Att cykla till Ekelundsgatan

Det är retfullt krångligt att cykla till Ekelundsgatan i Göteborg. Vid Lilla torget finns två gena vägar, men på bägge har cykling förbjudits. Varför? Alternativen är närmast groteska. Är detta beslut framtvingat av någon viktig princip som kan drabba fler platser? Eller är det ett rent misstag?

Enda postkontoret i centrum
PostNord har ett företagscenter på Ekelundsgatan. Det är det enda i centralt läge i stan. När jag ibland ska göra företagsärenden dit på cykel märker jag hur svårt det är om man ska vara laglig, men hur lätt det skulle bli om man struntade i förbuden.

Alternativa vägar
Låt oss testa olika vägar från Göteborgs stadsmuseum i Ostindiska huset till PostNords företagscenter. Jag jobbar visserligen inte på Ostindiska, men Norra Hamngatan förbi Ostindiska är bästa vägen från centrum till Lilla torget.

Från Ostindiska till Lilla torget

Utsikt från BRG. Här ser man hela vägen från den lilla cykelparkeringen utanför Ostindiska i bildens högra nederkant, via Kämpebron och Lilla torget med grönska mitt i bild till ett gult hus i glipan bakom. I det gula huset finns PostNord.

Jag ska nu beskriva olika vägar från Ostindiska till PostNords företagscenter. Den blå linjen på kartan nedan visar den utan jämförelse genaste vägen. De röda omvägarna är olika sätt att cykla lagligt för att undvika förbuden som hindrar att man väljer någon väg över Lilla torget. Höjdskillnader gör att tvärgatorna mellan A och C inte är cyklingsbara hela vägen upp till Ekelundsgatan. De övergår i trappor sista biten.

Vägar till Ekelundsgatan

Olika alternativ att cykla från Ostindiska huset till PostNord. Karta från hitta.se.

Fågelvägen från start till mål är 223 m. Den sträckan behöver vi för att räkna ut genhetskvoten (körd väg / fågelvägen) för de olika vägvalen. TRAST definierar genhetskvot på sid 211 och anger klasserna grön, gul och röd. Kvoten bör vara under 1,25 (grön) medan 1,50 eller mer (röd) är värst. I linje med det skriver de på sid 68:

Cykelnätet måste vara så finmaskigt att cyklisten inte tvingas till kännbara omvägar eller lockas att cykla i blandtrafik på en trafikerad gata. Det verkliga avståndet bör inte vara mer än ca 25 procent längre än fågelvägen.

Alternativ A över Lilla torget är 279 m. Genhetskvot 1,25. Problemet är att en skylt C1 ”Förbud mot infart med fordon” hindrar att man cyklar uppför den gatstensbelagda gatan på torgets sydsida. Att cykla längs Södra Hamngatan som går på andra sidan torget är också explicit förbjudet.

Alternativ B via Stora hamnkanalens mynning är 603 m. Genhetskvot 2,70. Förutom att denna väg är betydligt längre, tvingas man korsa den stora trafikleden Västra Sjöfarten – Stora Badhusgatan två gånger! Det krävs också ett modigt flerfilsbyte till vänstersvängande fil vid landshövdingens residens. Som svängande får man garanterat rött vid mist ett av de tre trafikljusen.

Alternativ C via Kungsgatan är 544 m. Genhetskvot 2,44. Här passerar man precis vid den punkt där man vill – men inte får – gena vid torget. Istället måste man fortsätta tre kvarter bort och sedan krypcykla på Kungsgatans gågata i ett förvånat fotgängarvimmel. Jag skulle mer än gärna låta de gående ha denna gata för sig själva. Det passar den verkligen bäst till. Kungsgatan är den första tvärgata som ansluter till Ekelundsgatan utan trappor.

Alternativ D blir en sightseeing på 850 m genom halva centrum. Genhetskvot hela 3,81. Vi kör som alternativ C, men undviker Kungsgatans gågata. Då måste vi fortsätta ytterligare två kvarter innan Södra Larmgatan ger oss en framkomlig väg.

Vägmått till Ekelundsgatan

De olika alternativens sträckor. Bakgrunden illustrerar TRAST:s klassificering av genhetskvoter i grön / gul / röd. Ljusblå pil markerar fågelvägen. Genare väg än så (grått) kräver flampulver eller flyttnyckel, och då blir cykeln överflödig.

Det är uppenbart att A är väldigt mycket genare än alla de lagliga alternativen. Jag ser inget problem med att tillåta A. Cykeltrafik är ju redan tillåten åt andra hållet på denna sträcka. Så varför förbjuds den i västlig riktning?

Senare upptäckte jag ännu en väg: Man kan ersätta den förbjudna sträckan med ett varv runt kvarteret Västra Hamngatan – Drottninggatan – Magasinsgatan. Men till vilken nytta? Man kommer in på en trång bakgata bland gående och parkerade bilar. Den övergår i ett gångfartsområde där man får krypcykla. Då blir sträckan 390 m. Genhetskvot 1,74. Alltså fortfarande klart rött enligt TRAST, om än inte lika illa som B, C eller D. Som jag ser det stör man gående mer här än om man skulle få cykla längs Lilla torget.

Är säkerhet ett argument?
Inte är väl uppförsbacken på den förbjudna sträckan en säkerhetsrisk? Man får ju cykla nedför, och då hamnar man ändå på Västra Hamngatan med spårvagnstrafik.

Inte är det väl farligt att från vår startpunkt i norr svänga höger upp till den förbjudna uppförsbacken?

Kommer man från andra hållet längs Västra Hamngatan finns förstås en fara i att svänga vänster och korsa spårvagnstrafiken för att nå den förbjudna uppförsbacken. Men det är ju tillåtet att fortsätta rakt fram till Kämpebron. Den vägen är det t.o.m. cykelfartsgata tvärs över de högersvängande spåren, och där är mer trafik, eftersom spårvagnarna och bussarna från Stenpiren tillkommer. Är inte risken större när man aningslöst bara cyklar rakt fram på sin cykelfartsgata medan svängande spårvagnar utgör hotet, än när man själv måste besluta sig för att avvika från cykelfartsleden och med berått mod korsa hela gatan?

Jag tycker att den förbjudna riktningen är säkrare än mycket annat som en cyklist tillåts göra i denna korsning.

Är hänsyn till bilar ett argument?
Kan det vara så att man vill ha strikt enkelriktat därför att man byggt en taxificka på vänster sida i den tillåtna körriktningen nedför backen? Men gatan är ju markerad som gångfartsområde. Då måste all trafik hålla gångfart och att gå åt båda hållen här är ju tillåtet. Varför då förbjuda cykling åt ena hållet? Gatan är rejält bred, så utrymme finns.

Eller är det så att det finns skäl att enkelrikta biltrafiken, och så har man inte tänkt på att förbudet även drabbar cyklisterna? Lösningar bör analyseras även ur cykelperspektiv.

Tanken var tidigare att dubbelrikta för cyklar
På Göteborgs webbsida Så blir trafikföringen Stenpiren – Rosenlund – Järntorget visas två ritningar över trafikföringen i området så som det var tänkt i oktober 2015. Den ena ritningen visar cykelvägar, och runt Lilla torget ser den ut så här:

Trafikföringsprinciper Lilla torget 2015-10-23

Göteborgs trafikföringsprincip från 2015 för cyklar kring Lilla torget. Streckat grönt betyder cykeltrafik i gata. Observera att det vid min röda ring är markerat som dubbelriktat i den aktuella backen vid Lilla torget.

Frågan är vad som fick trafikkontoret att ändra sig. Är det någon princip som slog till i elfte timmen? Vilken?

Funderingar
Nu är mina försök att hitta ett acceptabelt motiv för ett cykelförbud uttömda. Jag förstår faktiskt inte varför backen är enkelriktad för cyklar.

Finns det en princip för trafikföringar som logiskt leder fram till Lilla torgets cykelförbud? Då vore det intressant att få veta vad det är för princip och varför den formulerats. Den kan behöva problematiseras. Kanske hindrar den cykeltrafik på många fler ställen. Men kanske kan man hitta smarta lösningar som lindrar skadan för cykeltrafiken. Kanske har sådana smarta lösningar redan skapats på andra platser av vissa trafikplanerare. I så fall borde de lyftas så att de alltid finns med när principen tillämpas.

Trafikstrategin och cykelplanen säger att ”Genhet, separering och prioritering i trafiknätet är avgörande för cykelns attraktionskraft ”. Denna sträcka ingår kanske bara i det s.k. lokala cykelnätet utan explicita genhetskrav, men möjligheten att göra den gen för cyklister verkar så enkel och naturlig.

Att förbjuda enkla och naturliga genvägar och istället tvinga iväg cyklisterna på långa utflykter eller låta dem chansa sig igenom labyrinter utan Ariadnetråd leder bara till att deras tillit tappas. Vi får mer trottoarcykling och mindre respekt för skyltar och utformning. Jag föreslår därför att enkelriktningen tas bort för cyklar vid Lilla torget.

Publicerat i Förslag, Provåkning | 6 kommentarer

Ett löv – på cykelbanan!!

Förra helgen var jag i cykelstaden Örebro. På min väg till ett möte träffade jag på ett löv på g|c-banan! Jag var tvungen att ta en bild. Nå, lövet hade för all del tagits bort, men det syntes ändå att det legat där. Skandal? Eller rentav lite fint i små doser?

Löv på cykelbana i Örebro

Odiskutabelt spår av ett löv på g|c-banan i Örebro. Karlsgatans vändslinga anas t.v. i bilden. Älvtomtagatan korsar bakom min rygg.

Publicerat i Utan kategori | Lämna en kommentar

Snubbelstubbar till pollare

Folk snubblar på de svårupptäckta stubbarna efter Östra Larmgatans avtagna pollare. Någon tar inte sitt ansvar utan gör det bara bekvämt för sig själv på andras bekostnad och låter pollarna stå avtagna länge. Jag ger några olika förslag på vad som kan göras.

Problemet
Fyra pollare tvärs över Östra Larmgatans gångfartsområde vid Harry Hjörnes plats i Göteborg hindrar genomfart med motorfordon. Platsen ligger nära Kungsportsplatsen. Två av pollarna är av metall och går att ta loss om man kan kombinationen på deras hänglås.

Pollarna på plats

De två metallpollarna som prioriterar fotgängare och cyklister på Harry Hjörnes plats.

Men om man tar bort dessa pollare efterlämnar de oväntade och svårupptäckta stubbar som gående lätt snubblar över.

Stubbe i närbild

Den förrädiska stubben efter en av de två metallpollarna. Här i tydlig närbild, MEN . . .

Svårupptäckta stubbar

. . . stubbarna är både oväntade och svårupptäckta.

När jag tog en av bilderna ovan gick två kvinnor förbi mig, och jag hörde hur de talade om att snubbla. Jag var tvungen att fråga dem om de talade om dessa stubbar. Mycket riktigt. Den ena kvinnan hade snubblat över en av stubbarna, och hade hon inte haft en vän att hålla sig fast i, hade hon trillat och slagit sig. Och de berättade att de vet fler som har snubblat på dessa stubbar.

Det pågår storrenovering av Gamleports hus och hantverkare har ärenden både dit och till andra målpunkter på Harry Hjörnes plats. De som känner till låsens kombination verkar inte orka sätta tillbaka pollarna när de släppt in ett fordon, utan låter dem bara stå avtagna halva (hela?) dan. Kanske har dessa personer t.o.m. lämnat ut kombinationen till diverse hantverkare som öppnar på egen hand utan att stänga direkt efter sig. För det är ju så bekvämt och det är säkert någon mer som behöver köra in senare. Om inte annat ska de själva kanske köra ut samma väg när de avslutat sitt jobb.

Jag har passerat platsen ganska många gånger mellan 14 sep och 2 nov. Vid 16 tillfällen var en eller båda pollarna avtagna. Vid ett mindre antal passager noterade jag att pollarna var på plats, men oftast stod de vid sidan om, lutade mot ena eller andra husfasaden trots att ingen bil körde ut eller in.

Min anmälan till Göteborgs stad
Den 16 sep anmälde jag de luriga stubbarna till Göteborgs stad och påpekade att gående kan snubbla på dem, cyklister kan köra omkull och kanske kan även bilars däck ta stryk.

Den 20 sep berättade kundtjänsten för stadsmiljö att de skickat min anmälan till ansvariga för området. Mycket riktigt, den 21 sep såg det ut så här:

Snitslad stubbe

Den 21 sep var stubbarna snitslade.

Och vid ett senare tillfälle var stubbarna markerade med brädor:

Brädmarkerade stubbar

Den 5 okt var stubbarna markerade med brädor. Lastbilen i bakgrunden har troligen kört in här.

Men detta var de enda två tillfällena när jag såg att stubbarna hade markerats. I övrigt var de fortfarande ogenerat avtagna och lämnade åt sitt öde utan någon som helst markering. Den ansvariga för området har antingen inte haft koll på slarvet, eller så har hen tröttnat på att hålla efter dem som tar bort pollarna.

Men den 19 okt fick jag faktiskt se en bil köras ut och pollaren sättas tillbaks efter den. Om pollaren hade varit borttagen hela dan fram till då, eller om den faktiskt bara lossats under själva passagen vet jag inte.

Lastbil släpps ut

En bil passerar och pollaren sätts tillbaks efter den för en gångs skull.

Funderingar
De avtagbara pollarna sköts med helt otillräcklig respekt för gående och cyklister. Min anmälan gav bara en liten engångseffekt. För att få bukt med problemet krävs uppenbarligen andra metoder.

Jag föreslår i första hand att pollare konstrueras så att problemet inte uppstår, eller i andra hand att stubbarna utformas så att de automatiskt blir klart synliga när pollaren inte är på plats.

Om pollarens fot inte har någon uppstickande del finns inget att snubbla på. Finns det behov att hindra grus från att trilla ner i hålet kan man ha en fot med krage i markplan.

Om det anses att foten faktiskt måste ha en uppstickande stubbe, borde den ha en varningsfärg som signalerar fara så fort man tar av pollaren. Man ska inte behöva tillföra någon snitsel, planka eller liknande, för det blir sällan gjort. Dessutom bör marken alldeles intill pollaren inte vara så plottrig så att den maskerar stubbarna. Det gör den tyvärr vid Harry Hjörnes plats. En renare markyta skulle bidra till att stubben kontrasterar och lättare uppmärksammas av förbipasserande.

Detta borde fixas på den aktuella platsen där pollarna så ofta är avtagna. Men jag tycker även att det borde bli standard för avtagbara pollare i allmänhet här i stan.

Tillägg 24/11: Rapport och förslag till Göteborg
Jag skickade denna artikel till Göteborg att delge samma ansvariga för området som förra gången. Men jag bad dem framför allt ge den till lämplig person med övergripande ansvar för pollare i staden. Jag bad också om respons på mina förslag.

Tillägg 24/11: Såg inte – skrapade i sin rullväska
Efter att just ha publicerat denna artikel kunde jag inte låta bli att ta vägen förbi platsen på lunchen. Pollarna var som vanligt avtagna och ställda åt sidan. Ingen hantverkarbil eller annat motorfordon fanns på hela området inklusive Kungsgatan och Fredsgatan. Ingen bevakade stolpstubbarna. En tjej kom gående med sin rullväska, såg inte stubben och drog sin rullväska rätt över den. Stubben skrapade väskan skönt längs botten så att den liksom fastnade. Hon tittade förvånat på den, lyfte den över hindret och fortsatte.

Ja, vem förväntar sig egentligen kamouflerade stubbar mitt på trottoaren? Kan någon bli förvånad över att folk inte alltid ser dem?

Tillägg 15/12: Svar från TK
Trafikkontoret svarade genom en konsult:

Tack för din utförliga redogörelse och bra foton. Vi håller med om att pollarnas förankring inte skall se ut som de gör, beroende på framför allt snubbelrisken.

Förlåt att du fått vänta länge på en respons från mig.

Driften skall nu se vad de kan göra. Om det inte går att kapa rören som pollarna sätts i, kommer de i alla fall att synliggöra ”stubbarna” bättre genom att vitmåla dem eller sätta upp reflexmaterial på dem.

Bra, men svaret verkar bara beröra just de två pollare som finns på Harry Hjörnes plats. Inget om att en åtgärd kunde bli standard för avtagbara pollare i allmänhet här i stan, vilket jag hade föreslagit. Därför frågade jag om TK:s tankar kommer att gå längre än till de två exempelpollarna.

Tillägg 16/1 2017: Stubbarna har kapats
Idag såg jag att de uppstickande stubbarna har kapats med vinkelslip.

Kapad snubbelstubbe

En av de två stubbarna som nu har kapats av ”längs fotknölarna”.

Nu är ojämnheten knappt större än kanten mellan gruset och gatstenen. Så länge ingen går barfota och skär sig ska det nog gå bra.

Publicerat i Åtgärdad, Besked, Förslag, Väntar på besked | 5 kommentarer

Reklam för GC-kollision

Reklamskyltar är till för att synas och ta din uppmärksamhet. Men i trafiken kan det ibland vara viktigare att vi ser våra medtrafikanter ordentligt. En stor och dumt placerad reklamskylt bär skuld till min kollision med en fotgängare igår. Är det gjort med avsikt?

Platsen
Min dagliga cykelväg hem från jobbet går längs Avenyn söderut förbi Valands hållplats i Göteborg. Här har jag alltid stor uppmärksamhet mot gående och är beredd att plinga och/eller bromsa. Det överraskar nog ingen att en del kan kliva aningslöst rätt ut i cykelbanan utan att se sig om, även där det finns kantsten och nivåskillnad. Redan 2012 beskrev jag denna vår mentala brist med hänvisning till just den här platsen, se Märker vi skymd sikt?

Valands hållplats och cykelbana

Cykelbanan förbi Valands hållplats mot Götaplatsen. Intill banan finns två breda reklampelare som jag har markerat (1) och (2) på bilden.

Händelsen
Igår kväll höll jag ovanligt låg fart eftersom jag hade ett par nyligen utbytta sommardäck på styret. Vid skylt nr 1 gick allt bra. Jag hade koll och kunde hantera de gående som kom. Sedan är det staket längs perrongen, så där är det ingen idé för fotgängare att försöka gena.

Vid andra skylten såg mitt spanande öga att det var folktomt på trottoaren men att det stod några resenärer på perrongen. De visade inga tecken på att vilja kliva ut i cykelbanan.

Men plötsligt, som gubben ur lådan, kom en tjej tjurrusande från bakom skylt nr 2 rakt emot mig, uppenbarligen för att försöka hinna med en spårvagn på hållplatsen.

Valands cykelbana och reklampelare nr 2

Från bakom denna starkt lysande reklampelare nr 2 rusade en tjej plötsligt rätt ut i cykelbanan rakt emot mig.

Hon kan inte ha varit synlig för mig på andra sidan reklampelaren, för det är just sådant jag brukar spana efter. Jag tror inte ens att hennes fötter var synliga under pelarens kanter. Hon måste ha gått eller sprungit precis i skymda linjen och sedan kastat sig ut i full fart. Möjligen kan någon händelse på perrongen för en bråkdel av en sekund ha avlett min uppmärksamhet. Jag minns inte, men tror knappast det.

Hur som helst dök hon upp när jag var så nära så att jag inte hade en chans att göra något. En enda tanke hann blixtra förbi i mitt huvud:
– Hjälp, den här gången kommer jag att köra på en fotgängare.
Jag hann också få ur mig något oartikulerat läte för att varna, trots att det var för sent.

I själva verket blev det bara en tackling, för hon lyckades komma halvt över på min vänstra sida. Efter att ha touchat mig fortsatte hon ohejdat mot spårvagnen. Av törnen körde jag av cykelbanan upp på kantstenen i en så spetsig vinkel så att jag var säker på att jag skulle välta. Men jag förblev på rätt köl och stod nu still uppe på trottoaren. Då vände jag mig om för att se hur det gått för tjejen. Ingen låg skadad på marken. Troligen var hon en av dem som nu stod på perrongen. Eller så hade hon hunnit med vagnen som just åkte.

När jag samlat mig ett tag klev jag av cykeln och tog kvällsbilden ovan.

Problemet med reklampelarna
De som placerat reklampelarna har tänkt, åtminstone lite. Det finns två band med röda plattor över cykelbanan som en del kanske kan misstolka som regelrätta övergångsställen. De syns på bägge bilderna. Just där är också kantstenarna lite nedsänkta, vilket underlättar för gående. Bägge reklampelarna är placerade efter dessa band. Så om alla behagar korsa cykelbanan just där, skyms vi inte för varandra.

Men folk brukar ofta gena. Det är ju så bekvämt, eller hur? Och det kan ju komma en vagn som man vill hinna med. Då tar man förstås kortaste vägen. Att det faktiskt kan komma cyklar där ibland är det inte säkert att man tänker på i stunden. WYSIATI!

Längs själva hållplatsen går som sagt ett långt staket, vilket också syns i första bilden. Hade reklampelare nr 1 stått ungefär vid den tjocka grå lyktstolpen mitt för staketet så hade ingen fotgängare haft anledning att kliva ut bakom den. Det blir ingen gen väg till hållplatsen. På samma sätt kunde reklampelare nr 2 flyttats till motsvarande säkra plats i skydd av staketet.

Men reklammakarna vill förstås ha pelaren just där alla går och så att bägge sidorna ska vara mitt i strömmen. Då får man dubbel exponering. Det handlar verkligen om att ta uppmärksamhet, och i detta fall att ta den från samspelet mellan gående och cyklister.

Kunde man dra in reklamen en bit på trottoaren? Då skulle vi trafikanter få lite mer tid att upptäcka varandra och reagera. Fast där skulle reklamen vara i vägen både för de gåendes framkomlighet och för deras utsikt längs trottoaren. Stan vill förstås samla prylar såsom cykelstolpar, papperskorgar, soffor och reklampelare i samma möbleringszon.

Men kan man då höja reklamen, vrida den eller på annat sätt göra det möjligt för gående och cyklister att inte bli skymda för varandra? Papperskorgar, brevlådor och cykelstolpar skymmer inte. Det är bara just reklampelarna med sina påfågelmalligt utbredda och uppsträckta ytor som skymmer. De vill helt enkelt vara så i vägen för folks syn som de bara kan.

Fundering
Det är kanske så krasst så att det får lov att kosta lite påkörningar. Det blir väl så sällan några skador att tala om i dessa situationer så att reklamens ekonomiska värde är större. Eller? Kommer elcykeln att ändra på den värderingen?

Publicerat i Beteende, Förslag, GC-separering, Kognition | 4 kommentarer

Röster om Målbild 2035

Det finns faktiskt många tunga röster som försvarar cykelns framtid i vårt samhälle! Den 2 november publicerade VG-regionen en fullständig version av sin sammanfattning av remissvaren till kollektivtrafikens Målbild 2035. Många verkar vara ganska överens med mig i min Kritik mot målbilden. Läs och njut av följande klipp:

Sid 22, Byggnadsnämnden:
Sammanvägningen gentemot andra trafikslag saknas, till exempel gång- och cykeltrafik eller biltrafik, och det finns en risk att kollektivtrafiken suboptimeras …

Sid 26 Fastighetsnämnden:
Det behövs förtydligande kring färdmedlen cykel och gång som är viktiga transportslag i den tätare staden.

Sid 26, Miljö- och klimatnämnden:
Målbilden behöver kompletteras med en djupare analys av de prioriterade stråken utifrån de målkonflikter som finns mellan en snabb och prioriterad kollektivtrafik och en god stadsmiljö som gynnar gång- och cykeltrafik både lokalt och inom staden som helhet.

Kopplingen till cykeltrafik och cykelpendling är inte så utvecklad i målbilden och cykeltrafikens potential och behov som pendeltrafik tas inte upp på ett tillräckligt integrerat sätt.I många fall sammanfaller de prioriterade stråken med de utpekade stråken för pendlingscykelnätet, vilket inte hanteras i målbilden.

Sid 35, Park- och naturnämnden:
Nämnden efterfrågar en mer långsiktigt hållbar lösning som ger tydligare prioritet åt fotgängare och cyklister. Däremot går inte nämnden så långt som att avstyrka ett spår- och stombusstråk i Allén.

Sid 36, Social resursnämnd:
Målbilden är otydlig kring hur längre och större bussar kommer att röra sig i stadskärnan med en tät stadsstruktur som prioriterar gång- och cykeltrafik.

Sid 39, GR/Delregionala kollektivtrafikrådet:
Målbilden borde presentera hur man vill arbeta för att utveckla kombinerad mobilitet, gång, cykel och annan hållbar mobilitet, liksom hur cykelinfrastrukturen kan utvecklas för att komplettera och avlasta kollektivtrafiken. Det kan omfatta utveckling av cykelstråk, utbyggnad av snabbnät för cykel i samband med utbyggnad av kollektivtrafik, cykelparkering och cykel på bussen/vagnen.

Sid 39, Länsstyrelsen:
Generellt saknas också konsekvenser av målbildens genomförande på exempelvis stadsbild, cykeltrafik, godstrafik samt vad nödvändiga beslut för biltrafiken i samma område.

Eftersom trafikutvecklingen, som målbilden utgår från, räknar med en avsevärd ökning av cykel som färdmedel, borde cykeltrafikens behov i samma område synliggöras, liksom ansvaret för exempelvis cykelpooler. Satsningar på cykeltrafiken kräver utrymme och måste erbjuda orienterbarhet och effektivitet, vilket innebär målkonflikter med kollektivtrafiken. Överenskommelser mellan stat, region och kommuner är avgörande för att inte stora principiella frågor ska behöva lösas i varje kommande projekt.

Sid 41, Cykelfrämjandet:
Vid förstärkning av spårvagns- och stombussnätet kommer antalet konflikter att öka mellan de olika trafikslagen. Prioritering mellan cykeltrafik och kollektivtrafik måste diskuteras mer. Ett exempel är Nya Allén som är ett stort pendlingsstråk för cyklister, men alla platser där prioriterade cykelstråk korsar andra vägar eller spår för kollektivtrafik och biltrafik bör diskuteras. De prioriterade stråken för kollektivtrafiken sammanfaller med de stråk som prioriteras för cykel i ”Cykelprogram för en nära storstad 2015–2025”. Om lösningen blir som vid Stenpiren så kommer kollektivtrafiken att försvåra för cyklister genom staket, onödiga konfliktpunkter med gångtrafikanter och onödiga omvägar.

Sid 44, Trafikistan. VG har sammanfattat mitt remissvar på ett mycket bra sätt!

Sid 45, Niklas Claesson:
Målbilden får inte bortse från cykelns överlägsna hållbarhet och ta sig rätten att försämra framkomligheten för cyklister genom de så kallade prioriterade stråken och måste därför även beskriva hur cyklingen ska utvecklas i Göteborg. Man ska inte som vid Skeppsbron bygga en knutpunkt för kollektivtrafiken rakt över en av cyklingens mest trafikerade platser om man inte kan lösa det på ett bra sätt.

Prioriterade kollektivtrafikleder med höga hastigheter, staket, spatiösa hållplatser och terminalanläggningar kan komma att skapa hinder, omvägar och konfliktzoner för cyklisterna när inte cykelns framkomlighet planeras in redan från början. Målbilden måste därför beskriva hur kollektivtrafiken ska kunna kräva fri väg utan att försvåra för en utveckling mot mer cyklande.

Sid 47, Hans Jörgensen:
Det finns en risk att Brunnsparkens hektiska trafiksituation sprids på fler ställen på bekostnad av stadsmiljö, gång- och cykel och inte minst för kollektivtrafikens egen framkomlighet. De kapacitetssäkrade stråken behöver inte innebära en barriär under förutsättning att de planskiljs …

Sid 49, David Palm:
… stödjer helt Trafikistans remissvar och trycker på att cykeln också måste få plats.

Sid 10, där VG-regionen sammanfattar:
Flera remissvar önskar att målbilden i olika omfattningar inkluderar gång, cykel och kombinerad mobilitet, allt från att belysa målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade cykelstråken och utformningen av cykelstråk runt bytespunkter till att peka ut åtgärder och ansvar för att öka cyklingen. … Det arbetet omfattas inte av målbilden, vilket bör förtydligas. Samspelet med övriga trafikslag … kan behöva utvecklas mer.

(Edit 22/11: Ja, de skriver ”målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade cykelstråken”, men menar väl rimligtvis ”målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade kollektivtrafikstråken”. Jodå, det bekräftade VG-regionen den 24/11, och när jag kollade den 9/12 hade de också rättat det.)

Tack!
Tack alla ni som på ett så tydligt och samstämmigt sätt lyfter prioriteringsfrågan och försvarar cykelns framtid i vårt samhälle!

Tillägg 9/11: Men vad säger då Trafiknämnden om cykel?
De uttalar många lovord för kollektivtrafiksatsningen. Men cykeln verkar oviktig, för den nämns inte alls i sammanfattningen. Det närmaste vi kommer är nämndens omtanke om stadsmiljön i passusen ”dock behövs en djupare studie med fokus på de målkonflikter som kan uppstå mellan främst god stadsmiljö och framkomlighet”. Cykeltrafiken kan även få glädje av yrkandet om att ”planskildhet genom centrum understryks”.

Jag hade nog förväntat mig mer från en Trafiknämnd som författat trafikstrategin och cykelplanen där bägge understryker hur viktig cykelns roll är. Deras remisssvarare verkar dock ha haft andra prioriteringar.

Publicerat i Beröm, Cykelplan 2025, Dokument, Kollektivtrafik, Organisationer | 4 kommentarer