om problemen med Publicus i facebookgruppen Cykla i Göteborg. Där fick jag många kommentarer som höll med och ingen som gillade den cykelstolpen.

En cykelplanerare på Trafikkontoret skrev:

Publicus är inte bra och ska inte användas framöver. Den har dock vissa egenskaper som inte Urban har dvs styra cyklarna vid snedställd parkering och ibland vill man ha en barriär.

Publicerat i Cykelparkering, Förslag, Mätning | 7 kommentarer

Cykelparkera på Fontänbron?

När Brunnsparken i Göteborg renoverades togs dess cykelparkeringar bort. Nu finns ett utmärkt ställe för välbehövliga cykelstolpar, men där sitter en skylt som explicit förbjuder cykelparkering. Jag frågade varför.

Brev till Park och Natur 6/5
Hej!

Det finns några ställen i centrala Göteborg med skriande brist på cykelparkeringar där man kan låsa fast sin cykel. Behovet accentueras nu under pandemin när man ska undvika kollektivtrafiken och helst cykla istället. Men oavsett pandemin säger Göteborgs styrdokument att vi ska planera för ett kraftigt ökat cyklande.

I Brunnsparken fanns förr en rad cykelstolpar utefter kanalen, se Förstudie Brunnsparken sid 20. I och med renoveringen har de tagits bort. Istället finns ett mycket lämpligt område för nya cykelstolpar utefter broräcket strax intill. Men där hänger en skylt:

Cykelparkering på fontänbron förbjuden
Parkerade cyklar bortforslas

Fontänbrons cykelförbud

Det frikostiga utrymmet framför räcket med förbudsskylten.

Brist på cykelparkering nära Fontänbron

Cykelparkeringarna i närheten är fullbelagda. Göteborg behöver välkomna fler hållbara cyklister. Bild från Östrra Hamngatan i riktning mot Brunnsparken och Fontänbron.

Göteborg behöver bli mer hållbart. Cykling har i livscykelperspektiv bara hälften så stor klimatpåverkan per person-km som våra klimatsmartaste kollektivfordon. Det beskrivs närmare i Se inte mat som cykelbensin.

Varför har det beslutats att cykelparkeringen ska minska här? Finns det något skäl till att inte sätta en rad cykelstolpar utefter broräcket så snart som möjligt?

Brev på krokiga vägar
Den 10/5, fyra dagar efter mitt mejl till Park och natur, fick jag svar – men inte från dem utan från Kontaktcenter stadsmiljö! De hade tagit mejlet och skickade det nu istället till Trafikkontoret. Jag blev lite förvånad över att de ansåg att det var Trafikkontoret som velat avstyra parkering på Fontänbron. Vi får väl se om min gissning att förbudet snarare kommer från Park och naturs renoveringsprojekt var fel.

Den 23/5 frågade jag Kontaktcenter varför de tog mitt mejl som jag ställt till Park och natur och varför de skickade det till Trafikkontoret istället.

Tillägg 25/5: Svar från kontaktcenter
Vi är kundtjänst för park-och naturförvaltningen och därför sänds en del frågor/ärenden vidare till oss för hantering.

Det är trafikkontoret som är markägare och anvariga för platsen och denna fråga. När det gäller ditt ärende så har det diarienummer 3569/20, handläggare i ärendet är […] som du når här; […]

Tillägg 10/6: TK lovar utreda
TK trodde precis som jag att det var Park och Natur som satt upp dessa skyltar. Men det var det inte, och nu håller TK på att utreda vem som har placerat skyltarna på bron och varför. De ska återkomma med ett svar.

Publicerat i Besked, Cykelparkering, Väntar på besked | Lämna en kommentar

Elefanter i cykelbanan

Alléns pendlingscykelbana har under våren blivit kantad av många djupa spår från fordon som banan definitivt inte är dimensionerad för. Undvik sådana fordon eller bredda och förstärk banan rejält!

Allens sönderkörda kanter

Nog påminner det om en elefantstig i djungeln.

Allens sönderkörda kanter

Kanterna är inte gjorda för detta.

Allens sönderkörda kanter

Tömning av papperskorgar i parken görs ofta, och med stor bil på liten bana.

Allens sönderkörda kanter

Inget ont om dem som jobbar. Men de har fått illa anpassade hjälpmedel.

Allens sönderkörda kanter

Undrar om de som planerar sett konsekvenserna. Hoppas dessa bilder kan hjälpa.

Allens sönderkörda kanter

Pendlingscykelbanorna ska ha Göteborgs bästa framkomlighet för cykeltrafiken …

Allens sönderkörda kanter

Jag tycker inte att det här är tillräckligt väl genomtänkt i alla led.

Tillägg 4/5: Fråga till Park och Natur
Hej! … Vad kan ni göra för att anpassa banan eller fordonen som kör på den för att undvika problemen som mina bilder visar?

(Hänvisade till denna artikel och bifogade den också som worddokument)

Publicerat i Förslag, Väntar på besked | 4 kommentarer