El från diesel mitt i stan

Nu beskärs ca 60 stora träd längs Östra Hamngatan i Göteborg. Liftarna som används går på diesel som laddar deras batterier. Det krävs ca en timme dieselkörning per träd! Elskåp finns men används inte. Ger inte det onödiga avgaser och buller?

När jag parkerade min cykel för två veckor sedan kände jag dieselavgaser i luften. Då såg jag en orange lift i andra ändan av kvarteret som stod övergiven och brummade.

Diesellukt från trädbeskärning på Östra Hamngatan

Dieselavgaserna kom från den orange liften i andra ändan av kvarteret.

Där pågick beskärning av träd, men nu verkade beskärarna ha lunchrast. Sen såg jag en neonklädd man i närheten av maskinen. Jag frågade honom, och han förklarade att dieselmotorn går en halv till en timme per dag för att ladda maskinens batteri. Han höll med om att det osade, men det är så maskinen fungerar.

Trädbeskärare och elskåp på Östra Hamngatan

Bild mot Kungsportsplatsen. En man i neongröna arbetskläder står bortom den brummande maskinen. Jag frågade honom om dieselkörningen. Vid fasaden strax hitom honom finns ett elskåp, men det användes inte för laddning.

Det fanns två likadana maskiner, en på varje sida gatan. Jag höll lite koll på dem under några dagar. Deras dieselmotorer gick oftast igång två gånger om dagen. Först kördes de en kortare stund på morgonen, kanske 10-20 minuter. Sen kördes de under lunchrasten mellan en halv och en timme. Det blev två kallstarter om dagen per maskin i vinterkylan.

Elskåp helt nära maskinen på Östra Hamngatan

Den andra maskinen med närmaste elskåp bara några steg från den. Men laddningen gjordes ändå med dieselmotor.

När jag tittade närmare på maskinerna upptäckte jag att de hade två kraftiga elkablar med hankontakter. Jag kunde inte se vad de var till för, men min gissning är att den ena är för att ladda batterierna utan dieselmotor. Jag såg också att bägge maskinerna denna dag stod max 10 m från närmaste elskåp. Jag vet att det brukar användas el vid Kopparmärra strax intill vid uppträdanden, så någon svårighet att koppla maskinerna till elen istället för att ladda med dieselmotor borde det inte vara.

Maskinen har elkabel men kör ändå dieselladdning

En av maskinens två elkablar sticker ut ur det runda hålet mitt i bild. Är det elanslutning för laddning? Kontakten ser inte särskilt sliten ut …

Så varför kör Park och natur (som jag förutsätter är ansvariga) dieselmotorer mitt i stan där det är lätt att få el? Innan gatans alla träd är beskurna har det krävts drygt 100 kallstarter och körts runt 50 timmar dieselmotor. Är det nödvändigt? Är det förenligt med Göteborgs miljökrav för arbetsmaskiner? Är inte detta en lågt hängande frukt som man kan plocka bara man sträcker ut handen en liten aning?

Tillägg 15/2: Fråga till Park och Natur
Jag skickade just in denna artikel till kommunen med en fråga till Park och Natur om inte dieselkörningen ger onödiga avgaser och buller, och om det är förenligt med Göteborgs miljökrav för arbetsmaskiner.

Tillägg 21/2: Stadsmiljö ber Park o Natur svara
Jag fick just meddelande om att Göteborg nu har skickat vidare min fråga från den 15/2 till Park och Natur som kommer att svara mig direkt.

Jag såg att trädbeskärarna idag avverkat gatans halva trädbestånd. De har hunnit ett par träd in på Östra Hamngatans Nordstadssida. Eftersom de började den 1/2 har de nu varit igång i tre veckor prick. Då borde hela gatan vara klar om ytterligare tre veckor, dvs precis mitt i mars. Många kallstarter blir det, såvida de inte hinner lägga om sina vanor och börja ladda från elnätet dessförinnan. Kanske finns det något hinder som Park och Natur kan redogöra för.

Publicerat i Förslag, Vägarbete, Väntar på besked | Lämna en kommentar

Cykling ok trots gå-förbud?

Vill anläggarna ge cyklisterna en fördel eller har de helt enkelt glömt bort att det finns cyklister, trots att det de bygger är en stolt pendlingscykelbana? Det undrade jag när jag cyklade längs Delsjövägens splitter nya bana och kom till denna punkt.

Delsjövägen - Olbersgatans cykelöverfart

Här cyklar jag norrut utefter Delsjövägens nya pendlingscykelbana där den har en cykelöverfart över Olbersgatan. Men en bit bortom affären skymtar en avspärrning och en orange skylt.

Detta måste vara Göteborgs näst första cykelöverfart, med här-cyklar-man-skylt och hajtänder för den korsande biltrafiken. Stans första överfart hade jag passerat 500 m innan. Den går över Töpelsgatan. Väldigt roligt att Göteborg börjar anlägga en del cykelprioriterande överfarter till skillnad från alla cykelpassager där man saknar alla rättigheter!

När jag siktade avspärrningen med en orange skylt längre bort undrade jag om banan ännu inte är färdig därborta och om det i så fall finns en omledning. Men några omledningsskyltar såg jag inte till. Jo, det fanns en för cyklar från affärens baksida t.h. utanför bild. De leddes med en pil in mot den plats som bilden ovan visar.

Alltså fortsatte jag rakt fram mot avspärrningen denna söndagseftermiddag. Den såg ut så här:

Bara gångbanan avstängd

En bred pendlingscykelbana med en smal gångbana bredvid, och ett staket med en öppning i ruffen längst till vänster. Skylten riktar sig bara till gående.

En välvillig tolkning är att skyltens text faktiskt gäller och att det bara är gångbanan som är avstängd. Gångbanan ser lite smålerig ut medan cykelbanan är ren, bred och inbjudande. En illvillig tolkning är att all framfart ska vara förbjuden, att entreprenören och TA-planen fullständigt glömt bort att det till största delen är en cykelbana och att poängen med hela ombyggnaden är att skapa ett exempel på cykelprogrammets nya koncept pendlingscykelbana.

Jag cyklade genom den chikan som staketen bildade för att undersöka fortsättningen. Skulle banan sluta tvärt i ett byggkaos eller skulle den vara lika fin hela vägen? Det borde hjälpa mig förstå den bakomliggande meningen med skylten.

Det visade sig att hela cykelbanan var lika fin ända fram till Virginsgatan. Det fanns dock två krux. Det första var att en grävmaskin med flakvagn hade parkerats på tvärsan över hela banan liksom för att markera att den äger hela området och av någon anledning inte vill dela med sig. Det hade varit väldigt enkelt och naturligt att parkera mera hänsynsfullt. Det andra hindret var själva korsningen vid Virginsgatan som inte var färdigbyggd. Men det var å andra sidan lätt för cyklister att svänga ut på busshållplatsfickan strax före korset och cykla i blandtrafik till fortsättningen som ännu inte börjat byggas om. Det är väl mindre lämpligt för gående att följa samma väg ut i gatan, så därför finns ett motiv att tillåta cykling men inte gående.

Men jag kan ändå inte frigöra mig från misstanken att de som skyltat helt enkelt glömt bort cyklisterna, eller att de anser att cyklister och gående är typ samma sak. Hoppas verkligen att jag har fel där.

Publicerat i Omledningar, Provåkning, Skyltar o symboler | 2 kommentarer

Cykla eller gå mot rött?

Struntar cyklister oftare i rött ljus än gående? Är det bättre att gå än att cykla mot rött? Gäller bara de lagar som har specifika bötesbelopp? Vad är själva syftet med rött ljus?

Mätningar
Jag har mätt rödljusbeteendet i korsningen Södra Vägen/Parkgatan 2008 och 2010, och jag gjorde det igen 2017. Korsningen valde jag därför att många gående och cyklister använder den, de har rött samtidigt och de utsätts för samma korsande trafik. Det gör deras respekt för rödljuset jämförbar.

Passagen går över en flerfilig väg med bilar som kommer i vågor och som kan hålla hög fart.

Gående och cyklister mot rött vid Södra Vägen x Parkgatan

Gående och cyklister vid passagen över Parkgatan. Fyra gående och en cyklist trotsar rött.

Jag observerade passagen över Parkgatan torsdagen den 29 juni 2017 kl 8:17-8:39. De cyklister och gående som anländer vid grönt lämnar man därhän. Det intressanta är förstås att se hur de som anländer vid rött gör. Då anlände 102 cyklister och 108 gående. Skulle de vänta ända tills det blev grönt eller skulle de trotsa rödljuset vid första bästa lucka? Av dem körde 21 % av cyklisterna och gick 50 % av de gående mot rött. Här är resultatet från alla mina mätningar:

2008: 72 % av de gående och 10 % av cyklisterna trotsade rött
2010: 82 % av de gående och 30 % av cyklisterna trotsade rött
2017: 50 % av de gående och 21 % av cyklisterna trotsade rött

Mätningarna 2008 och 2010 beskrivs närmare i De cyklar ju mot rött!

Tydligt resultat trots variationer
Siffrorna varierar. Det kan bero på många saker, t.ex. biltrafikens intensitet, om de gående och cyklande har bråttom, om en bryter isen och får fler att följa med eller om polisen nyligen bötfällt rödljuskörande cyklister. Kanske hade siffrorna varit mer stabila om jag tagit mig tid att mäta fler trafikanter. Denna korsning har dessutom byggts om mellan 2010 och 2017, vilket kan förändra beteendet.

Även om siffrorna varierar, är det tydligt att andelen gående som trotsar rött alltid var betydligt större än andelen cyklister. Det måste finnas anledningar till det.

Varför är det så tydlig skillnad?
Jag tycker att man hör klagomål om rödljuskörande cyklister betydligt oftare än om gående. Ändå trotsar gående rödljuset mycket oftare än cyklister i alla mina mätningar. Varför riktas strålkastarljuset mot cyklister men inte mot gående?

– Avvikarna sticker ut: Är vi så vana vid att folk går mot rött så att vi inte lägger märke till dem? Lägger vi bara märke till rödljuskörande cyklister för att de avviker från mängden? Effekten att man bara lägger märke till dem man retar sig på var tydlig i min mätning av trottoarcyklare. När jag väl upptäckt trottoarcyklandet kändes det intuitivt som att de var pinsamt många, kanske uppemot 20 %. Men när jag disciplinerade mig att räkna, visade det sig att de gång på gång bara var 3 %. De som cyklade rätt gjorde liksom inget väsen av sig och märktes därför knappast, se min artikel Trottoarcyklare. Rödljuscyklare tar fokus trots eller tack vare att de flesta inte rödljuscyklar. Flertalet visar att det finns en norm och fåtalet bryter mot den och sticker därmed ut på ett provokativt sätt.

– Tillåter lagen gående mot rött? Finns det en utbredd uppfattning att det faktiskt är tillåtet att gå mot rött men förbjudet att cykla mot rött? Det är hur som helst fel. VMF 3 kap 8 § anger att röd gubbe betyder ”Förbjudet att beträda en körbana, cykelbana eller järnvägs- eller spårvägskorsning”. Det kan knappast misstolkas.

– Gående mot rött straffas inte: Tänker folk att det visserligen är förbjudet att gå mot röd gubbe, men att man kommer undan därför att det inte finns något specifikt bötesbelopp för den förseelsen, som det finns för cyklister? Och i praktiken åker man nog heller aldrig fast för att gå mot rött, vilket cyklister mycket väl kan göra. Budskapet från lagmakten blir att gående favoriseras och att cyklister slipper böter om de hoppar av och leder cykeln vid rött istället för att cykla, trots att man på så sätt vistas längre tid i korsningen. Det känns säkert så korkat för många cyklister att de snart övergår till att verkligen cykla istället, eller stå på pedalen och rulla i hopp om att det inte ska räknas. Ända tills de får en bot vill säga. Och när de får det tror jag inte de känner att de gjort något värre än en rödljusgående, utan snarare att de behandlas orättvist jämfört med dem.

– Cykeln är ett fordon: Ibland hör man att cyklister måste följa regler för att cykeln är ett fordon, underförstått att gående kan ta lätt på regler. Men om trafik ska vara ett samspel måste alla delta. Och om människan kan göra misstag måste bägge parter vara beredda så att åtminstone en av dem kan se till att en fara undviks. Så är också många lagar formulerade. Även när lagen kräver att en part ska lämna företräde brukar det finnas ett motkrav på andra parten att bedöma situationen och avvärja fara om det behövs. Det är visserligen så att det bland gående även kan finnas blinda, döva och små barn. Det måste andra ta hänsyn till. Men alla behöver ta det ansvar de är i stånd till. Att strunta i det vill jag jämföra med smitning. Det är en dålig attityd om man tycker att andra måste visa hänsyn medan man själv bara kan gå på. Det förstör samspelet, glädjen och säkerheten i trafiken. Det är som Erik Sandblom skrev en gång:

Trafiken är lite som en fest.
Det blir roligare om man själv är lite trevlig!

– Är cykling mot rött trafikfarligare? Man kan också höra att det är trafikfarligare med cykling än med gående mot rött. Ett sådant påstående är lätt att häva ur sig, men riktigt så enkelt är det inte. Det är visserligen sant att man kan cykla fortare än man går, men det finns många fler faktorer. Titta på vad som händer när laglydiga cyklister och gående får grönt samtidigt. De gående kommer ögonblickligen upp i gångfart medan cyklisterna bygger upp sin fart betydligt långsammare. Den första bilfilsbredden leder de gående. Sen blir de omkörda av cyklisterna. Och får man för sig att bromsa eller väja, kan gående göra det på ett enda steg, medan cyklisten behöver mer tid för att ändra fart eller riktning. Det betyder att cyklistens rörelser blir mer förutsägbara och mindre överraskande än den gåendes. Och om en cyklist kommer med fart väcker hen uppmärksamhet därför att vi har en inbyggd förmåga att upptäcka rörelser. Vi ser att hen inte kommer att bromsa vid rött, medan det är betydligt mer svårbedömt vad en gående tänker företa sig i nästa steg. Det är främst när cyklister plötsligt dyker upp ur skymda lägen som oförutsebar fara kan uppstå. Så den som kategoriskt påstår att det är trafikfarligare med cykling än med gående mot rött måste underbygga sitt påstående.

– Olika parter ser olika på cyklister: På kombinerade gc-banor buntar utformaren ihop de två trafikantslagen som om de var ett. Det kan finnas fog för det, men det signalerar samtidigt att cyklister ses mera som gående än som fordonsförare. På separerade g|c-banor särskiljs de, men släktskapet är fortfarande tydligt. Separeringen kan vara väldigt diffust markerad, och vid passager över körbanor blandas de två ibland helt utan separation. Trafikpsykolog Sören Nordlund brukar säga att cyklisten upplever sig själv som en gående på hjul, att cyklandet sköts av våra urgamla omedvetna delar av hjärnan, precis som när vi går. Därför uppfattar cyklisten samma typ av regellöshet som fotgängaren. Och detta är inte något medvetet ställningstagande utan så som människan fungerar automatiskt. Jag tror att samlokalisering av cyklister och gående kan förstärka det, speciellt så länge vi accepterar gåendes känsla av regellöshet. Samlokalisering med regeltyngda bilister kan nog göra det motsatta. Tyvärr kan det nog även få en del att inte våga cykla alls. Lagmaktens olika krav på cyklister vs gående har berörts ovan. Om vi ska se spelet mellan cyklister och gående som en fotbollsmatch kan vi säga att domaren inte upplevs som rättvis och opartisk. Det skadar viljan till fair play.

Syftet med rött ljus
För att kunna ge någon trafikriktning grönt ljus måste trafik i korsande riktningar stoppas. Hur ska man annars kunna erbjuda fri väg? Det räcker inte med att bara stoppa bilister. Alla korsande trafikanter måste få rött för att man ska kunna ge grönt åt någon. Därför måste även gående lyda signalerna. Det är bara om man svänger som man kan möta annan trafik som också har grönt och som man måste lämna företräde. Principen är densamma som vid filbyte.

Problemet är att det kan bli väldigt ineffektivt med meningslösa väntetider om trafiken är gles men signalerna ändå kör på som vanligt. Vi kan uppleva trafiksignalerna som väldigt ointelligenta och därmed tappa förtroendet för dem om de envisas med att ge grönt till någon som inte finns.

Vi måste ställa krav på trafikljusen
Antag att du står ensam vid ett rödljus i öknen och ingen annan trafikant syns inom en kilometer. Hur länge står du och väntar innan du går trots att det fortfarande lyser rött? Detta är visserligen ett extremt tankeexperiment, men det problematiserar ändå trafiksignalernas funktion och vår tillit till dem. Finns det ingen trafik i vägen för vår väg anser nog många att signalen är ”dum” och att de själva skulle kunna lösa trafiksituationen mycket bättre utan signal. Vissa väntar ändå lydigt på grönt, andra kör/går mot rött om det är fritt.

Det är viktigt att noggrant överväga var och när det verkligen är motiverat med trafiksignaler. Jag tror att många trafikhållare är alltför ovilliga att stänga av signaler när trafiken är så gles att trafikanterna löser det bättre själva. Se på den komplexa och trafikerade Korsvägen! Den fungerar imponerande bra utan trafiksignaler, inte minst för gående och cyklister.

Intelligentare signaler med bättre koll på trafiken skulle kunna göra ett mycket smidigare jobb och vinna folks förtroende. Om det syns på trafiken varför man har rött är det mycket lättare att stå kvar och vänta på sin tur.

Publicerat i Beteende, Lagmakten, Ljussignaler, Mätning, Sociala normer | 16 kommentarer

Första pendlingscykelbanan!

Göteborgs cykelprogram för 2015-2025 har lanserat begreppet pendlingscykelnät, ett nät av första klassens cykelbanor med rejäla funktionskrav. Nu har den första snutten av ett sådant nät just öppnats för trafik vid Delsjövägen.

Första snutten färdigställs

Delsjövägen: Första pendlingscykelbanan byggs

Delsjövägen i höjd med Stora Torp den 12 november. Första etappen var då ännu inte öppnad. Bakom den blå byssjan fanns en omledning åt höger in på Lilla Torps Allé.

Delsjövägen: Första pendlingscykelbanan är klar

Nu har första sträckan av pendlingscykelstråket just öppnats. Två cyklister rullar mot korset vid Töpelsgatan längst borta i bilden.

Delsjövägen: Första pendlingscykelbanans bredd

Vy från samma plats fast in mot stan. Där ser man cykelbanan före ombyggnad och allra närmast hur mycket den breddats.

Den nya pendlingscykelbanan är 3,6 m bred, vilket strategin anger för dubbelriktade banor med mellanstort flöde.

Bredder enligt cykelstrategin sid 46

Bredder enligt cykelstrategin sid 46.

Gångbanan intill ser ganska smal ut. Men när jag tog bilden ovan höll sig de gående ändå på sin del trots den just då mycket ringa cykeltrafiken. Och viljan att välja ”den smala vägen” kommer troligen att öka något när byggbyssjorna försvinner och de kala jordytorna förvandlas till attraktivt grönt gräs.

Göteborgs första cykelöverfart
Den första? Nåja, vi har haft massor med cykelöverfarter i Göteborg – ända tills landets politiker krävde av lagstiftarna att definiera om begreppet cykelöverfart och döpa om allt vi då hade till cykelpassage. Den revolutionen inträffade den 1 september 2014. Cykelöverfart 2.0 är reserverat för skyltade och hastighetssäkrade korsningar där annan trafik måste lämna cyklister företräde. Här får cyklisterna samma förmåner som gående alltid haft på övergångsställen, vilket passar bra på pendlingscykelstråk.

I ändan på den nyss öppnade sträckan anläggs nu en cykelöverfart 2.0 som ska ge oss prioritet över Töpelsgatan. Skyltar är ännu inte på plats och banan är avspärrad vägarbetsplats på andra sidan korsningen, så cykelöverfart på riktigt är det ännu inte.

Delsjövägen: Första cykelöverfarten byggs

Göteborgs första cykelöverfart 2.0 så långt som den kommit för en månad sedan.

Jag träffade byggledaren igår. Hon sa att överfarten och närmast följande del av cykelbanan blir klara nästa torsdag, vilket jag tolkar som torsdag den 14 december. Det är en stor dag för det cyklande Göteborg, och vi är några som har sagt att vi borde fira med en knyt-afterwork på plats. Men kanske är dagarna strax före jul en dum tid för många, bl.a. för mig, så jag hoppas på att vi kan hitta ett bättre datum efter allt jul- och nyårsfestande. Snacket går i en tråd på Facebookgruppen Cykla i Göteborg, och ju fler som vill vara med och fira när det blir dags, dess roligare.

Pilotprojekt och förebild
Någon kanske tycker att just Delsjövägen inte är den sträcka som har det allra mest trängande behovet av att uppgraderas till Göteborgs högsta standard för cykelpendling. Men jag menar att man kan se det som ett pilotprojekt, ett sätt att testa specarna i praktiken, och då är det bra att göra det på en sträcka där det finns tillräckligt utrymme på bredden och där korsande gator inte behöver vara högprioriterade.

Här behöver man alltså inte trassla in sig i en massa kompromisser som skulle riskera att göra banan till en snopen tummetott. Istället kan vi få en förebild att peka på i kommande projekt. Den kan ge både politiker, planerare och entreprenörer en vision av vad begreppet pendlingscykelstråk står för. Det tror jag behövs i alla kommande stadsutvecklingsprojekt. Annars kommer en massa visionärer att av bara farten planera traditionell smal cykelbana som slingrar sig mellan överblivna ytor på ömsom ena, ömsom andra sidan av elefantstigarna för de motordrivna flerhjulsmaskinerna.

Och låt oss även se detta som ett pilotprojekt i den meningen att vi som cyklar utvärderar banan och pekar ut sådant som är speciellt bra, liksom sådant som bör förbättras till nästa bygge. För nästa bana som byggs får inte bli urvattnad på det bästa som pendlingscykelkonceptet har att ge, och inte heller dra med sig dess eventuella barnsjukdomar. Där tänker jag att vi cyklister spelar en viktig roll som ingen annan kan göra bättre. I Facebooktråden har utvärderingarna redan börjat gro. Bra! Mer sån’t! Och titta inte bara på bilder utan känn på banan irl också. Ni är mycket välkomna med tankar och synpunkter av alla slag i kommentarsfältet nedan också.

Det är mycket roligt att få se denna vackra tankeprodukt ta första steget från den teoretiska hagen och ut i den verkliga, fysiska världen. Välkommen ut!

Publicerat i Beröm, Cykelplan 2025 | 3 kommentarer

Långparkerat staket hindrar

En entreprenör har med vilje blockerat några cykelstolpar, hittills i minst 10 dagar, men det lär bli ännu mer. Det har de gjort utan synlig anledning men till dagligt besvär för oss som behöver låsa fast våra cyklar.

Blockerad cykelparkering på Östra Hamngatan 52

Östra Hamngatan 52 med full cykelparkering och stort behov även av de blockerade stolparna.

Jag talade den 16 november med en man som verkade vara arbetsledare på plats. Han sa att de skulle jämna till trottoaren och därför behövde fritt. Det tyckte jag var ett gott skäl. Jag har själv flera gånger anmält sänkan som går från bortre delen av cykelparkeringen och fram till övergångsstället där det blir en stor djup vattenpöl vid regn.

Stor pöl på trottoaren vid Östra Hamngatan 52

En djup sänka gör större delen av trottoaren obrukbar vid regnväder.

Eftersom jag nyligen har gjort en inventering av långtidsparkerande cyklar här och längs Avenyn, pekade jag ut för honom vilka cyklar som har stått länge och som kräver åtgärder för att få bort. Min inventering beskrivs i Långparkerade cyklar hindrar.

Jag påpekade också att behovet av cykelparkering är mycket stort på denna plats och att stolparna därför inte bör blockeras längre tid än absolut nödvändigt. Han svarade att det finns gott om cykelparkering i närheten. Men det sa han nog utan att ha tittat efter. Jag tittade efter på gatans båda sidor från Kungsportsplatsen och ända till Kyrkogatan och konstaterade att alla dessa parkeringar tillsammans bara hade ledigt utrymme för hälften av de cyklar som på bilden ovan står vid Östra Hamngatan 52. Vissa dagar kan det kanske vara mer plats, men andra dagar kan det vara ännu mindre. Jag upplevde också själv att det blev bökigt att åka runt för att hitta en fri stolpe.

Något arbete på denna trottoar har efter 10 dagar ännu inte inletts. Under förra veckan pågick dock ett arbete på andra sidan gatan utanför Hallbergs guld. Det verkar ha krupit fram i snigelfart. Jag såg sällan någon som jobbar på det trots att jag passerade platsen  dagligen, både morgon, lunch och framåt kvällen. Nu har entreprenörens aktivitet flyttats till ett område längre bort på denna bortre trottoar. Så varför envisas de med att hålla några av cykelstolparna på vår sida gatan blockerade? Jag ser att folk har börjat låsa fast cyklar i dessa stolpar trots de blockerande staketen. Ja, vad ska man göra när det är brist på fastlåsningsmöjligheter och dessa stolpar verkar vara hänsynslöst blockerade utan någon förklaring? Vill man att cyklisterna ska samarbeta, måste man samarbeta själv också. Omotiverad blockering av cykelstolpar är ingen bra strategi om man vill uppnå förståelse och uppoffring från andra. Blockeringen är i vilket fall omotiverad i den bemärkelsen att inget motiv har kommunicerats till cyklisterna, och det motiv jag fick vid min fråga blir allt mindre trovärdigt för varje dag som går utan något arbete på vår trottoar.

Enligt kommunens plan skulle det göras en rödlappning och rensning av cyklar här under november, både skrotcyklar och långtidsparkerare. Det hade varit till stor hjälp för trottoararbetarna att få fritt från långtidsparkerare. Trottoararbete är dessutom ett gott skäl att ge långtidsparkerare en kortare varningstid än annars. Blir man av med alla dessa besvärliga cyklar återstår bara dagsparkerare, och då räcker det med att blockera cykelställen någon dag innan trottoaren verkligen ska grävas upp. Sätt då upp en skylt som förklarar varför stolparna blockeras, annars kommer folk att parkera här ändå eftersom de nu lärt sig att blockering kan göras godtyckligt och utan omtanke.

Jag ber Trafikkontoret se problemet ur cyklisternas perspektiv och berätta för mig hur de tycker att det ska lösas så att det blir så bra som möjligt för alla parter. Jag hoppas få ett svar som jag kan publicera här. En bra lösning kan säkert tillämpas mer generellt än bara i just detta specifika fall.

Tillägg 27/11: Nu har cyklar rödlappats
I gårdagens text ovan efterlyste jag rödlappning av förmodade långtidsparkerare. Idag har det gjorts både här och på Avenyn. Det gjordes antingen sent igår eller tidigt i morse. Bra! Det behövs.

Under förmiddagen såg jag också verksamhet på arbetsplatsen i området längre bort på den bortre trottoaren som jag nämnt ovan, men nu på tidiga eftermiddagen är det stiltje där. På ”vår” trottoar händer än så länge absolut ingenting. Blockeringen bara fortsätter.

(Stiltje på bortre trottoarens arbetsplats är det även på fm 28/11. Den 4/12 var arbetet på plats nr 2 på den bortre trottoaren klart, men fortfarande är samma cykelstolpar spärrade på denna sida utan någon som helst antydan om att här ska utföras ett arbete.)

Tillägg 5/12: Fortfarande blockerat
Någon hade meddelat Trafikkontoret att blockeringen av cykelstolparna tagits bort. Det är inte sant. Jag har kollat varje dag sedan 16 november. Antalet kravallstaket som stått där hopbuntade har varierat, men det har aldrig blivit fritt. Nu har det alltså varit blockerat i minst 20 dagar utan att något arbete påbörjats på trottoaren. Det ser mer ut som en för entreprenören bekväm staketförvaring än som en förberedelse till ett arbete. Hur respektfullt är det mot oss cyklister på en parkering som oftast är full även på hösten? Jag har rapporterat dagens läge till TK.

Tillägg 7/12: Äntligen fritt
Idag på lunchen tog entreprenören äntligen bort traven med staket som nu stått där till ingen nytta i hela tre veckor! På min översta bild står bara ett staket där, men det blev så småningom ett nätt litet lager av fem stycken i bunt. De övriga cykelstolparna på platsen har varit helt eller nästan helt fullbelagda så gott som varje dag, så behovet av cykelstolparna kan inte snackas bort.

Entreprenören hade sagt till TK att det pågått arbete på platsen, men jag har haft noggrann koll hela tiden och kan garantera att det inte har tagits ett enda spadtag eller gjorts något annat konstruktivt här. Den stora sänkan i trottoaren som de från början sa till mig att de var där för att fixa är fortfarande inte rörd. Istället har de arbetat med två mindre sänkor på andra sidan Östra Hamngatan, först en utanför Hallbergs guld och sedan en utanför O’Learys.

De hade också sagt till TK att de tagit bort staketen redan i måndags, vilket inte heller var sant. TK:s utsända inspektör fick gå ut och jämföra utsagan med verkligheten.

I september hade jag anledning att berömma en entreprenör som verkligen stod på tå för att ta hand om cyklisterna vid ett vägarbete, se Sprängkullens bra omledning. Men entreprenören här på Östra Hamngatan verkar ha en helt annan inställning, både till vad de säger och vad de gör och inte gör. Deras syn på cykelns värde i staden verkar stå i bjärt kontrast till Göteborgs cykelprogram.

Det är inte säkert att den här historian är över. Den stora sänkan på trottoaren återstår att fixa, och det är säkert samma entreprenör som ska komma tillbaka och göra det. Men det är å andra sidan en chans för entreprenören att visa att man kan om man vill. I så fall lovar jag att skriva något positivt om det här.

Publicerat i Åtgärdad, Besked, Cykelparkering, Vägarbete | Lämna en kommentar