Trafik i stan

Göteborg vill tredubbla cyklandet till 2025 och då ska 3 av 4 göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad. Om det ska lyckas måste alla stadsutvecklare bidra. Hur går det vid Avenyns omdaning?

Skapa en attraktiv stad genom samarbete och helhetssyn
Jag blev så glad när jag läste trafikdirektörens förord i remissutgåvan till det kommande fotgängarprogrammet. Han skriver:

”Att skapa en attraktiv stad där många vill, kan och vågar gå berör såväl övergripande stadsbyggnadsfrågor, arkitekturen, våra parker och grönskan i staden och inte minst trafiklösningarna. Samarbete och helhetssyn behöver därför prägla fortsatt arbete.”

I ett fotgängarprogram är perspektivet naturligt nog att ta hänsyn till gående. Men stadens höga ambitioner för cyklandet kräver att alla stadsutvecklare även behandlar cykeln i samarbete och med helhetssyn. Det ligger i själva ordet helhetssyn.

Vilken roll har Avenyn för cyklisterna?
Göteborg har inte pekat ut Avenyn som pendlingscykelstråk, alltså inte ett stråk där cykeltrafiken måste behandlas som allra bäst. Men Avenyn är en viktig målpunkt för ett bra stadsliv. Dessutom är det närliggande stråket som ska fungera som pendlingscykelstråk under all kritik – Gamla Allén längs Södra Vägen och Heden är en gropig grusbana där pendlingscyklister blandas med gående, och där smutsvattnet stänker omkring ur alla pölar vid och efter dåligt väder. Gamla Allén är ibland mera grisgård än cykelbana, och Trafikkontorets enträgna begäranden om att få asfaltera den möter hårt motstånd från Park och Natur som menar att träden inte tål det.

Jag cyklar på Avenyn varje dag och har flera målpunkter längs gatan där jag brukar parkera min cykel. Och jag har många års erfarenhet av att det vid vissa delar av gatan kan vara väldigt svårt att hitta en ledig cykelstolpe där jag kan låsa fast min cykel. Det tyder på att många cyklister har Avenyn som målpunkt för arbete eller ärenden, vilket ju är väldigt positivt. Men tredubblad cykling kräver utökade parkeringsmöjligheter vid målpunkterna.

Hur behandlas cykeln när SBK utvecklar Avenyn?
År 2015 tittade jag på Stadsbyggnadskontorets (SBK:s) planer för en omdaning av Avenyn. Jag blev oroad, för det såg ut som om den föreslagna utformningen med serveringspaviljonger långt ute på trottoaren utestängde cyklisterna, som om man fick cykla i en avskärmad trafikkanal med kollektivtrafiken på sin vänstra sida och paviljongernas baksidor på den höga. Och cykelparkeringarna verkade bli inklämda mellan körbanan och paviljongerna så att man bara kunde komma åt sin cykel från körbanan. Kanske inte överallt, men på viktiga ställen. Lösningen inbjöd alltså inte cyklisterna att delta i Avenyns stadsliv, utan mera att ta sig förbi bakvägen genom denna trafikkanal.

Jag har absolut inget emot att Avenyn moderniseras, men jag blev rädd att de som planerar förändringar här inte tar cyklisterna på allvar. Man har nog inte sett cyklisterna som en del av förutsättningen för stadslivet – att även de kan vilja handla, äta, fika eller ta en öl här. Att planera så att man måste gå ut i gatan för att komma åt sin cykel och sedan backa ut den i körbanan innan man kan lasta på sina nyinköpta varor och cykla iväg känns inte som ett bra sätt att stödja Göteborgs mål för ökat cyklande.

Jag tror inte att dessa förändringar har ritats av illvilja, utan snarare därför att planerarna inte har varit så engagerade i vad som verkligen fungerar för cyklister. De verkar inte heller ha varit så engagerade i Göteborgs ambition att tredubbla cyklandet till 2025 och att 3 av 4 göteborgare ska tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad. Kanske känner alla planerare inte ens till dessa mål, trots att det delvis hänger på dem om det ska lyckas.

När jag frågat SBK om cykelproblemen vid Avenyns omdaning har jag i vissa fall bara blivit hänvisad till Trafikkontoret (TK), som om stadsbyggare inte behöver bry sig om det, utan att vi cyklister får be TK fixa till cykelbehoven i efterhand så gott det går. Är det sant så har vi stuprör istället för samsyn, och då kommer vi aldrig att kunna nå målen.

Målträngsel kräver kloka kompromisser
Det är klart att staden har många mål som trängs med varandra. Ibland kan inte alla uppfyllas samtidigt. Då måste man avväga och kompromissa. Men för att göra en bra avvägning måste man vara väl förtrogen med alla kommunens mål som man har att väga emellan. Bra avvägningar går också att förklara på ett bra sätt.

Det ställer speciella krav om den som gör avvägandet har en jävig position, dvs är mest insatt i ett av alla inblandade perspektiven, såsom stadsbyggnad, arkitektur, parker eller trafik. Då krävs det en hel del för att inte förlora helhetssynen. Utan helhetssyn får man visserligen större frihet att göra lite som man vill, men lösningarna tenderar att bli suboptimerade och därmed sämre för helheten.

SBK 2016
De 1 mars 2016 kontaktade jag SBK och beskrev hur Avenyn i sin dåvarande form fungerade ganska bra för cyklister (ärende KC-27559-16). Men jag beskrev också problem som ett par tidiga tillfälliga paviljonger demonstrerade, och jag jämförde med andra, i mitt tycke bättre fungerande lösningar som också fanns på Avenyn. Detta beskrivs i min artikel Avenyns omdaning från 2016.

Jag frågade då SBK om vilka ytor och möjligheter deras planerade omdaning kommer att ge cykeln på Avenyn. De svarade:

”… Cyklisterna bedöms få bättre möjligheter att nå målpunkter än idag,  bl a på grund av bättre förbättrade korsningspunkter. Antalet cykelställ föreslås utökas, både på Avenyn men också på intilliggande ytor på tvärgatorna. Cykelställen är tänkta att placeras på de allmänna/offentliga ytorna i möbleringszonen och på ett sådant sätt att de möjliggör passager. … Däremot kommer högst sannolikt, några serveringar att flyttas ut i möbleringszonen, redan i sommar, för att testa idéen, placering, utformning, handhavandet av mat och dryck mm.”

Roligt att SBK ville förbättra cyklisternas möjligheter. Jag inventerade det dåvarande beståndet av cykelparkeringar för att i framtiden kunna jämföra och se hur stor ökningen blir. Jag kontrollerade samtidigt fyllnadsgraden som ett mått på parkeringsbehoven vid Avenyns olika delar. Det är ju där behoven är störst som utökningarna behövs bäst.

I maj 2016 byggdes så ett antal serveringsbås långt ute på trottoaren. Jag noterade att de förut lättillgängliga cykelparkeringarna nu blev inklämda av båsen. Det blev ganska svårt att nå dem annat än från gatan. Detta beskrev jag också i artikeln.

SBK 2017-2018
Under hela september 2017 gjorde jag en ambitiös inventering av Avenyns cykelparkeringar för att se beläggningsgraderna och framförallt hur många cyklar som inte användes utan bara hindrade dem som behövde parkera. På delar av Avenyn överskrider parkeringsbehovet stort tillgången på lediga parkeringsstolpar. Då noterade jag även att två av de mest begärliga parkeringsytorna med cykelstolpar åter hade gjorts svårtillgängliga på grund av serveringspaviljonger som lagts kloss an.

En av cykelparkeringarna på Avenyn som klämts in rejält av en serveringspaviljong. Bara den bortersta cykeln som kan komma in från sidan kunde ställas med framhjulet mot gatan. Övriga måste BACKA cykeln ut i trafiken när de ska cykla iväg. Framhjulet mot gatan är annars den riktning man nästan alltid väljer om man har ett val. I fjärran ses ett par sådana cyklar och en person som enkelt kan nå dem från trottoaren.

Min artikel Långparkerade cyklar hindrar från 2017 är lång, och frågan om de blockerade cykelparkeringarna är inte artikelns huvudsyfte. Men den ingår, och vid underrubriken Övriga problem beskrivs paviljongproblematiken närmare. I ett antal tillägg i slutet av artikeln redovisas också min dialog med TK och SBK i just den frågan (ärende KCS-57444-17). Det börjar med Tillägg 9/11: Svar från TK. I korthet var det följande turer:

Oktober 2017: Jag frågade TK om dessa blockeringar. De hänvisade i november till SBK eftersom det var den myndigheten som gett paviljongerna bygglov.

November 2017: Jag frågade då SBK, och de svarade att de skulle vidarebefordra mitt mejl till något som de kallade teamet inför framtida granskningar. Jag tackade och förtydligade att jag inte är ute efter att ta bort serveringsyta, utan bara att det ordnas så att cykelparkeringarna blir tillgängliga. Jag nämnde att det nog av flera skäl är mera rationellt med serveringsyta i direkt anslutning till etablissemangen än som öar ute på trottoaren. Så är det vid restaurangerna längre norrut på Avenyn, såsom Bryggeriet, Lipp mm. Man kan lätt jämföra hur de två sätten fungerar. Men det finns såklart andra lösningar också.

Notera att SBK redan 2016 hade svarat mig att de tänkte pröva och utvärdera placeringen av paviljonger, och att jag i min artikel som de fick av mig i mars 2016 hade pekat på flera olika problem med serveringspaviljonger. De hade alltså fått flera konkreta aspekter som de kunde ta med vid sin utvärdering.

April 2018: Jag frågade SBK vad deras team inför framtida granskningar kommit fram till. Nu var det ju vår och paviljongerna skulle snart placeras ut igen, förhoppningsvis inte lika illa som förra året. Men det skulle visa sig att placeringarna var oförändrade. Jag påminde även om cykelprogrammets huvudmål och att paviljongernas blockering av cykelparkeringar hämmar målen. Då hänvisade de mig helt kort till TK och verkade inte anse att SBK hade med saken att göra.

April 2018: Jag svarade SBK att det bara är de som kan svara för placeringen av serveringspaviljonger, och att de mer än gärna får samarbeta med TK i frågan, men inte blunda för att de motverkar Göteborgs uttalade mål med cykeltrafiken genom att blockera befintliga cykelparkeringar. Då meddelade SBK:s kundservice den 5 april att de skickat vidare min fråga till en bygglovschef för området. Där står vi idag.

Tre frågor till SBK
Hej!

Jag har fått en del väldigt undvikande svar från er i frågan om serveringspaviljonger som blockerar några av Avenyns cykelparkeringar. Kanske beror det på att fel person satts att svara. Därför måste jag återkomma. Jag ställer nu tre frågor som jag hoppas får en bra behandling:

– Hur ser ni på problemet med att era placeringar av serveringspaviljonger medför att viktiga cykelparkeringar blockeras?

I min artikel Avenyns omdaning som ni fick den 1/3 2016 (ärende KC-27559-16) beskrev jag ett antal erfarenheter att ta med sig från de tre tillfälliga paviljongerna som fanns på Avenyn då. Det rörde tillgänglighet för cyklister, otrygghet för gående, servitörernas arbetssituation, energiförbrukning och att gästerna hamnar nära den tunga trafiken. Min viktigaste synpunkt var den försämrade tillgängligheten för cyklister.

Ni skrev i ert svar till mig den 21/3 2016:

”… Däremot kommer högst sannolikt, några serveringar att flyttas ut i möbleringszonen, redan i sommar, för att testa idéen, placering, utformning, handhavandet av mat och dryck mm.”

– Vad kom ni fram till när ni utvärderade era tester?

Ni skrev också i ett svar 20/11 2017 (ärende KCS-57444-17) om blockerade cykelparkeringar att ni skulle vidarebefordra mitt mejl till teamet inför framtida granskningar.

– Hur har ert team inför framtida granskningar resonerat i denna fråga?

Idag är det två av Avenyns mest åtråvärda cykelparkeringar som blockeras. Jag är mycket oroad över vad som kommer att hända i det fortsatta omdaningsarbetet om ingen sätter fingret på problemet och får kloka svar från dem som har rådighet över det.

Tillägg 8/5: En bygglovschef fångar bollen
Hen har inte alla svar själv men kommer att prata med kollegor och återkommer sedan till mig. Fortsättning följer m.a.o. här.