Liten flicka på cykel impar

Jag filmade vid Sprängkullsgatan/Vasagatan för att se om gående som genade över cykelbanan såg sig om innan de klev ut. Men då gjorde plötsligt denna lilla flicka entré. Vilket underbart trafikbeteende! Vilken koll! Jag är så imponerad!

Flickan visar flera gånger att hon är uppmärksam på både cyklar och bilar och samspelar snyggt med dem. Tack till bilisten som väntar utan stress. Och tack till mamman som ser barnets förmåga och låter henne cykla när de ska ut i stan.

Publicerat i Beröm, Beteende | Lämna en kommentar

Polisen ska kolla cyklister

I dagens GP berättade polisen i Göteborg att man gör riktade kontroller av cyklister i centrum under hösten. Jag mejlade dem för att lyfta fram alla trafikanters ansvar för samspel, och att isolerad jakt på cyklister oavsett sammanhang inte får rätt effekt.

GP-artikeln är Poliskontroller av cyklister i centrala Göteborg. Den är låst för icke-prenumeranter. Jag återger nedan mitt mejl i sin helhet. Polisen gav mig snabbe ett utmärkt svar som visas efter min text.

Min inskickade text
Rubrik: Inför kontrollerna av cyklister hösten 2022

Hej!

Jag läste i dagens GP(1) att ni ska kontrollera cyklister. Det är mycket bra att ni sätter lite fokus på trafik i stan och intresserar er särskilt för cykeltrafik! Men det viktiga är samspel mellan trafikanter, vilket du själv påpekar i artikeln. Om kontrollen bortser från all trafik som berör cyklister och bara nagelfar cyklisterna själva blir det som en fotbollsdomare som bara letar fel i ena laget. Det skapar ingen förståelse. Men vidgad förståelse är precis vad vi alla trafikanter behöver för att stadstrafiken ska bli bättre även efter en tillfällig kontroll.

För att väcka förståelse måste polisen kunna förklara varför ett fel enligt lagens bokstav också skadar samspelet. Här några exempel:

Att inte ge gående på övergångsställen företräde är tyvärr vanligt bland cyklister(2), men lätt att förklara problemet med, speciellt om cyklisten väntar sig motsvarande hänsyn på separerade gång- och cykelbanor.

Att cykla mot rött där det finns korsande trafik är också lätt att förklara problemet med. Däremot är det mycket svårare att förstå om det inte finns någon korsande trafik, åtminstone i korsningar som är lätt överblickbara. Våra trafikljus är oftast bra i tät trafik men kan vara fruktansvärt ineffektiva i lågtrafik(3,4). De är alltför mekaniskt blinda. Extra svårt är det att förstå att cyklister kan få böter mot rött medan gående slipper. Det är betydligt större andel gående som trotsar rött(5). Om cyklisten hoppar av och leder är hen gående. Hen undgår då böter trots att hen då befinner sig längre tid på körbanan. Hur kan man förstå det?

Även bilister kör mot rött, men nästan bara under de första sekunderna efter att gult blivit rött(6), speciellt i den täta morgontrafiken.

Att gående kliver ut i cykelbanan är fel men går att acceptera om de först kontrollerar att det är fritt. Men de som bara går rätt ut samspelar inte och kan orsaka ”fara eller olägenhet för trafiken” (TrF 7:4). De är många(7). Om någon ska upplysa dem är det polisen. Vågar ni det?

Att cykla eller elsparkcykla i vänstertrafik har tyvärr blivit vanligare, särskilt på Avenyn. Lätt att förklara problemet med, eftersom man inte kan förutsäga eventuell mötande trafik från närmaste korsning eller gatuparkering.

Bilister är oftast väldigt duktiga på att ge gående och cyklister företräde på gc-passager. Däremot är många bilister dåliga på att se till ”att han eller hon inte tvingas stanna på övergångsstället, passagen eller överfarten” (TrF 3:62) när det är tät morgontrafik. Ett sådant ställe är Fabriksgatan vid Örgrytevägen(6), ett annat är Järntorget mot Järnvågen. Svängande bussar från Södra Vägen till Parkgatan kan t.o.m. stå och blockera medan de väntar på en lucka, trots att det framför dem finns ett fritt bussfält där de kan vänta istället. När fångade en polis upp en lagöverträdelse mot TrF 3:62 senast?

Att cykla mot trafiken på en enkelriktad cykelbana är uppenbart fel om det kommer mötande cyklister. Men är man ensam, eller visar stor hänsyn vid möte, är ett hårt straff svårare att förstå. Det viktiga är samspel! Obs: Tolka inte en bana som enkelriktad så fort det finns en målad cykelpil! Det måste finnas en C1-skylt. Och om cyklisten kört åt rätt håll och sedan vänt vet hen inte att banan var skyltad längre bort. Enkelriktade cykelbanor skyltas aldrig med blå pilskylt (E16, Enkelriktad trafik), så från rätt håll får man aldrig veta att banan är enkelriktad.

I alla dessa exempel vill jag trycka på vikten av förståelse för att (och hur) ett fel orsakar problem i samspelet. Det är nog bara så vi kan väcka ömsesidig hänsyn. Lagens bokstav är bara begriplig när den påverkar andra.

Referenser (mätningar av trafikbeteenden):
(1) GP-artikeln om cykelkontrollerna:
https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/poliskontroller-av-cyklister-i-centrala-g%C3%B6teborg-1.83219122
(2) Struntar cyklister i zebralagen? https://trafikistan.se/struntar-cyklister-i-zebralagen/
(3) Rött ljus i onödan https://trafikistan.se/rott-ljus-i-onodan/
(4) Mycket rött för lite buss https://trafikistan.se/mycket-rott-for-lite-buss/
(5) Cykla eller gå mot rött? https://trafikistan.se/cykla-eller-ga-mot-rott/
(6) Trafik mot Örgryte-rödljus https://trafikistan.se/trafik-mot-orgryte-rodljus/
(7) Trottoarernas utklivare https://trafikistan.se/trottoarernas-utklivare/

Om du har möjlighet att ge mig din reaktion på detta så är jag mycket tacksam.

Vänlig hälsning
Rolf Broberg, Trafikistan.se

Polisens svar samma dag
Jag fick på studs följande utmärkta svar från polisen och ok att visa det publikt:

Tack för ditt engagemang.

Jag kan inte annat än i stort hålla med dig om dina synpunkter.

Samspelet i trafiken är det som är allra viktigast. En bra trafikant rör sig i trafiken på ett sådant sätt att denne alltid kan kompensera andras misstag.

Om alla betedde sig på detta sätt så hade vi bara behövt grundparagrafen i Trafikförordningen.

Grundbestämmelser
1 § För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken.

En trafikant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik.

En vägtrafikant skall visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen.

En terrängtrafikant skall anpassa sin färdväg och hastighet samt sitt färdsätt så att människor och djur inte störs i onödan och så att skada på annans mark eller växtlighet undviks.

Med vänliga hälsningar
Håkan Klingborg
Operativa enheten/Trafikpolisen Region Väst, Göteborg

Publicerat i Förslag, Lagmakten, Väntar på besked | Lämna en kommentar

Avenyförslagen ett och ett

Avenyn ska omformas. Fyra tävlingsförslag har lämnats in och granskas nu av en jury. I min huvudartikel ger jag generella tankar ur cykelperspektiv. Här kommenterar jag bara varje enskilt förslags egenheter. De ska ses i ljuset av huvudartikeln.

Min huvudartikel är Avenyförslagens cykelsyn. De fyra tävlingsförslagen presenteras som utställningsaffischer i pdf-format och nås från stadens sida Se de 4 tävlingsförslagen för Avenyn och Götaplatsen.

Tillägg 20/10: And the winner is … Förslag 3: AveNy (enligt Vårt Göteborg 20/10)

 

Förslag 1: Öppen ridå

Avenyförslag 1: Vy mot söder

Affischens vy ”Frukost vid trädgårdsterrassen”.

Förslag 1 säger just inget om cykeltrafik. Plan O1+O2 visar en trafiklösning lik dagens, utom vid Götaplatsen.

1 – Vasagatan

Avenyförslag 1: Vasagatan

Affischens ”Förstorad plan 2” som visar korset med Vasagatan.

Här föreslås två stora halvklotformiga portar som jag tror kommer att skymma sikten för korsande trafikanter i denna komplicerade korsning mellan Vasagatans cyklister, Avenyns gående och spårvagnar från alla håll. Portarna blir också ett slags förträngning för gående och cyklister längs Vasagatans g|c-bana som gör det svårare för dem att väja för varandra.

Vasagatans mittdel med g|c-bana har dragits tillbaka en bit från Avenyn. Det gör magasinen för Vasagatans väntande cyklister väldigt korta på bägge sidor. Cykeltrafiken längs Vasagatan och Heden är ganska omfattande i rusningstid. Magasinen behövs.

1 – Engelbrektsgatan
Engelbrektsgatans nya cykellösning har inte kommit med i plan O2. Den port som föreslås på sydvästra sidan vid kiosken kommer att krocka med den nya dubbelriktade cykelbanan och försämra sikten mot andra trafikanter.

1 – Cykelparkeringar
Bilderna visar knappt några cykelparkeringar. På bilden ”Frukost vid trädgårdsterrassen” syns dock en grupp U-formade stolpar. Kommer det att bli fler cykelstolpar än dagens 143 mellan Allén och Engelbrektsgatan? Kommer de att placeras i närheten av attraktiva målpunkter? Och finns också möjlighet att låsa fast lådcyklar?

 

Förslag 2: Avenyns vardagliga högtidlighet

Avenyförslag 2: Vy mot norr

Affischens inledande vy mot norr.

2 – Cykelbanornas placering
Avenyns mittdel används endast av spårvagnar. Cykelbanor anläggs direkt utanför restaurangers utbyggnader. Gångstråk, vistelseöar och rabatter förläggs på andra sidan om cykelbanorna.

Avenyförslag 2: Sektion restaurangkvarteret

Affischens ”Restaurangkvarteret, sektion”. Klicka upp för att se bättre.

Cykeltrafiken kommer att stryka tätt intill serveringarnas utgångar och skapa konflikt med gäster som aningslöst kommer ut ur restauranger, caféer mm. Och med gångstråk, vistelseöar och rabatter på andra sidan om cykelbanan skapas väldigt många korsande flöden. På Avenyns västsida (höger i bild) finns minimal plats för gående. De kommer inte att ha annat val än att gå mitt i cykelbanan.

Om cykelbanor läggs i närmare anslutning till kollektivtrafikstråket skulle gående och vistande få sammanhängande trygga egna ytor där de kan slippa tänka på cykeltrafik.

Förslagets projektbeskrivning skriver dock ”Cykeltrafik får förbättrade förutsättningar genom att motortrafik lyfts bort på flera sträckor och där begränsad motortrafik tillåts föreslås gatan skyltas som cykelgata”. Det får jag inte att gå ihop med sektionsritningarna.

2 – Vasagatan
Affischens kartbild ”Trafikala lösningar” måste förstoras ordentligt för att man ska kunna skilja färger för olika trafikslag.

Avenyförslag 2: Trafikvägar

Del av affischens kartbild ”Trafikala lösningar”.

Där anges att nuvarande dubbelriktade cykelbana i Vasagatans mittendel blir bussgata och cyklarna får enkelriktade cykelbanor längs gatans sidor. Men kommer utrymmet för cykel och gång att öka eller minska givet att spårvagnsspåren inte flyttas och att även biltrafik ska tillåtas? Jag tror inte att denna karta går att lita på.

2 – Cykelparkeringar
Cykelparkeringar varken visas eller nämns. Kommer dagens 143 cykelstolpar mellan Allén och Engelbrektsgatan att tas bort och ingen låsbar cykelparkering ordnas?

 

Förslag 3: AveNy

Avenyförslag 3: Perspektiv åt söder

Affischens inledande perspektivbild mot Götaplatsen.

Illustrationen visar stor medvetenhet om realistisk cykeltrafik. Bra att inte blanda in cykel i gåendes område. De får egna sammanhängande ytor där de inte behöver tänka på fordonstrafik. Det är tydligt var de behöver vara uppmärksamma.

Körbanan ser bred ut. Med minimal biltrafik och prioritet för cykel skulle nog även en smalare bana fungera.

3 – Olika hastigheter på samma gata?
Under affischens bild på fördjupning, korsningen vid Valand står: ”Avenyn utformas som en flerfartsgata … Cykelbanor och ytor som är gemensamma för cykel- och biltrafik utformas för 20 km/h. Ytan i gatans mitt som är reserverad för bussar och spårvagnar utformas för 40 km/tim.

Jag tror inte att lagen medger olika hastighetsgränser för olika filer i samma gata. Antagligen kan bara spårvagnar i staketseparerade stråk där busstrafik inte är tillåten ges högre hastighet, men det skulle bli en besvärande barriär längs hela Avenyn. Återstår att utforma så att 20 km/h för bil och cykel ändå blir naturligt. Jag hoppas det kan ske utan gatsten eller annan ojämn beläggning.

3 – Cykelparkeringar
Cykelparkeringar varken visas eller nämns. Möbleringszonerna ser ut att vara fyllda med annat överallt. Kommer dagens 143 cykelstolpar mellan Allén och Engelbrektsgatan att tas bort och ingen låsbar cykelparkering ordnas utmed Avenyn?

3 – Tillägg 20/10: Vinnande förslag
Detta förslag vann alltså enligt Vårt Göteborg 20/10. Tävlingsjuryn skriver bland annat:

Teamet bakom AveNy visar tydligt att man har en förståelse för platsen. AveNy bedöms vara ett realistiskt och väl genomarbetat förslag, med bra förankring i områdets funktion, kvaliteter och kulturmiljö.

Sammanfattningsvis skapar AveNy förutsättningar för en Aveny för göteborgarna, där det finns något för alla. Kulturinstitutionerna är synliga men här finns även plats för det tillfälliga. En fortsatt paradgata med stärkt rumslighet och med mat, nöjen, handel, och kultur som dragare.

Nu startar det gemensamma arbetet att vidareutveckla förslaget.

 

Förslag 4: Alltid inne – Alltid ute

Avenyförslag 4: Vy mot Götaplatsen

Affischens inledande vy mot Götaplatsen.

Bra med tydlig uppdelning mellan ytor för fordonstrafik och för gående/vistande. Gående har stor sammanhängande yta där de inte behöver samspela med fordonstrafiken.

Med minimal biltrafik kan förslagets smala körbana räcka för cykling. Bra för cyklister att inte kunna bli omkörda av bilar.

Gatuparkering för bil syns inte i första bilden och ska inte uppmuntras, men lastzoner kommer att behövas.

4 – Vasagatan

Avenyförslag 4: Korset med Vasagatan

Affischens ritning över korset med Vasagatan.

Bra att övergångsstället med sina zebralinjer finns där trottoarerna utformats för passerande gångflöden. Idag riktar trottoarens stenhällar de gående vid sidan om övergångsställena, vilket dribblar bort samspelet med korsande cyklister och leder gående att inkräkta på väntande cyklisters magasin.

Röd asfalt för cykel är på väg bort från Göteborgs utformningsprinciper. Det kan ändå vara en bra idé för denna korsning om det tillämpas konsekvent. I så fall bör det introduceras på Vasagatan redan ett gott stycke bortom paviljongerna, eftersom dessa smalnar av gåytan mycket och många därför går över i cykelbanan. De behöver då vara medvetna så att de deltar i samspelet och ser sig om innan de kliver ut. Det måste vara tydligt för dem att cykelbanan inte är gångbana. Det röda bör upphöra vid (eller alldeles strax före) zebralinjerna för att framhäva de korsande gåendes prioritet. Efter övergångsställena behöver cykelbanorna åter färgas röda mot Avenyn, speciellt som magasinet för cyklister som väntar på att kunna korsa Avenyn är så litet och inte bör fyllas upp av gående som har sin väntyta bredvid.

Dessa cykelbanor är även röda idag. Det är dock väldigt otydligt, dels för att den röda färgen är så matt, dels för att gåendes och cyklandes ytor både består av plattor, och dels för att de röda plattor som här ska föreställa cykelbana också används där man går mellan Avenyns trottoarer och spårvagnshållplatsen. Där upplevs de snarast som informella övergångsställen. Idag finns ett litet avstånd mellan den röda cykelbanan och zebralinjerna, men det är fyllt med smågatsten som blir ett helt eget inskjutet uttryck och inte ett diskret mellanrum. Det snarare kamouflerar än framhäver övergången till övergångsställe.

4 – Entrébågar

Avenyförslag 4: Valvbåge

Affischens bild av entréer i form av valvbågar med en generös bänk intill.

På bilden riktar sig entrébågarna till gående, och de kombineras enligt beskrivningen med en generös bänk. Den är knappast avsedd för cyklister.

Men entrébågarna används inkonsekvent. På Vasagatan står de i cykelbanan. Det blir ett extra osäkerhetsmoment för cyklister som inte får några marginaler vid trånga möten. Det tar cyklistens uppmärksamhet från gående som vill korsa. Dessutom kan bågarna få gående att tro att cykelbanan är en gångbana.

I Engelbrektskorsets sydvästra hörn har ritningen placerat en entrébåge just där det numera går en dubbelriktad cykelbana längs Engelbrektsgatans sydsida. Tävlingsförslaget baseras nog på den tidigare utformningen när det bara var en trottoar här.

Och på Kristinelundsgatan finns också en förvirrande entrébåge.

Avenyförslag 4: Kristinelundsgatan m markerad båge

Affischens plan över Kristinelundsgatans anslutning till Avenyn. Entrébågen inringad.

Kristinelundsgatan stängs här av för biltrafik medan gång och cykel kan passera till och från Avenyn. Men entrébågen med sin generösa bänk står mitt i gatan och attraherar gående. Då signalerar den att man ska cykla utanför bågen, nära fasaderna, vilket ger sämre sikt och risk för konflikt med gående som kommer ut från portar eller uteserveringar. Det kan också få flera som cyklar mot Avenyn att naturligt styra in på dess trottoar, inte minst som nya träd mitt i gatan blir hinder att fortsätta till Avenyns cykelgata eller korsa hela Avenyn.

Att markbeläggningen på en begränsad sträcka av Kristinelundsgatan signalerar prioritet för gång är helt ok så länge det finns tydliga fortsättningar i sikte för cyklister.

4 – Engelbrektsgatan

Avenyförslag 4: Engelbrektsgatan

Affischens plan över Engelbrektsgatans anslutning till Avenyn. (Söder är ritad uppåt här!)

I nedre högra hörnet syns den entrébåge med generös bänk som står just där det numera går en dubbelriktad cykelbana.

På Avenyns fortsättning söderut (uppåt!) ska Avenyns köryta höjas upp i nivå med intilliggande gångytor och trottoarernas mönsterläggning förlängs ut på körytan. I så fall är det viktigt att det för alla parter ändå är tydligt vad som är köryta. Den uppmärksamhet som gående förväntas visa busstrafiken bör även vara tydligt att de behöver visa cyklisterna där. Eftersom busstrafik ska tillåtas hade jag föredragit nivåskillnad. Andra medel kan också vara bra, bara det inte är udda påfund vars betydelse trafikanterna inte känner igen eller är överens om. Men kanske är tanken att allt ska uppfattas som torgyta där bussarna ska krypa fram på de gåendes villkor, precis som spårvagnarna får göra på Drottningtorgets vändslinga. i så fall bör den nollade kantstenen tas bort så att gående prioriteras på riktigt. Antingen eller, inte mellanformer som alla kan tolka olika eller inte se alls.

Cyklister som ska söderut på Avenyn kan behöva ges en riktning över Engelbrektsgatan som inte för dem i alltför snäv vinkel mot spårvagnsspåren.

4 – Cykelparkeringar
Tävlingsförslaget anger plats för cykelparkering på Kristinelundsgatan och i utvalda lägen längs Avenyn. I den inledande perspektivbilden mot Götaplatsen syns också ett par av de nuvarande cykelparkeringarna i Engelbrektshörnet.

Men det kommer att behövas betydligt fler cykelparkeringar än vad beskrivningen antyder. Kommer det att bli fler cykelstolpar än dagens 143 mellan Allén och Engelbrektsgatan? Kommer de att placeras i närheten av attraktiva målpunkter? Och finns också möjlighet att låsa fast lådcyklar?

Publicerat i Förslag, Stadsutveckling | Lämna en kommentar

Avenyförslagens cykelsyn

Avenyn ska omformas. Fyra tävlingsförslag har lämnats in och granskas nu av en jury. Allmänheten får lämna synpunkter. Jag ger här tankar ur cykelperspektiv som jag tycker är viktiga oavsett vilket förslag som vinner. Vad tycker ni?

Avenyn angår oss alla. Den ska vara inbjudande. Dess verksamheter ska vara tillgängliga och blomstrande. Rätt trafik ska uppmuntras utan inbyggda konflikter. Så smid medan järnet är varmt och tyck till!

I denna artikel ger jag mina generella cykelsynpunkter. I artikeln Avenyförslagen ett och ett behandlar jag varje enskilt förslags egenheter. De ska ses i ljuset av de generella synpunkterna nedan.

Så här säger Vårt Göteborg
Saxat ur Vårt Göteborg den 27 sep:

Nu bjuder stadsbyggnadskontoret och Avenyprojektet in göteborgarna för att tycka till om Avenyns framtid.

– När juryn har utsett ett vinnande förslag [i oktober] och vi har handlat upp ett team för fortsatt arbete, så kommer alla synpunkter att vara värdefulla när förslaget ska bearbetas och formas vidare, säger Birgitta Lööf, arkitekt på stadsbyggnadskontoret och projektledare för Avenyns upprustning.

Alla är välkomna att tycka till om framtidens Avenyn, även de som inte är från Göteborg. Det går bra att skriva fritt och/eller utgå från förslagen.

Mejla dina synpunkter till stadsbyggnadskontoret på sbk@sbk.goteborg.se. Skriv Avenyn synpunkt i ämnesraden.

De fyra tävlingsförslagen
Tävlingsförslagen presenteras som utställningsaffischer i pdf-format och nås från stadens sida Se de 4 tävlingsförslagen för Avenyn och Götaplatsen.

Mina utgångspunkter
Avenyn ska vara en plats där gående trivs. Man ska vilja välja Avenyn både om man flanerar, vistas, eller om man har ett bestämt mål där hela Avenyn kanske bara är en ovanligt trevlig transportsträcka.

Illustrerar Flanera, vistas eller ha ett bestämt mål

Flanera, vistas eller ha ett bestämt mål. Bild lånad från tävlingsförslag 1 ”Öppen ridå”.

Men för att Avenyns verksamheter ska befolkas och leva, behöver det också vara lätt att nå dem med cykel. Fråga planerarna i exempelvis Groningen och Köpenhamn. Cyklisterna ska inte behöva ha en bana mitt emellan serveringar och deras uteplatser. Det skulle inducera många onödiga konflikter med aningslösa gående. Och det behöver finnas fler parkeringsplatser för cykel. Det visar dagens utnyttjande där vissa områden ofta är knôkade. Staden vill ju att cyklandet ska öka rejält och ta över fler bilresor, och att 3 av 4 göteborgare ska tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad redan 2025.

Lägg inte cykelbanan i gåendes inbyggda tvärflöden

Lägg inte cykelbanan i gåendes inbyggda tvärflöden.
Bild lånad från tävlingsförslag 2 ”Avenyns vardagliga högtidlighet”, men pilen är min.

Paviljonger har för- och nackdelar
Paviljonger har en del fördelar, men även flera allvarliga nackdelar som det gäller att undvika:

Om serveringars uteplatser hänvisas till friliggande satellitpaviljonger krävs mer personal och det blir mer tvärspring genom trottoarens flöde. Det blir dyrare för verksamheterna, alternativt sämre service. På en servering i sammanhållen yta kan personalen överblicka alla behov och fördela sin tid mellan servering vid bord, vid disk, betalning och rensning av bord. Finns en friliggande paviljong, splittras uppgifterna på två separata områden och det blir större risk för dödtider trots att behov kanske finns i den andra ytan. Serveringar med alkoholtillstånd får inte låta gäster bära ut sin öl själva över den allmänna trottoaren, utan måste göra det åt dem, eller ha en extra bemannad bar i paviljongen.

I Stadsbyggnadskontorets tidigare paviljongförsök har cykelparkeringar gjorts svårtillgängliga bakom paviljongernas baksidor.

Trängd cykelparkering vid Kristinelundsgatan

Inträngd cykelparkering bakom en paviljong på Avenyn 2018. Välkomna till stans baksida! Lyckas du som cyklist klämma dig fram till den fina gåytan? Skulle det gå även om du hade kassar i händerna? Jag har fler exempelbilder från då.

Paviljonger som ska användas även under uppvärmningssäsongen drar mer energi. Det beror på att alla väggar är ytterväggar, att de ofta är sämre isolerade och att paviljonger antagligen saknar luftsluss (tambur med dörrar på bägge sidorna). Även om de inte ska användas på vintern, blir säsongen kortare för paviljonger än för inglasade uteserveringar vid fasad. Slösaktiga energilösningar tär på vår begränsade energiresurs och gör också verksamheten känslig för stigande energipriser.

Bäst är paviljonger för separata verksamheter sommartid, fasta eller temporära. Öppna extra ytor för uteserveringar kan också fungera bra om gästerna själva kan bära sina saker ut och sedan tillbaka.

Viktigt att paviljonger inte ger skymd sikt som skapar överraskningar mellan gående och cyklande. De borde kringgärdas lite så att gående inte stryker utefter sidan och poppar direkt ut i gatan. Rabatter? Cykelstolpar?

Bättre kopplingar till korsande gator
Det behöver vara lättare för cyklister att komma ut från och cykla in på de korsande gatorna. Flera av dem är idag enkelriktade, vilket skapar besvärliga omvägar eller olaglig cykling. Det verkar vara en onödig begränsning för cyklister även om bilars färdriktningar behöver begränsas.

Det gäller:

  • Storgatan – bara trafik åt väster.
  • Kristinelundsgatan – bara trafik åt öster
  • Geijersgatan – bara trafik åt väster.

Stadsbyggnadskontoret 2016 om hänsyn till cyklister
Stadsbyggnadskontoret (SBK) hade redan 2015 planer på att omdana Avenyn. I mars 2016 frågade jag dem om vilka möjligheter deras planerade omdaning kommer att ge cykeln på Avenyn. De svarade:

… Cyklisterna bedöms få bättre möjligheter att nå målpunkter än idag, bl a på grund av bättre förbättrade korsningspunkter. Antalet cykelställ föreslås utökas, både på Avenyn men också på intilliggande ytor på tvärgatorna. Cykelställen är tänkta att placeras på de allmänna/offentliga ytorna i möbleringszonen och på ett sådant sätt att de möjliggör passager. … Däremot kommer högst sannolikt, några serveringar att flyttas ut i möbleringszonen, redan i sommar, för att testa idéen, placering, utformning, handhavandet av mat och dryck mm.

Sommaren 2017 inventerade jag Avenyns cykelstolpar. Då fanns 143 stolpar mellan Allén och Engelbrektsgatan, och den siffran gäller nog även idag. Fler än så bör vi alltså förvänta oss i tävlingsförslagen, fördelade med hänsyn till attraktiva målpunkter.

Jag har svårt att se att de fyra tävlingsförslagen 2022 innebär förbättringar för cyklister, speciellt inte för cykelparkering nära målpunkterna, vilket jag tror är viktigt. Närbelägna cykelparkeringar förgyller nog näringsidkarnas omsättning mer än de pyntar förslagens vackra visionsbilder.

Danskarna vill ta cykeln ända fram till puben

Danskarna vill ta cykeln ända fram till puben, restaurangen, frisören, optikern. Just här skockas folk framför tv-skärmens sportsändning på puben. Avenyn ska väl inte se ut precis så här, men detta visar hur många som kommer om de kan nå ända fram med cykeln. Vintapperstræde i Odense 2018.

Bra att SBK i god tid testat att flytta ut serveringar i möbleringszonen. Förhoppningsvis har de därmed själva noterat de nackdelar som jag påpekar ovan, och som jag också påpekade då.

Långväga cykling bör ha andra bra alternativ
Avenyn är ingen pendlingscykelbana och ska inte heller vara det. Därför ska det finnas bra alternativ för dem som vill cykla fort och långt. Idag heter närmaste alternativet Gamla Allén. Tyvärr är det en grusbana, oseparerad från gående och som kan bli mera grisgård än cykelbana under och efter regn. Jag har många gånger blivit smutsprickig över halva kroppen efter en färd där i dåligt väder. Kopplingen mellan Korsvägen och Östra Hamngatan är alltför viktig för dagens lösning, inte minst avsnittet Gamla Allén.

Det ligger i Avenyns intresse att pendlingsbanan blir bättre så att den kan avlasta Avenyn, men även att den får bra kopplingar till och från Avenyn så att man kan nå Avenyns målpunkter utan att behöva cykla längs Avenyn hela vägen.

SBK och jag vill veta vad du tycker!
Så hör av dig! Synpunkter på mina cykelrelaterade kommentarer tar jag tacksamt emot här. Synpunkter till SBK före och/eller efter att de utsett vinnare skickas till dem. Mejladress och instruktion finns i min artikels avsnitt ”De fyra tävlingsförslagen”.

Jag skickade in detta till SBK 3 okt efter att först ha ventilerat det i facebook-grupperna Cykla i Göteborg och Yimby Göteborg några dagar. Där har jag fått några värdefulla kommentarer. Länkarna går direkt till mitt inlägg där.

Publicerat i Förslag, Stadsutveckling | Lämna en kommentar

Ordet hållbar brukas slarvigt

Ordet hållbar används ofta alltför lättvindigt. Läser man översiktsplaner, trafikförsörjningsprogram, politiska budgetar och uttalanden luras man lätt att något är mer hållbart än det är. Avsändare behöver vara mer precisa. ICC fångar det bra!

Association till ekologisk hållbarhet

Svårt att illustrera ekologisk hållbarhet. Men kretslopp är grundläggande. Och vår förmåga att bibehålla fungerande kretslopp är kraftigt distorderad. Trafik är inget undantag. Vi ser gärna el som lösningen på allt utan någon djupare analys.

Ordet hållbar
Ordet hållbar är ett nyckelord i vår tid. Det är otroligt viktigt för oss alla att samhället så snart som möjligt blir hållbart på riktigt. Det gäller förstås inte minst trafiksystemet. Man talar om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Den ekologiska hållbarheten är grunden för vårt liv på jorden. De andra hållbarheterna är inget värda om inte den ekologiska hållbarheten uppfylls.

Jag vill nu fokusera på ekologisk hållbarhet och närmare bestämt på vad som är hållbart för klimatet. Vi är visserligen minst lika beroende av biodiversitet som av klimat, och de är intimt sammanflätade. Men det räcker med att granska hållbarhet med klimatglasögon för att upptäcka viktiga saker om hur ordet används av politiker, myndigheter och andra.

Ordet kan användas absolutA är hållbar” eller relativtA är mer hållbar än B”. I bägge fallen måste man ha kunskap om objektens klimatpåverkan, men när man uttalar sig absolut måste man dessutom veta var gränsen för absolut hållbarhet går. Vissa går bara på känsla eller önskan, fast då minskar sannolikheten för att de har rätt. Då blir det ett slags alternativa fakta.

Om ett objekt inte belastar klimatet alls är det förstås klimatmässigt hållbart. Punkt. Men om man kan ta in något annat med positiv klimatpåverkan i kalkylen kan även objekt med viss negativ påverkan kallas hållbara. Det finns dock två problem här. Dels att flera tar in samma positiva klimatpåverkan i sina kalkyler, kanske utan att ens veta om varandra. Dels att den positiva klimatpåverkan kanske inte är så positiv vid en noggrann analys. Biobränsle är t.ex. inte hållbart om det skördas snabbare än det förnyas, eller om det produceras under former som orsakar för stora utsläpp i processerna eller från marken där det växte. Om man förlitar sig på framtida teknik kan man inte hävda att ett objekt är hållbart förrän den nya tekniken används och visar i praktisk drift att den håller måttet. Man ska inte påstå att något är hållbart förrän det är hållbart.

Naturen gör ingen skillnad på vilka delar av helheten som belastar klimatet. Därför är ett livscykelperspektiv det enda som är relevant för att bedöma hållbarhet. För ett fordon måste man inkludera tillverkningen av själva fordonet, av drivmedlet och av infrastrukturen liksom alla processer och resurser som dessa är beroende av. Att skaffa en elbil och sedan kalla den hållbar bara för att man driver den på hållbar el är totalt vilseledande. Likaså att bortse från klimatbelastningen från anläggande och underhåll av vägar, järnvägar, tunnlar, broar mm.

Vi är helt beroende av kolsänkor för att kunna bedriva någon form av hållbar fordonstrafik alls. Vi behöver låta naturen binda kol. Vi behöver låta bli att inteckna våra kolsänkor till att kompensera för onödiga utsläppare. Vi behöver snåla med fordonstillverkning, med drivmedel, med infrastruktur och inte minst med resors längd för att få kalkylen att gå ihop så att vi kan kalla trafik för hållbar. Att istället försöka kompensera ohållbar ekologi med ökad ekonomisk eller social hållbarhet är ett slag i luften.

Ordet hållbar är ett modeord, just för att det är så viktigt för livets fortsättning på jorden. Men det är ansvarslöst att använda det på ett sätt som lurar andra att tro att något är hållbart som inte är det. Då får man bara de missledda att sluta anstränga sig och istället unna sig mera ohållbar lyx. Det är mycket frestande men inte vad världen behöver just nu.

Reklamombudsmannen och ICC säger ifrån
I SVT Rapport den 17 aug kl 19:30 fanns ett inslag om att fler och fler har blivit fällda av reklamombudsmannens opinionsnämnd för vilseledande miljöargument. Miljöpåståenden måste preciseras så att de inte verkar lova mer än de faktiskt har belägg för.

Reklamombudsmannen använder ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation. (ICC = International chamber of commerce). Det är regler som är avsedda även för icke-kommersiell reklam och kommunikation (ICC sid 3).

ICC:s kapitel D handlar om miljöpåståenden. Artikel D1 behandlar hederlighet och vederhäftighet (ICC sid 40). Här följer några klipp som visar hur noga det är:

Marknadskommunikation ska vara så utformad att konsumenternas oro och känsla för miljön inte missbrukas och att deras eventuella brist på kunskap i miljöfrågor inte utnyttjas.

Marknadskommunikation får inte … på något sätt vilseleda konsumenterna om produkters miljöaspekter eller miljöfördelar. [Produkt förklaras på sid 39 som vara, tjänst eller annan nyttighet.]

Vaga eller ospecifika påståenden om en viss positiv miljöpåverkan … får användas endast om de utan reservation är giltiga under alla rimligen förutsägbara förhållanden. Om så inte är fallet, ska ett sådant generellt miljöpåstående antingen kvalificeras eller inte användas alls. Särskilt gäller att uttryck som ”miljövänlig”, ”ekologiskt säker”, ”grön”, ”hållbar”, ”klimatsmart” … får användas utan kvalificering bara om de kan verifieras med mycket betryggande bevisning.

Hederlig hållbarhet även utanför reklamens värld
Hur ska man förhålla sig till ord som hållbar mm om man kommunicerar annat än reklam? I kommuners översiktsplaner och andra styrdokument? I regioners budgetar och trafikförsörjningsprogram? I politiska partiers skrifter och uttalanden? Listan kan göras lång på organisationers kommunikation till allmänheten eller till beslutande organ där fakta medvetet eller omedvetet kan sakna viktiga preciseringar. Det kan få mottagaren att tolka in mer än vad som uttrycks. Alla kan inte vara experter på miljö med dess komplexa beroenden, utan vi måste skydda varandra för misstolkningar som kan påverka åsiktsbildning och beslutsprocesser.

Jag tycker att ICC:s regler för hederlighet och vederhäftighet i miljöpåståenden är väldigt viktiga för ett samhälle som eftersträvar demokrati och tillit. Om en kommun, region eller politiskt parti inte vill följa dem borde de motivera varför.

Jag har tittat i Göteborgs nya översiktsplan och VG-regionens trafikförsörjningsprogram för att se hur ordet hållbar används i deras utsagor om trafikens klimatpåverkan. Det kan kanske bli anledning att skriva om det så småningom, eller om andra trafikrelaterade hållbarhetsutsagor. Men just nu nöjer jag mig med det mera grundläggande resonemang om hållbarhet som jag fört ovan. Resonerar jag rimligt? Eller tycker ni annorlunda?

Publicerat i Miljöpåverkan | Lämna en kommentar