Trafik i stan

Här är en cykelbana som gör en märklig krumbukt med skarpa kurvor istället för en mjuk linjeföring som det finns plats för, och som skulle minska flaskhalsar och överraskningar för gående. Jag försöker förstå varför man valde denna svängfest.

Platsen är Gustaf Dalénsgatan vid Vågmästareplatsen i Göteborg. Bilden nedan visar hur cykelbanan ser ut. Jag har även antytt en mjukare linjeföring. Vilka för- och nackdelar finns det med de två alternativen?

Krokig cykelbana och en antydan om en renare linjeföring.

Den valda linjeföringen
Det syns en tydlig strävan efter att cykelbanan ska nå fram till vägkanten en kort sträcka intill busshållplatsen. Varför vill man ha dit cyklisterna? Jag kan bara hitta två möjliga skäl, men inget av dem känns särskilt bra.

Antingen förbereder man för att cyklar ska kunna tas med på kollektivtrafiken. Eller så finns en adress i huset där det ofta står långa köer av människor som behöver extra plats just där.

Nackdelarna med denna linjeföring är dels att det blir ett mycket trångt parti för gående vid husknuten, och dels att gående från busskuren får oväntad cykeltrafik mot sig vid kurens gavel. För cyklister blir de extra svängarna en olägenhet som alla kanske inte följer. Det är också så att en svängande cyklist behöver mera bredd än en som cyklar rakt fram. Det kan man tydligt se i hjulspåren när det är snö. Men banan har inte breddats i dessa svängar. På vintern kan dessutom halkan göra att risken för singelolyckor ökar.

Mitt förslag med renare linjeföring
I cykelprogrammet finns under avsnitt ”Planeringsprinciper för sträckor” en egen underrubrik ”Utforma kurvor med mjuk linjeföring” på sidan 46. Jag tror att mitt förslag ligger i linje med det.

Fördelar för gående är bättre utrymme vid husets hörn, enhetlig bredd längs fasaden, och mindre överraskande cykeltrafik vid busskuren. Det ger också en möjlighet att gå ett stycke längs vägkanten om cykelbanan för tillfället är upptagen av trafik. Man slipper stå och vänta, utan kan gå ett stycke åt det håll man ändå ska.

Var utformningen ett misstag?
Kanske inrättades hållplatsen efter att cykelbanan var byggd. Och kanske drog man om cykelbanan just runt hållplatsen utan tanke på helheten. Det för tankarna till en hållplats som nyligen inrättades vid Järntorget utan hänsyn till den befintliga cykelbanan, se Hållplats mitt i cykelbanan.

Men bra lösningar för cykel kan inte åstadkommas med frimärksplanering. Man måste ha ett större perspektiv där cyklisternas villkor inkluderas, eftersom cykelresor i allmänhet är mycket längre än kollektivresenärens promenad mellan hållplats och målpunkt. En cyklist passerar väldigt många frimärken under sin cykelresa. Vill vi att fler ska cykla, måste utformningen visa vilket värde den sätter på cyklandet.

Jag ska höra om någon på Trafikkontoret vet varför cykelbanan fått denna svängfest.

Tillägg 3/11: Frågan har diskuterats flitigt på fb-gruppen Cykla i Göteborg.

Tillägg 8/11: Svar från TK:s projektledare
Utformningen beror på att det är utgångar från fastigheten där cykelbanan svänger. För att uppfylla krav på tillgänglighet måste avståndet från porten till cykelbanan vara ett visst avstånd och därför fick man flytta ut cykelbana.

Tillägg 30/11: Utrymmet framför porten
Jag kollade hur det ser ut framför porten som tvingar cykelbanan att flyttas ända ut till gatukanten. Det visar sig att cykelbanan inte hunnit gå så långt ut där porten är, utan banan fortsätter ut till gatukanten efteråt, där fasaden inte har några utgångar som ställer extra krav på tillgänglighet. Behöver cykelbanan ändå gå ända ut? Ska trottoaren egentligen tjäna som hållplats för färdtjänsten? Är det i så fall ett krav som ska gälla alla portar i staden?

Cykelbanan har flyttats ännu längre ut där det inte finns någon port att ta hänsyn till.

Jag tittade också på hur mycket av cykeltrafiken som gående från hållplatsen kan se. Det ser ut så här:

Hur mycket av cykeltrafiken kan gående från hållplatsen se?

Det positiva är att beläggningarna kontrasterar och att cykelbanan har mittlinje, vilket jag hoppas är en ledtråd som de flesta gående lägger märke till. Det negativa är att hållplatskuren står så nära staketets slut och att sikten skyms så effektivt av reklam över hela gaveln. Genom att staketet snävar in vid hållplatsens framkant kan inte fotgängaren se mer av ytan bakom kuren genom att gå några steg.

Krister Isaksson har beskrivit en skymmande reklamskylt i Stockholm som äventyrade trafiksäkerheten och gick emot en VTI-rapport som tar upp siktens betydelse. Reklamföretaget men inte kommunen höll med om att en så skymmande placering var olämplig, så de tog bort den på eget initiativ.

Kunde utformningen på Gustaf Dalénsgatan ha gjorts bättre? Jag tänker att cykelbanan inte borde ha flyttats längre ut mot gatan denna korta sträcka än vad måttet utanför porten kräver. Alltså en mildare svängfest. Då kan gående från eller till hållplatsen lättare fortsätta rakt fram istället för att stå och vänta om det just då passerar en cyklist. Och busskuren kunde ha placerats ett stycke längre bort från porten utan att hela hållplatsen flyttas. Då får man längre siktsträcka innan gående och cyklister kan korsa varandra. På andra sidan hållplatsen är det långt staket och fenomenal siktsträcka. Där kan man lätt avvara lite till den skymda framändan.

Återstår det supertrånga stället vid husknuten. Där kunde cykelbanans linjeföring ha gjorts mindre kantig, precis som Cykelprogrammet säger på sid 46: ”Utforma kurvor med mjuk linjeföring”. Det hade gynnat både gående och cyklister.

Jag är intresserad av att hitta en lösning som är en så bra avvägning som möjligt för alla parter. Det kan kanske komma till pass vid kommande utformningar. Men att gräva upp och göra om denna plats är kanske för dyrt och för hindrande. Alla grävmaskiner är väl f.ö. redan upptagna i den här staden. Möjligen kunde hållplatskuren flyttas lite, såvida det inte finns en tvingande regel att placera den längst fram oavsett konsekvenser för de mer hållbara trafikslagen.