Ett löv – på cykelbanan!!

Förra helgen var jag i cykelstaden Örebro. På min väg till ett möte träffade jag på ett löv på g|c-banan! Jag var tvungen att ta en bild. Nå, lövet hade för all del tagits bort, men det syntes ändå att det legat där. Skandal? Eller rentav lite fint i små doser?

Löv på cykelbana i Örebro

Odiskutabelt spår av ett löv på g|c-banan i Örebro. Karlsgatans vändslinga anas t.v. i bilden. Älvtomtagatan korsar bakom min rygg.

Publicerat i Utan kategori | Lämna en kommentar

Snubbelstubbar till pollare

Folk snubblar på de svårupptäckta stubbarna efter Östra Larmgatans avtagna pollare. Någon tar inte sitt ansvar utan gör det bara bekvämt för sig själv på andras bekostnad och låter pollarna stå avtagna länge. Jag ger några olika förslag på vad som kan göras.

Problemet
Fyra pollare tvärs över Östra Larmgatans gångfartsområde vid Harry Hjörnes plats i Göteborg hindrar genomfart med motorfordon. Platsen ligger nära Kungsportsplatsen. Två av pollarna är av metall och går att ta loss om man kan kombinationen på deras hänglås.

Pollarna på plats

De två metallpollarna som prioriterar fotgängare och cyklister på Harry Hjörnes plats.

Men om man tar bort dessa pollare efterlämnar de oväntade och svårupptäckta stubbar som gående lätt snubblar över.

Stubbe i närbild

Den förrädiska stubben efter en av de två metallpollarna. Här i tydlig närbild, MEN . . .

Svårupptäckta stubbar

. . . stubbarna är både oväntade och svårupptäckta.

När jag tog en av bilderna ovan gick två kvinnor förbi mig, och jag hörde hur de talade om att snubbla. Jag var tvungen att fråga dem om de talade om dessa stubbar. Mycket riktigt. Den ena kvinnan hade snubblat över en av stubbarna, och hade hon inte haft en vän att hålla sig fast i, hade hon trillat och slagit sig. Och de berättade att de vet fler som har snubblat på dessa stubbar.

Det pågår storrenovering av Gamleports hus och hantverkare har ärenden både dit och till andra målpunkter på Harry Hjörnes plats. De som känner till låsens kombination verkar inte orka sätta tillbaka pollarna när de släppt in ett fordon, utan låter dem bara stå avtagna halva (hela?) dan. Kanske har dessa personer t.o.m. lämnat ut kombinationen till diverse hantverkare som öppnar på egen hand utan att stänga direkt efter sig. För det är ju så bekvämt och det är säkert någon mer som behöver köra in senare. Om inte annat ska de själva kanske köra ut samma väg när de avslutat sitt jobb.

Jag har passerat platsen ganska många gånger mellan 14 sep och 2 nov. Vid 16 tillfällen var en eller båda pollarna avtagna. Vid ett mindre antal passager noterade jag att pollarna var på plats, men oftast stod de vid sidan om, lutade mot ena eller andra husfasaden trots att ingen bil körde ut eller in.

Min anmälan till Göteborgs stad
Den 16 sep anmälde jag de luriga stubbarna till Göteborgs stad och påpekade att gående kan snubbla på dem, cyklister kan köra omkull och kanske kan även bilars däck ta stryk.

Den 20 sep berättade kundtjänsten för stadsmiljö att de skickat min anmälan till ansvariga för området. Mycket riktigt, den 21 sep såg det ut så här:

Snitslad stubbe

Den 21 sep var stubbarna snitslade.

Och vid ett senare tillfälle var stubbarna markerade med brädor:

Brädmarkerade stubbar

Den 5 okt var stubbarna markerade med brädor. Lastbilen i bakgrunden har troligen kört in här.

Men detta var de enda två tillfällena när jag såg att stubbarna hade markerats. I övrigt var de fortfarande ogenerat avtagna och lämnade åt sitt öde utan någon som helst markering. Den ansvariga för området har antingen inte haft koll på slarvet, eller så har hen tröttnat på att hålla efter dem som tar bort pollarna.

Men den 19 okt fick jag faktiskt se en bil köras ut och pollaren sättas tillbaks efter den. Om pollaren hade varit borttagen hela dan fram till då, eller om den faktiskt bara lossats under själva passagen vet jag inte.

Lastbil släpps ut

En bil passerar och pollaren sätts tillbaks efter den för en gångs skull.

Funderingar
De avtagbara pollarna sköts med helt otillräcklig respekt för gående och cyklister. Min anmälan gav bara en liten engångseffekt. För att få bukt med problemet krävs uppenbarligen andra metoder.

Jag föreslår i första hand att pollare konstrueras så att problemet inte uppstår, eller i andra hand att stubbarna utformas så att de automatiskt blir klart synliga när pollaren inte är på plats.

Om pollarens fot inte har någon uppstickande del finns inget att snubbla på. Finns det behov att hindra grus från att trilla ner i hålet kan man ha en fot med krage i markplan.

Om det anses att foten faktiskt måste ha en uppstickande stubbe, borde den ha en varningsfärg som signalerar fara så fort man tar av pollaren. Man ska inte behöva tillföra någon snitsel, planka eller liknande, för det blir sällan gjort. Dessutom bör marken alldeles intill pollaren inte vara så plottrig så att den maskerar stubbarna. Det gör den tyvärr vid Harry Hjörnes plats. En renare markyta skulle bidra till att stubben kontrasterar och lättare uppmärksammas av förbipasserande.

Detta borde fixas på den aktuella platsen där pollarna så ofta är avtagna. Men jag tycker även att det borde bli standard för avtagbara pollare i allmänhet här i stan.

Tillägg 24/11: Rapport och förslag till Göteborg
Jag skickade denna artikel till Göteborg att delge samma ansvariga för området som förra gången. Men jag bad dem framför allt ge den till lämplig person med övergripande ansvar för pollare i staden. Jag bad också om respons på mina förslag.

Tillägg 24/11: Såg inte – skrapade i sin rullväska
Efter att just ha publicerat denna artikel kunde jag inte låta bli att ta vägen förbi platsen på lunchen. Pollarna var som vanligt avtagna och ställda åt sidan. Ingen hantverkarbil eller annat motorfordon fanns på hela området inklusive Kungsgatan och Fredsgatan. Ingen bevakade stolpstubbarna. En tjej kom gående med sin rullväska, såg inte stubben och drog sin rullväska rätt över den. Stubben skrapade väskan skönt längs botten så att den liksom fastnade. Hon tittade förvånat på den, lyfte den över hindret och fortsatte.

Ja, vem förväntar sig egentligen kamouflerade stubbar mitt på trottoaren? Kan någon bli förvånad över att folk inte alltid ser dem?

Publicerat i Förslag, Väntar på besked | 2 kommentarer

Reklam för GC-kollision

Reklamskyltar är till för att synas och ta din uppmärksamhet. Men i trafiken kan det ibland vara viktigare att vi ser våra medtrafikanter ordentligt. En stor och dumt placerad reklamskylt bär skuld till min kollision med en fotgängare igår. Är det gjort med avsikt?

Platsen
Min dagliga cykelväg hem från jobbet går längs Avenyn söderut förbi Valands hållplats i Göteborg. Här har jag alltid stor uppmärksamhet mot gående och är beredd att plinga och/eller bromsa. Det överraskar nog ingen att en del kan kliva aningslöst rätt ut i cykelbanan utan att se sig om, även där det finns kantsten och nivåskillnad. Redan 2012 beskrev jag denna vår mentala brist med hänvisning till just den här platsen, se Märker vi skymd sikt?

Valands hållplats och cykelbana

Cykelbanan förbi Valands hållplats mot Götaplatsen. Intill banan finns två breda reklampelare som jag har markerat (1) och (2) på bilden.

Händelsen
Igår kväll höll jag ovanligt låg fart eftersom jag hade ett par nyligen utbytta sommardäck på styret. Vid skylt nr 1 gick allt bra. Jag hade koll och kunde hantera de gående som kom. Sedan är det staket längs perrongen, så där är det ingen idé för fotgängare att försöka gena.

Vid andra skylten såg mitt spanande öga att det var folktomt på trottoaren men att det stod några resenärer på perrongen. De visade inga tecken på att vilja kliva ut i cykelbanan.

Men plötsligt, som gubben ur lådan, kom en tjej tjurrusande från bakom skylt nr 2 rakt emot mig, uppenbarligen för att försöka hinna med en spårvagn på hållplatsen.

Valands cykelbana och reklampelare nr 2

Från bakom denna starkt lysande reklampelare nr 2 rusade en tjej plötsligt rätt ut i cykelbanan rakt emot mig.

Hon kan inte ha varit synlig för mig på andra sidan reklampelaren, för det är just sådant jag brukar spana efter. Jag tror inte ens att hennes fötter var synliga under pelarens kanter. Hon måste ha gått eller sprungit precis i skymda linjen och sedan kastat sig ut i full fart. Möjligen kan någon händelse på perrongen för en bråkdel av en sekund ha avlett min uppmärksamhet. Jag minns inte, men tror knappast det.

Hur som helst dök hon upp när jag var så nära så att jag inte hade en chans att göra något. En enda tanke hann blixtra förbi i mitt huvud:
– Hjälp, den här gången kommer jag att köra på en fotgängare.
Jag hann också få ur mig något oartikulerat läte för att varna, trots att det var för sent.

I själva verket blev det bara en tackling, för hon lyckades komma halvt över på min vänstra sida. Efter att ha touchat mig fortsatte hon ohejdat mot spårvagnen. Av törnen körde jag av cykelbanan upp på kantstenen i en så spetsig vinkel så att jag var säker på att jag skulle välta. Men jag förblev på rätt köl och stod nu still uppe på trottoaren. Då vände jag mig om för att se hur det gått för tjejen. Ingen låg skadad på marken. Troligen var hon en av dem som nu stod på perrongen. Eller så hade hon hunnit med vagnen som just åkte.

När jag samlat mig ett tag klev jag av cykeln och tog kvällsbilden ovan.

Problemet med reklampelarna
De som placerat reklampelarna har tänkt, åtminstone lite. Det finns två band med röda plattor över cykelbanan som en del kanske kan misstolka som regelrätta övergångsställen. De syns på bägge bilderna. Just där är också kantstenarna lite nedsänkta, vilket underlättar för gående. Bägge reklampelarna är placerade efter dessa band. Så om alla behagar korsa cykelbanan just där, skyms vi inte för varandra.

Men folk brukar ofta gena. Det är ju så bekvämt, eller hur? Och det kan ju komma en vagn som man vill hinna med. Då tar man förstås kortaste vägen. Att det faktiskt kan komma cyklar där ibland är det inte säkert att man tänker på i stunden. WYSIATI!

Längs själva hållplatsen går som sagt ett långt staket, vilket också syns i första bilden. Hade reklampelare nr 1 stått ungefär vid den tjocka grå lyktstolpen mitt för staketet så hade ingen fotgängare haft anledning att kliva ut bakom den. Det blir ingen gen väg till hållplatsen. På samma sätt kunde reklampelare nr 2 flyttats till motsvarande säkra plats i skydd av staketet.

Men reklammakarna vill förstås ha pelaren just där alla går och så att bägge sidorna ska vara mitt i strömmen. Då får man dubbel exponering. Det handlar verkligen om att ta uppmärksamhet, och i detta fall att ta den från samspelet mellan gående och cyklister.

Kunde man dra in reklamen en bit på trottoaren? Då skulle vi trafikanter få lite mer tid att upptäcka varandra och reagera. Fast där skulle reklamen vara i vägen både för de gåendes framkomlighet och för deras utsikt längs trottoaren. Stan vill förstås samla prylar såsom cykelstolpar, papperskorgar, soffor och reklampelare i samma möbleringszon.

Men kan man då höja reklamen, vrida den eller på annat sätt göra det möjligt för gående och cyklister att inte bli skymda för varandra? Papperskorgar, brevlådor och cykelstolpar skymmer inte. Det är bara just reklampelarna med sina påfågelmalligt utbredda och uppsträckta ytor som skymmer. De vill helt enkelt vara så i vägen för folks syn som de bara kan.

Fundering
Det är kanske så krasst så att det får lov att kosta lite påkörningar. Det blir väl så sällan några skador att tala om i dessa situationer så att reklamens ekonomiska värde är större. Eller? Kommer elcykeln att ändra på den värderingen?

Publicerat i Beteende, Förslag, GC-separering, Kognition | 3 kommentarer

Röster om Målbild 2035

Det finns faktiskt många tunga röster som försvarar cykelns framtid i vårt samhälle! Den 2 november publicerade VG-regionen en fullständig version av sin sammanfattning av remissvaren till kollektivtrafikens Målbild 2035. Många verkar vara ganska överens med mig i min Kritik mot målbilden. Läs och njut av följande klipp:

Sid 22, Byggnadsnämnden:
Sammanvägningen gentemot andra trafikslag saknas, till exempel gång- och cykeltrafik eller biltrafik, och det finns en risk att kollektivtrafiken suboptimeras …

Sid 26 Fastighetsnämnden:
Det behövs förtydligande kring färdmedlen cykel och gång som är viktiga transportslag i den tätare staden.

Sid 26, Miljö- och klimatnämnden:
Målbilden behöver kompletteras med en djupare analys av de prioriterade stråken utifrån de målkonflikter som finns mellan en snabb och prioriterad kollektivtrafik och en god stadsmiljö som gynnar gång- och cykeltrafik både lokalt och inom staden som helhet.

Kopplingen till cykeltrafik och cykelpendling är inte så utvecklad i målbilden och cykeltrafikens potential och behov som pendeltrafik tas inte upp på ett tillräckligt integrerat sätt.I många fall sammanfaller de prioriterade stråken med de utpekade stråken för pendlingscykelnätet, vilket inte hanteras i målbilden.

Sid 35, Park- och naturnämnden:
Nämnden efterfrågar en mer långsiktigt hållbar lösning som ger tydligare prioritet åt fotgängare och cyklister. Däremot går inte nämnden så långt som att avstyrka ett spår- och stombusstråk i Allén.

Sid 36, Social resursnämnd:
Målbilden är otydlig kring hur längre och större bussar kommer att röra sig i stadskärnan med en tät stadsstruktur som prioriterar gång- och cykeltrafik.

Sid 39, GR/Delregionala kollektivtrafikrådet:
Målbilden borde presentera hur man vill arbeta för att utveckla kombinerad mobilitet, gång, cykel och annan hållbar mobilitet, liksom hur cykelinfrastrukturen kan utvecklas för att komplettera och avlasta kollektivtrafiken. Det kan omfatta utveckling av cykelstråk, utbyggnad av snabbnät för cykel i samband med utbyggnad av kollektivtrafik, cykelparkering och cykel på bussen/vagnen.

Sid 39, Länsstyrelsen:
Generellt saknas också konsekvenser av målbildens genomförande på exempelvis stadsbild, cykeltrafik, godstrafik samt vad nödvändiga beslut för biltrafiken i samma område.

Eftersom trafikutvecklingen, som målbilden utgår från, räknar med en avsevärd ökning av cykel som färdmedel, borde cykeltrafikens behov i samma område synliggöras, liksom ansvaret för exempelvis cykelpooler. Satsningar på cykeltrafiken kräver utrymme och måste erbjuda orienterbarhet och effektivitet, vilket innebär målkonflikter med kollektivtrafiken. Överenskommelser mellan stat, region och kommuner är avgörande för att inte stora principiella frågor ska behöva lösas i varje kommande projekt.

Sid 41, Cykelfrämjandet:
Vid förstärkning av spårvagns- och stombussnätet kommer antalet konflikter att öka mellan de olika trafikslagen. Prioritering mellan cykeltrafik och kollektivtrafik måste diskuteras mer. Ett exempel är Nya Allén som är ett stort pendlingsstråk för cyklister, men alla platser där prioriterade cykelstråk korsar andra vägar eller spår för kollektivtrafik och biltrafik bör diskuteras. De prioriterade stråken för kollektivtrafiken sammanfaller med de stråk som prioriteras för cykel i ”Cykelprogram för en nära storstad 2015–2025”. Om lösningen blir som vid Stenpiren så kommer kollektivtrafiken att försvåra för cyklister genom staket, onödiga konfliktpunkter med gångtrafikanter och onödiga omvägar.

Sid 44, Trafikistan. VG har sammanfattat mitt remissvar på ett mycket bra sätt!

Sid 45, Niklas Claesson:
Målbilden får inte bortse från cykelns överlägsna hållbarhet och ta sig rätten att försämra framkomligheten för cyklister genom de så kallade prioriterade stråken och måste därför även beskriva hur cyklingen ska utvecklas i Göteborg. Man ska inte som vid Skeppsbron bygga en knutpunkt för kollektivtrafiken rakt över en av cyklingens mest trafikerade platser om man inte kan lösa det på ett bra sätt.

Prioriterade kollektivtrafikleder med höga hastigheter, staket, spatiösa hållplatser och terminalanläggningar kan komma att skapa hinder, omvägar och konfliktzoner för cyklisterna när inte cykelns framkomlighet planeras in redan från början. Målbilden måste därför beskriva hur kollektivtrafiken ska kunna kräva fri väg utan att försvåra för en utveckling mot mer cyklande.

Sid 47, Hans Jörgensen:
Det finns en risk att Brunnsparkens hektiska trafiksituation sprids på fler ställen på bekostnad av stadsmiljö, gång- och cykel och inte minst för kollektivtrafikens egen framkomlighet. De kapacitetssäkrade stråken behöver inte innebära en barriär under förutsättning att de planskiljs …

Sid 49, David Palm:
… stödjer helt Trafikistans remissvar och trycker på att cykeln också måste få plats.

Sid 10, där VG-regionen sammanfattar:
Flera remissvar önskar att målbilden i olika omfattningar inkluderar gång, cykel och kombinerad mobilitet, allt från att belysa målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade cykelstråken och utformningen av cykelstråk runt bytespunkter till att peka ut åtgärder och ansvar för att öka cyklingen. … Det arbetet omfattas inte av målbilden, vilket bör förtydligas. Samspelet med övriga trafikslag … kan behöva utvecklas mer.

(Edit 22/11: Ja, de skriver ”målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade cykelstråken”, men menar väl rimligtvis ”målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade kollektivtrafikstråken”. Jodå, det bekräftade VG-regionen den 24/11, och när jag kollade den 9/12 hade de också rättat det.)

Tack!
Tack alla ni som på ett så tydligt och samstämmigt sätt lyfter prioriteringsfrågan och försvarar cykelns framtid i vårt samhälle!

Tillägg 9/11: Men vad säger då Trafiknämnden om cykel?
De uttalar många lovord för kollektivtrafiksatsningen. Men cykeln verkar oviktig, för den nämns inte alls i sammanfattningen. Det närmaste vi kommer är nämndens omtanke om stadsmiljön i passusen ”dock behövs en djupare studie med fokus på de målkonflikter som kan uppstå mellan främst god stadsmiljö och framkomlighet”. Cykeltrafiken kan även få glädje av yrkandet om att ”planskildhet genom centrum understryks”.

Jag hade nog förväntat mig mer från en Trafiknämnd som författat trafikstrategin och cykelplanen där bägge understryker hur viktig cykelns roll är. Deras remisssvarare verkar dock ha haft andra prioriteringar.

Publicerat i Beröm, Cykelplan 2025, Dokument, Kollektivtrafik, Organisationer | 2 kommentarer

Att asfaltera en cykelbana

Örgrytevägens cykelbana har just fått ny asfalt. Hur jämn blev ytan? Vad beror ojämnheterna på? Och hur kan man undvika den uppenbara orsaken till de kraftiga ojämnheter som syns på den första bilden nedan?

Något är på gång
I förrgår var Örgrytevägens cykelbana plötsligt avstängd från Korsvägen och ungefär fram till övergångsstället mot Lisebergs huvudentré. Banans asfalt var nerhyvlad, och cyklisterna leddes förbi via uppfarten till Gothia Towers.

Bra att banan får ny asfalt, tänkte jag. Dels var den gamla väldigt ojämnt lagd, dels hade man en gång målat temporära fartbegränsande ribbor och annat som sedan hyvlats bort. Men det lämnade efter sig lika skakiga fördjupningar.

Före
För precis två år sedan visade jag er denna bild i släpljus:

Gothia Towers cykeltvättbräda

Ojämn asfaltering på cykelbanan 2014 mitt framför Gothia Towers.

Det är tydligt att ojämnheterna beror på att välten kört på kantstödet och fortplantat dess ojämna kontur ut över cykelbanan. Och jag som cyklar här varje dag kan intyga att det kändes i sadeln.

Under
Igår morse den 1 november var asfalterarna redo att börja lägga ny asfalt på banan. Jag stannade och snackade lite med dem om den gamla banans ojämnheter och dess orsaker. De sa att vi måste välta ut över kantstödet. Det är så man gör. Kör man välten innanför kan det bli en liten uppstickande kant. Men vi kan lova dig att det blir jämnare den här gången.

Efter
På kvällen passerade jag igen, och då var asfalteringen klar och banan öppen igen. Läge för en ny släpljusbild:

Örgrytevägens cykelbana i släpljus

Betydligt jämnare asfaltering på cykelbanan vid läggningen nu, 2016.

Fortfarande ser man att kantstenarnas ojämnheter haft viss inverkan. Men det är långt ifrån den kräppade yta som vi levt med innan. Vad är skillnaden?

I morse passerade jag i dagsljus:

Örgrytebanans asfaltering i närbild

Den nya asfaltens yta ligger oftast en aning högre än kantstödet!

Asfalterarna har inte varit lika snåla med asfalt som förra gången. Det gör att kantstödet oftast inte kommer åt att påverka välten som därmed inte fortplantar buckligheterna. Bra där! Asfaltkillarna fick rätt. Jag cyklade på banan med god fart och ytan kändes helt okej.

Hade man velat gå längre, kunde man ha låtit en maskin trycka ner kantstenarna lite på de ställen där den sticker upp innan man asfalterar. Det är nog en bra idé längs banor där sättningarna är stora.

Om välten undviker kantstenen
Ja, då kan det bli så här:

Vältad innanför kantstenen

Närmast Korsvägen har välten hållit sig innanför kantstenen. Där höjer sig en del kantstenar något över asfalten.

Fördelen är då att kantstenens ojämnheter inte påverkar banans jämnhet. Nackdelar är att regnvatten kan hållas kvar och snöplogar kan skada kantstödet eller sig själva. Och den fotgängare som ska gå ut i gatan av vad skäl det nu kan vara, riskerar att snubbla på den oväntade lilla kanten som uppstår(!) ibland.

Slutsats
Jag tycker att asfaltläggarna löste problemet på bästa sätt! Det är bara att hoppas att kvaliteten inte bara berodde på just detta lagets personliga inställning och/eller mitt samtal med dem, utan att det är så här branschen kommer att ”bruka göra” beläggningar av cykelbanor i fortsättningen. Här kan säkert Trafikkontorets byggledare bidra till att det inte glöms bort. Det kostar ju trots allt lite extra asfalt som någon entreprenör kanske gärna frestas att snåla in på.

Tillägg 3/11: Om ytskikt i Teknisk Handbok
I Göteborgs omfattande tekniska anvisningar för utformning av trafikmiljön mm (TH 2016:2) står bl.a. följande om cykelbanors ytskikt:

Cykelbanor bör ha minst lika hög standard som de parallella bilgatorna vad gäller beläggningar, lutningar med mera, för att undvika att cyklister cyklar i gatunätet. Ojämnheter i vägbanan är mycket obehagligt för cyklisterna. Därför skall stora jämnhetskrav ställas på cykelbanebeläggningar exempelvis vid återställandet av ledningsschakter.

Tillägg 7/11: Beröm till TK och entreprenören
Jag skickade in denna artikel som beröm till TK och bad dem även ge mitt beröm vidare till entreprenören. Idag svarade deras planeringsledare:

Tack för berömmet och analysen. Jag ska se till att sprida det så att vi tar åt oss det och förhoppningsvis blir ännu bättre.

I Facebookgruppen Cykla i Göteborg har minst två trafikplanerare på TK visat sitt gillande, varav en är ledande cykelplanerare. Kul om alla möjliggörare också kan få del av den glädje som det nu har blivit att rulla fram på den här cykelbanan.

Publicerat i Beröm, Vägarbete | 10 kommentarer