Omledn Gbg C – Läppstiftet

En tidigare bro över E45 från Göteborgs centralstation till Gullbergs strands alla kontor är sedan en tid riven. Stora ombyggnader pågår. Både gående och cyklister omleds, fast helt olika vägar. Cykelvägen är tre gånger så lång! Och på Gullbergssidan hanteras cyklister luddigt.

En gen omledning för gående men galet lång för cyklister

Vägen från Gbg C till Läppstiftet för cyklister resp gående

Gående leds lila väg men cyklister röd. Jag följde bägge vägarna och lät mobil-appen Strava rita ut de två spåren. Min målpunkt är den mest centrala för alla kontor mm i hela området. (Bild från Strava med OpenStreetMap)

Enligt Strava är gångvägen 0,3 km, men cykelvägen 0,9 km, dvs tre gånger så lång. Fågelvägen är 267 m, vilket ger genhetskvoter (körd väg / fågelväg) i häradet 1,1 för gående (mycket bra) men 3,4 för cyklande (riktigt illa).

Jag skrev i Cykling under byggskeden att ”De stora byggprojekten i stan kan bli en möjlighet eller ett hot mot ett ökat cyklande, beroende på hur cyklisterna behandlas. Rätt planerat och skyltat kan cykeln framstå som välkommen och det bästa sättet att ta sig fram genom dessa kaotiska områden. Då kan det få cyklandet att öka. Men om cyklisterna behandlas slarvigt kan det få flera att misströsta och cyklandet kan minska.

I detta fall tycker jag inte att man försökt tredubbla antalet cyklister och göra så att tre av fyra göteborgare tycker att Göteborg är en cykelvänlig stad. En lyra som man inte brytt sig om att ta. Räknar man kallt med att ta igen det på andra åtgärder eller spelar man inte i samma lag som cykelprogrammet? Programmets två huvudmål finns på sid 9. Blir det någon annan som måste ta igen dessa förluster? På något sätt ska vi ju nå målen, och jag tror att omledningar i omfattande byggskeden kan vara riktigt lågt hängande frukter.

Cykelbanan som förföll
Den raka cykelbanan utefter E45:an har varit avstängd länge nu. Cyklisterna leds istället utefter gästhamnen fast på andra sidan om kajskjulen. På den sträckan upprättades en väl separerad tillfällig G|C-bana med skyltportal och gula sidoränder i banan nästan hela vägen, se min Orange hänvisning brister, avsnitt ”Några berömvärda exempel från samma kaj”.

Men sedan togs portalen bort och de gula remsorna lossnade och försvann till största delen. De har inte återställts på något sätt utan har bara fått förfalla. Av den raka, separerade cykelbanan längs E45:an blev bara en tummetott.

Gång- och cykelvägar förbi kajskjulet

Cykelportalen som fanns precis till höger om kajskjulet t.o.m. januari i år var borta igen i februari. Men de gående har fortfarande en exklusiv gångväg på skjulets vänstra sida.

De gula remsorna kring cykelbanan är nu borta

Inte mycket är kvar av de gula remsorna som markerade cykelbanans kanter. Vid det kala trädet där en glasad trappa kommer ner från ”Torsten Henrikssons gångbro” är remsorna helt borta.

Trappan ner till cykelbanan

Gående från Nordstan som kommer ner i trappan kan inte ana att det löper en separerad cykelbana längs de mittersta stenhällsraderna. Här hade de gula remsorna verkligen behövt återställas. Kvinnan går helt ovetande mitt i cykelbanan.

Varning för cykelbana men var går den?

Vid torgytan mellan kajskjulen finns varningsskyltar för cykelbana. Men var går den egentligen? Det är svårt för gående att akta sig om man inte vet var cykelbanan är. En stump av en gul linje finns till höger, men vilken sida av cykelbanan markerar den? Fattar man alls när det inte är två linjer? Kanske tar man det bara för lite ovidkommande plastskräp. Här passerar många gående till och från Lilla bommens kontorskomplex. Ska de ha en chans att vakna och samspela med cyklisterna behövs tydliga linjer.

Tydlig cykelportal vid barken Viking

Att det fortfarande är en separerad cykelbana är tydligt i andra ändan, vid barken Viking. Där är porten kvar och linjerna är målade på asfalt, inte lösa plastband som skavs bort. Tack för asfalten istället för hal och svårcyklad storgatsten!

Det bäddar för konflikter, dålig stämning och djungellagar när man i vissa riktningar uppfattar det som separerad cykelbana där man kan hålla cykelfart medan andra betraktelseriktningar framställer det som en ren gångbana där cyklar inte har att göra. Hur bra cykelstad och hur mycket ökat cyklande kan det stimulera till? Är cykeln önskvärd eller ej?

Förvirrad väg till Kilsgatan
Utefter E45:ans norra sida går en bana som kanske kan kallas Kilsgatan. I varje fall övergår den i Kilsgatan ett kvarter längre bort. De gående från centralstationen hamnar på denna bana. Men är banan enbart för gående, eller får man cykla där också? Det kan ju finnas cyklister som pliktskyldigt lett cykeln över E45:an och nu vill veta om det är ok att börja cykla. Återigen finns det motstridiga budskap om det.

Bara gående skyltas

Norra sidan av den uppgrävda E45:an, vy mot öster. Den gena gångvägen från centralen landar här på Kilsgatans bana. Skylten till höger slår fast att genvägen till centralen bara är för gående. Alla orange skyltar riktar sig också bara till gående. Låt oss gå till den orange skylten längst bort. Den står i ett kors som vi kan kalla korsning A.

Till Kilsgatan för gående

Så här ser det ut i korsning A. Fortfarande bara skyltat för gående. Till höger om gångvägen anas en tillfällig (cykel?)bana i kolsvart asfalt höja sig. Men den är avstängd och har varit så mesta tiden. Längs häcken framför grävmaskinen kommer en annan bana som ansluter just där denna avstängda (cykel?)bana börjar.

Den anslutande banan längs häcken kommer från Gullbergs strandgata och är i den ändan orange skyltad som både gång- och cykelbana. Alltså får man cykla fram till korsning A där den avstängda (cykel?)bana börjar. Inget i denna korsning motsäger att man skulle få cykla vidare på den parallella banan som är öppen och där några gående syns längre bort i bild. Fast i andra änden ser det ut så här:

Bara gående från Kilsgatan

Andra änden av den avstängda (cykel?)banan och den parallella öppna banan. Från detta håll är det skyltad fordonstrafik förbjuden, dvs man får inte cykla här.

Just detta vägmärke gäller explicit för båda riktningarna enligt VMF. Alltså är cykling förbjuden trots att det inte framgår från andra ändan, vid korsning A. Eftersom det är skyltat att man får cykla på den anslutande banan fram till korsning A så leds cyklister verkligen till att ovetande begå lagbrott när de fortsätter cykla, och de fotgängarna som de möter kan tro att cyklisterna bara struntar i reglerna.

Kanske har utformaren tänkt att alla cyklisterna ska svänga åt andra hållet i korsning A. Men då möter de snart bara skyltar för gående. Hade korsning A varit en intressant målpunkt i sig, kunde man kanske förstå att man får cykla dit men inte längre. Men det finns absolut inget att göra i den korsningen förutom att fortsätta resan.

Längs Lilla bommen-kvarterets östsida går en tydligt markerad GC-bana. Vid Lilla bommen 6 avslutas den med ett övergångsställe som leder trafikanterna vidare längs E45:an till korsning A. Detta är sista delen av de gåendes gena väg från centralstationen. Eftersom man får cykla på övergångsställen finns inget som motsäger att man får cykla även på den efterföljande banan. Jag har nu även hittat en undanskymd orange skylt som bekräftar det. Men man möter sedan allt fler orange skyltar enbart för gående, se bilderna ovan, så hur det är tänkt att cyklister ska göra blir allt mer oklart.

Och jag tror att det är precis så oklart hos dem som planerat denna omledning. De har inte tänkt att de är cyklister, identifierat de olika anmarschvägarna för cykel och kollat upp att de kan fortsätta cykla därifrån. De har planerat utan någon överblick ur cykelperspektiv. Troligen tänker ingen att cykelprogrammet och dess ambitioner gäller just här. För dem vill jag rekommendera programmets sid 61-62 om cykling under byggskeden.

Hur tvingande är de orange skyltarna?
Om det finns en orange skylt med gågubbe och pil, betyder den då att man inte får cykla där? Inte alls, är slutsatsen i min utredning Orange skyltar vid vägarbeten. Men det krävdes en utredning för att jag skulle komma fram till det. Det hade varit käckt om skyltningen var mer intuitiv. Det skulle öka allas förståelse och möjligheter till samspel.

Göteborg vill locka till cykling i Lilla bommen(!)
För liv och rörelse skrev den 20 dec 2016:

I tre månaders tid har 200 bilpendlare provat att cykla till jobbet på en elcykel. Nu är projektet avslutat och ska utvärderas, men redan till våren startar en ny omgång.

På cykelmässan i början på mars pratade jag med dem och påpekade hur illa det är om det första som testcyklisterna möter är extra krångliga cykelvägar. Man borde verkligen se till att det känns smidigt och välkomnande där när de prövar att cykla. Jag fick medhåll, men från tanke till handling kan ibland steget vara ganska långt. Det är många i den virtuella organisationen som måste dra åt samma håll. Jag tycker inte att Lilla bommens provisorier fungerar bra för cyklister, även om avsnittet förbi kajskjulen imponerade när det upprättades. Innan det förföll vill säga . . .

Tillägg 6/7: Fråga till Trafikkontoret
Hej!

Jag har granskat omledningen för cyklister mellan centralen och hjärtat av Lilla bommen. Bra saker har förfallit, det finns juridiska motsägelser och omledningen för gående är bara 1/3 så lång. Jag vill i första hand att Trafikkontoret läser detta i utvärderingssyfte och för att de många nya omledningar som väntar i vår stad ska bli så mycket bättre så att de uppfyller sin del av cykelprogrammets ambitioner.

Jag tar tacksamt emot respons på min rapport och vill gärna publicera det som tillägg i min bloggartikel som refereras ovan.

Tillägg 13/7: Utrymmesskäl?
Är det en begränsning i tillgänglig bredd som hindrar att man leder även cyklar samma gena omledning som gående? Första delen är det bara ett plank som begränsar, men bakom det är det sedan länge bara en massa tomrum. Alltså inget skäl. Sedan kommer en bro. Där är totalbredden inte förhandlingsbar. Mått, se bild nedan. På resten av sträckan finns det – eller finns det utrymme för – mer bredd. Låt oss jämföra gångbanans bredd på bron med andra smala ställen där man anmodas cykla:

Banbredd för gående på bron

Gångbanan på bron över E45. Gott om plats för bilar. Det hade funkat även om gångbanan fått mer bredd. När jag plåtade på lunchen fick jag vänta länge på att få en bild med bilar i bägge filerna samtidigt.

En detalj som försvårar för cykling här är informationsskyltarna om bygget som sitter både på broräcket och på planket närmare centralen. Det kan locka folk att stanna och ta ett steg tillbaka för att se bra. Då är de maximalt i vägen för passerande trafikanter.

Banbredd på GC-bana

Den förut orangeskyltade GC-banan från Gullbergs Strandgata till korsning A har nu avvecklats, men ett av de smalaste ställena var vid stolpen där måttet anges i bilden. Ett möjligen ännu smalare ställe var ända framme vid korsning A där häcken slutar. Nu har staketet täppt igen den glipan helt.

Banbredd på cykelportal

Cykelportalen nere vid barken Viking som nu håller på att förfalla. Skyltbommen hänger nu bara i ena fästet. Även om detta är en ren cykelbana väljer nästan alltid även gående att gå igenom portalen och vidare på den släta asfalten.

På bron är alltså bredden 1,96 m för enbart gående. Men i samma område fanns länge en omledning för både gående och cyklister med bredden endast 1,45 m på sina ställen. Därför borde bredden på bron inte vara skäl att förbjuda cykling. Dessutom ser det ut att finnas goda möjligheter att offra lite till av bilarnas två filer för att få bättre GC-bredd. Skälet att hindra cykling denna väg kan vara ett helt annat. Det får vi förhoppningsvis veta när Trafikkontoret svarar på min fråga till dem den 6/7.

Publicerat i Omledningar, Provåkning, Skyltar o symboler, Vägarbete | Lämna en kommentar

En cykelglipa i Laleh-kön

Laleh hade utsåld konsert i Trädgårdsföreningen i fredags. Kön till grindarna gick rätt igenom Södra Vägens cykelbana. Det var intressant att se den väldigt smala glipan för cyklister som kön upprätthöll.

Cykelglipan gapar tom

Kön från Bältesspännarparken till grindarna, med en ytterst smal glipa för cyklister.

Cyklisten kör in i cykelglipan

En cyklist kör in i glipan . . .

Cyklisten kom igenom glipan

. . . och kommer igenom.

Ingen vill förstås halka efter i kön. Då går man hellre fram och lämnar en glipa bakom sig. Men om alla gör så blir det ingen glipa. Något fick kön att hålla en minimal glipa öppen, fast naturligtvis på den högra ”bakre” delen av cykelbanan.

Då och då kom det korsande trafik – cyklister eller gående – som behövde komma igenom. Och eftersom kön stod still var det alltid samma människor som behövde ge plats. De tränades helt enkelt i att se problemet och bidra till en lösning.

Och tack Laleh för en fantastisk konsert fylld av djupa och starka tankar som laddar oss med framtidshopp! I trafiken kan vi ju alltid suga på din uppmaning ”Don’t compare the worst in them with the best in You”.

Publicerat i Beteende | Lämna en kommentar

Skeppsbrons cykelhänsyn?

GP skrev den 3 juni om Skeppsbrons utveckling och hur Göteborg arbetar med den. Trots att det är ett av de viktigaste pendlingscykelstråken nämner projektchefen inte ordet cykel. Utvecklingen blir väl inte ännu en cykelavveckling som vid Stenpiren strax intill?

Cykeln nämns inte
I GP:s artikel berättar Rune Arnesen, projektchef på Älvstranden utveckling om Skeppsbron-projektet. Ordet cykel nämns inte. Och inget av det som sägs visar att cykeln finns med på kartan. Det som nämns är att Skeppsbron ska bli en levande plats för alla göteborgare, en ny mötesplats som pulserar av liv. Allt som görs syftar dit. Det kommer att byggas 450 lägenheter. Älvstranden utveckling styr hur bottenvåningarna används. Kanske ett nytt restaurangdistrikt, funderar man.

Cykeln nämns som sagt inte. Däremot nämns bilen – i form av ett nytt stort underjordiskt garage. Och den som varit vid Stenpiren vet att där dominerar kollektivtrafiken totalt.

Bilar och kollektivtrafik blockerar stan

En massa bilar och stora kollektivtrafikfordon gör inte alltid en stad välkomnande. Tänk om vi byggde staden så att fler ville cykla istället! Vissa städer gör så. Blir Göteborg en av dem?

Från småstad till nära storstad
Göteborgs Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 inleder sin sammanfattning på sid 9 med konstaterandet:

Utgångspunkten, att Göteborg är på väg från en stor småstad till en nära storstad, innebär att staden förtätas och att fler målpunkter kommer att ligga inom gång- och cykelavstånd. I en nära storstad ska det vara snabbt, enkelt och säkert att cykla.

I en storstad måste man ta hänsyn till att trafik inte alltid är lokal, utan att man måste kunna passera ett område för att kunna ta sig mellan hem och arbete eller vilka målpunkter man kan ha i sin vardag. Speciellt viktigt är det att ordna så att det är lätt att välja något av de trafiksätt som staden vill gynna. Det är ju så man kan gynna dem. Och i en nära storstad är cykeln ett fantastiskt lämpligt trafiksätt.

Kommunen kräver stor cykelhänsyn
Nedan beskrivs tre viktiga saker för Göteborgs, pendlandets, hälsans och miljöns framtid. Jag hittar tyvärr inga spår av dessa av staden uttalade strävanden i artikeln, men hoppas innerligt att de finns med på kartan och att projektet har gett dem en seriös behandling. Den märktes inte i GP-artikeln. Kanske togs den upp i intervjun men redigerades sedan bort. Hur som helst behöver behandlingen av genomfarts-cykelbanan synliggöras.

1. Göteborg fredade stomcykelnätet 2007
Två långa s.k. stomcykelbanor för pendling inrättades med villkorat miljonbidrag från Naturvårdsverket. En av dem går längs älvstranden förbi Skeppsbron. I Göteborgs Trafiknämnds möte 2007-01-26 beslutades:

– att förändringar på stomcykelnätet som innebär tillkommande konfliktpunkter mellan cyklister och andra trafikanter måste motiveras särskilt för att få genomföras.
(§ 16, dnr 2580/06 om stomcykelnät)

2. Göteborg vill tredubbla cyklandet
Cykelprogrammet annonserar sina två huvudmål på sid 9:

MÅL:
– 2025 har antalet cykelresor tredubblats.
– 2025 tycker tre av fyra göteborgare att Göteborg är en cykelvänlig stad.

Det går naturligtvis inte om man blockerar, tränger ihop, kringelikrokar och oframkomliggör cyklandet längs de viktiga stråken. Motsatsen är nödvändig om Göteborg ska lyckas. Det inser Göteborg mycket väl. Trafikdirektören visar det exempelvis i sitt förord på sid 3 till cykelprogrammet:

Trots dessa kvaliteter har cykeln haft en undanskymd roll i Göteborgs trafiksystem. Men nu är det slut med det.

3. En pendlingscykelled är utpekad här
Cykelprogrammet anger tydliga funktionskrav på pendlingscykelnätet på sid 37. Och på sid 40 finns kartor där man ser översiktligt var lederna går. En viktig pendlingscykelled är den tidigare statssubventionerade stomcykelbanan längs södra älvstranden som går förbi Skeppsbron. Här ska man alltså kunna cykla i 30 km/tim och köra om varandra – i bägge riktningarna samtidigt – oavsett cykelvolymer. Genhetsfaktorn ska vara lägre än 1,25. Det ställer naturligtvis krav på stadsplaneringen.

En 200 m lång del av denna snabba led har vid Stenpiren omvandlats till gångfartsområde. Den har skyltats cykelbana upphör, så före måste man numera sakta in, genom området ska man framföra cykeln i gångfart och efteråt får man börja accelerera så att man kommer upp till sin pendlingscykelfart igen. Vad innebär denna strypning för krav på framkomlighet på resten av leden för att den fortfarande ska kunna klara kravet på medelhastighet för pendelnät?

Förmodligen vet Rune Arnesen det, eftersom han i artikeln berättar att man gjort ett antal flödesstudier för att försöka få ett grepp om hur folk kommer att röra sig i området. Jag hoppas att man i dessa studier varit medveten om Göteborgs funktionskrav på pendlingscykelnätet, den högsta klassens cykelnät, den klass som denna led tillhör.

Frågor till Rune Arnesen
Jag vill att Rune Arnesen, projektchefen på det kommunala bolaget Älvstranden utveckling, förklarar hur projektet kommer att hantera pendlingscykelstråket genom Skeppsbron och hur man applicerar cykelprogrammet i detta område. Speciellt vill jag att han kommenterar mina tre punkter:

  1. Göteborg fredade stomcykelnätet 2007. Tillkommer några konfliktpunkter eller andra begränsningar på cykelleden genom Skeppsbron? Är det i så fall avstämt mot TN § 16, dnr 2580/06 enligt ovan?
  2. Göteborg vill tredubbla cyklandet. Kommer cykelleden genom Skeppsbron att byggas för tredubblad trafik?
  3. En pendlingscykelled är utpekad här. Kommer cykelleden genom Skeppsbron att vara en fullvärdig pendlingscykelbana enligt cykelprogram 2015-2025?

Jag kommer att återge hans svar här när jag får det. Men innan jag ber honom svara, vill jag ha lite remissreaktioner från er så att jag kan göra förbättringar i denna text. Så välkomna att kommentera!

Svaret som jag INTE vill ha
Vad som helst men inte detta:

NIMBY – Not In My Backyard! Cykla kan ni väl göra någon annanstans där människor inte vill vara. Ni rubbar våra cirklar. Vi vill ha flanörer, kollektivtrafik och bilparkeringar, inte en massa cyklister som stör oss andra genom att hasta förbi till sina jobb. De tar för mycket plats och inkräktar på stadsutvecklarnas frihet. Stadsutvecklingen blir mycket lättare om vi kan tänka bort alla cyklister som nödvändigtvis måste köra fortare än gångfart. Och det gäller i varje enskilt område som vi kommer att arbeta med.

Jag återkommer om vilket svar jag verkligen får när jag skickat frågan.

Tillägg 6/6: Några justeringar
Jag har fått många uppmuntringar här och i min tråd i Facebookgruppen ”Cykla i Göteborg”, men också några synpunkter som jag försökt arbeta in. Tack för all respons hittills!

För att det inte ska framstå som att jag påstår att projektet negligerat genomfartstrafiken med cykel har jag förtydligat i avsnitt ”Kommunen kräver stor cykelhänsyn”.

Jag har också uppmanats bli mer specifik i mina frågor. Jag har därför förtydligat fråga 1, 2 och 3 i avsnitt ”Frågor till Rune Arnesen”.

Dessutom har jag petat in en liten mening till i bildtexten. Jag är öppen för ytterligare synpunkter tills i morgon kväll. Då är det nog dags att ställa frågorna.

Tillägg 7/6: Frågorna skickade
Jag har nu skickat mina tre frågor till Rune Arnesen på projekt Skeppsbron och bett om svar som jag kan publicera här.

Tillägg 29/6: Påminnelse till Älvstranden Utveckling AB
Jag har ännu inte fått något svar, så jag skickade frågorna igen och bad om ett mänskligt livstecken från dem.

(Älvstranden Utveckling AB svarade 30/6 att de påmint Rune Arnesen)

Publicerat i Cykelplan 2025, Väntar på besked | 8 kommentarer

Bilars respekt för cykelbanor

En del bilförare använder cykelbanan som om den var deras VIP-parkering. Troligen har de en reflexmässig förklaring till varför just de faktiskt måste stå just där. Men förblindas inte! Det finns många som visar tydlig respekt också.

Bilar och cykelbanor

Klassisk situation: Jag ska bara … Bilen stod här rätt länge. Föraren gjorde sig ingen brådska. Jag såg att någon t.o.m. hade satt en protestlapp på vindrutan. Södra Vägen helt nyligen i riktning mot Korsvägen i Göteborg.

Bilar och cykelbanor

Samma plats. Det finns tre möjligheter: stå olagligt på en av körbanans två filer, stå olagligt över precis hela cykelbanan eller stå lagligt runt hörnet och gå 100 meter. I just detta fall uppmuntrar p-vakten med hjälp av en lapp föraren att göra ett annat val nästa gång.

CityCat-sopare, bild från video

Samma plats igen. När jag cyklar till jobbet ser jag med jämna mellanrum ett arbetsfordon från kommunen som ställer sig på cykelbanan medan chauffören går in och köar för att köpa sig en frukostbaguette. Just denna bild är från en video jag tog förra sommaren. Han kommer alltid från stan i körbanan, men slår på saftblandare och kör upp på cykelbanan i början på detta kvarter, dock utan att utföra arbete. Sopskivorna förblir stilla och uppdragna. Efter inköpet kör han vidare på cykelbanan kvarteret ut, u-svänger oftast på övergångsstället precis före Korsvägen, stänger av saftblandaren och kör sedan tillbaka på Södra Vägens körbana. Någon gång har han faktiskt sopat lite pliktskyldigt några få metrar direkt efter inköpet. Ibland är det en annan variant av arbetsfordon, men rutinen är densamma – låtsas jobba för att ursäkta att fordonet blockerar cykelbanan.
Det är uppenbart att föraren förstår.

Bilar och cykelbanor

Och samma plats än en gång. Här är en som tillfälligt stannat bilen i en av de två bilfilerna istället. Både han och de fyra barnvagnsförarna längre bort valde vänligt nog att lämna cykelbanan fri. Ingen cykel syns just nu, men jag själv passerade precis, och inom 20 sekunder kan en klunga hempendlande cyklister rulla förbi efter att ha fått grönt i korsningen längre bort.

Bilar och cykelbanor

Sämsta tänkbara val av p-plats – mitt på Avenyns övergångsställe över Vasagatans cykelbana. I bildens nedre vänstra hörn finns en fri yta där bilen inte hade varit i vägen för någon. Men bilden är från tidigt 2014. Sedan dess verkar Göteborgs Spårvägars (GS) trafikledning ha bytt stil med besked.

Bilar och cykelbanor

Östra Hamngatan genom Brunnsparken: Två GS-bilar visar hänsyn till både cykel- och gångtrafiken. Cykelbanan är den otydliga ljusa remsan. Gångbanan går främst t.v. om den bastanta stolpen.

Bilar och cykelbanor

Samma plats. En GS-bil på varje sida, bägge ur vägen för cyklister och gående.

Bilar och cykelbanor

Samma plats, östra sidan. En GS-bil, en grävare och en lastbil som alla håller cykelbana och gångväg fria.

Bilar och cykelbanor

Samma plats igen. Två GS-fordon står hänsynsfullt ur vägen.

Bilar och cykelbanor

Samma plats än en gång. Tre GS/Västtrafikfordon ställda hänsynsfullt. Börjar det bli tjatigt nu? Det finns mer, men jag tror poängen framgår. Flera gånger har jag stannat och berömt dem. De tackar och svarar att de verkligen tänker på det också. Jag tror dem!

Bilar och cykelbanor

Även entreprenörer kan anstränga sig! Parkering enbart i lyktstolpzonen, inte i gång- eller cykelbanan.
Tack LP Entreprenad!

Bilar och cykelbanor

Till och med taxi kan ha empati och ögonen på skaft.

Bilar och cykelbanor

I denna bil satt en polis i passagerarsätet. Jag talade med honom om att det hade varit lätt att stanna utanför cykelbanan, den enda remsa där vi cyklister egentligen får vara. Han höll med och lovade spöa föraren när denne kom tillbaka. En civilpolis hade en annan dag ställt sig här, och ställt sig hänsynsfullt. Även på andra platser i stan har jag noterat tydligt hänsynsfullt uppställda polisbilar.

Bilar och cykelbanor

Här en firmabil från AV1. Föraren måtte ha haft annat i tankarna än oss oskyddade trafikanter vid val av uppställningsplats. Mitt intryck är att de som ofta parkerar här också gör det hänsynsfullt, medan de som dyker upp sporadiskt mera sällan tänker på oss andra.

Bilar och cykelbanor

Till sist Östra Nordstans sida mot Centralstationen. Polisen var säkert tvungen att stanna här i all hast, men hann ändå placera sig så hänsynsfullt som möjligt. Det fanns plats över för både cyklister och gående.
Det är TQ – trafikintelligens!

Så tack alla ni bilförare som visar sådan hänsyn! Era omtankar sprider glädje och skapar samarbetsvilja. Ni är också bra föredömen för de kollegor som ännu inte nått så långt i sin förmåga att samspela i trafiken.

Tillägg 18/5: Uppskattningar
Strax efter publiceringen tipsade jag Västtrafik/GS och LP Entreprenad och pekade på det beröm jag gett dem. Bägge har svarat uppskattande.

Publicerat i Beröm, Beteende, Sociala normer | 6 kommentarer

Skyltar i farlig vinkel

Under vissa väg- och spårarbeten stannar inte bussar och spårvagnar på sina vanliga hållplatser. Då sätter Västtrafik upp hänvisningsskyltar, men de är ibland farliga för cyklister. Här några farliga exempel från senaste arbetet vid Avenyn-Valand.

Problem 1: Hyveleffekten

Utstickande skylt på Avenyn-Valands västsida

Här kan cyklisters huvuden få sig en avhyvling. Bild från Avenyn-Valands västra cykelbana.

Västtrafik brukar fästa sina skyltar på hållplatsernas räcken. Så som den är vinkad på bilden kan cyklister köra huvudet rätt in i skyltens kant. Om man behöver rikta sin uppmärksamhet mot något annat i trafiksituationen tills man kommer nära, kan det vara svårt att upptäcka den utstickande skylten. Vinkeln kan då vara så snäv så att det blir som att titta rakt mot en knivsegg. Värst är det om man i sista minuten tvingas väja åt vänster för en gående så att man hamnar rätt i skyltens kant. Man väntar sig ju inte sådana hinder i cykelbanan och tittar normalt inte efter dem.

För några år sedan var det precis likadant på Kungsportsplatsens hållplats.

Fästet tillåter att skylten vinklas åt valfritt håll. Jag såg att någon en dag hade vridit skylten i bilden ovan så att den inte skulle sticka ut i cykelbanan. Men dagen därpå var den vriden tillbaks igen till det farliga läget. Om dessa skyltar ska användas intill cykelbanor behöver de vara vinklade så att skylten inte sticker ut i banan. Fästet måste också låsas så att skylten inte kan vridas ur säkert läge av allmänheten.

Problem 2: Lealösa skyltar

Utåtlutande skylt på Avenyn-Valands östsida

Här kan cyklister åka på en knockout eller en skrapning. Den närmaste skylten sitter dåligt fast i sin fot. Den bortre sitter stadigare. Bild från Avenyn-Valands östra cykelbana.

På östra sidan Avenyn stod en skylt utan styrsel i en lös fot. Skylten lutade sig ut mot cykelbanan. I denna vinkel kan passerande cyklister visserligen se skylten, men det är ändå inte ok att sätta ut sådana hinder. Se vidare Göteborgs tekniska handbok som citeras nedan.

Och denna skylt demonstrerar ännu ett problem i samspelet mellan gående och cyklister, nämligen:

Problem 3: Skygglappseffekten

Skymmande skylt på Avenyn-Valands östsida

Denna skylt är en effektiv skygglapp för gående som ska korsa cykelbanan.

När gående ska lämna hållplatsen och korsa cykelbanan kan denna skyltplacering effektivt hindra dem från att se cykelbanan och annalkande cyklister. Vi människor fungerar i många fall så att vi aktar oss för faror som vi ser, men är helt aningslösa om faran är skymd. Det är därför som folk kan kliva rätt ut i gatan framför en buss som de just gått av, eller köra ut barnvagnen i gatan innan de själva kommit så långt så att de kan se om det kommer någon trafik. Trafik som har ljudliga motorer brukar vi märka, och kanske tror vi att allt som är farligt också låter. Men cyklar är tysta. Därför måste sikten mellan gående och cyklister vara bra vid interaktionspunkter av detta slag. Och eftersom det inte är ett övergångsställe här är det dessutom den gående som har huvudansvaret i samspelet.

Teknisk handbok om hinder vid cykelbanor
Glimtar ur Göteborgs Teknisk handbok TH 2017:1 om hinder vid gc-bana:

  • Fysiska hinder får i princip inte sättas upp på våra övergripande gång- och cykelbanor eller inom rekommenderat minsta avstånd till sidohinder från dessa.
  • Hinder närmare en cykelbana än 1 meter ska kontrastmarkeras.
  • Smala gc-vägar är extra känsliga för avståndet till hinder.

Det verkar som om Västtrafiks skyltar bryter mot detta i Teknisk handbok.

Tillägg 1/5: Anmälan till Västtrafik
Jag har just anmält problemet till Västtrafik, skickat med denna artikel och bett om deras syn på den fara jag beskriver.

Tillägg 1/5: Kvitto från Västtrafik
Västtrafiks kundservice gav snabbt, trots helgdag, följande uppmuntrande kvitto:

Det ser inte alls bra ut att skyltarna är vinklade så att de skymmer både sikt och framkomlighet på cykelbanan, jag förstår att det kan ställa till med en rejäl olycka. Jag vill tacka dig för din utförliga feedback och ska skicka detta vidare till vår hållplatsavdelning så att de får se över de skyltar de har satt ut.

Hoppas att deras hållplatsavdelning också vill lämna en kommentar så småningom.

Tillägg 2/5: Bra exempel från Kungsport

Bra skyltplacering på Kungsportsplatsen

Så här störningsfritt sitter en motsvarande skylt just nu på Kungsportsplatsen.

Tillägg 17/5: Mycket bättre nu
Den senaste tiden har jag noterat att skyltarna på Valand placerats på hänsynsfullt avstånd från cykelbanan. UA, MVG.

Publicerat i Beröm, Förslag, Kollektivtrafik, Skyltar o symboler, Vägarbete, Väntar på besked | Lämna en kommentar