Gående kan korsa cykelbanor och gator utan att se sig om. Cyklister på cykelbanor kan köra om eller svänga vänster utan att se sig om. Det är ett mänskligt drag om än olyckligt i trafiken. Nu har jag kollat lite på gående som kliver ut framför bussen på hållplatsen.
Buss, cykelfält med linje och cykelsymbol – och en bussutklivare som inte ser sig om.
Mitt filmande
På Kungsportsplatsen i Göteborg löper ett välbehövligt cykelfält bredvid bussläget. När bussen stannar stiger passagerare av, och flera går ut framför bussen för att nå spårvagnsperrongen, saluhallen eller andra mål i närheten. Hur många kliver då ut i cykelfältet utan att se sig om? Vilka faktorer påverkar om de tittar eller ej?
Jag filmade från en position som motsvarar vad cyklister ser strax innan de kommer fram till bussens framända. Härifrån ser man också vad gående tittar på när de kliver ut framför bussen.
Det visade sig att 78% av de gående från bussens front klev ut i cykelfältet utan att ha sett sig om efter cyklister.
Mina filmsnuttar från några olika dagar i april och maj täcker 15 bussar, 125 utklivande gående framför bussen och 16 passerande cyklister. Alla snuttar togs dagtid inom intervallet kl 12-15. Det var mycket lärorikt att studera hur människor gör och att försöka hitta faktorer som påverkar om de tittar eller ej.
Några glimtar ur filmerna
Damen till höger kollar direkt om det kommer cyklister på cykelfältet.
Den närmaste i gruppen tittar. De andra två hänger bara med. Vet de att en av dem tittar?
Ingen av de tre med barnvagnen tittar åt cykelfältet.
Ingen av de sju på led som korsar tittar åt cykelfältet. Här syns fem av dem.
Tre cyklister i rad är redan på väg förbi när gruppen gående kommer. Alla tre ser upp.
Faktorer som påverkar uppmärksamheten
-Andras beteende spelar stor roll. Det är naturligt för människor att göra som andra gör. Ser man andra personer som kliver ut i cykelfältet, så tolkar man det troligen som att de redan har kollat att det är fritt, kanske redan innan man själv har fått fri sikt. Då är det lätt att man bara hakar på. Det kan vara personer från andra sidan banan eller personer som man följer i hälarna. Och går man jämsides i en grupp, kanske alla tror att en av de andra har kollat. Även om man kommer lite efter andra som korsar, kan man kanske tro att ”såg de att det var fritt för dem så fortsätter det säkert att vara fritt även för mig”.
Av alla utklivare i filmerna som inte såg sig om var 38% följare, eller hade mötande som korsade. Det hade varit intressant att veta hur de hade gjort om de varit ensamma.
Men om en gående plötsligt stannar för cyklister, kan det kanske få andra att också se upp.
-Upptagenhet av annat stjäl uppmärksamhet från trafik och samspel. Det är då man i seriestripparna kan gå rakt in i en lyktstolpe. Djupa tankar, samspråk med medföljande vänner, mobilskrollande, ivrig spaning efter nästa buss eller spårvagn som man ska haffa, eller sökandet efter något eller någon – det kan dra ner rullgardinen för samspel.
-Tolkning av trafikmiljön spelar förstås också stor roll för hur man beter sig. Rent juridiskt korsar gående på denna plats en väg som inte har något övergångsställe. TrF 7:4 säger ”Utanför ett övergångsställe får gående korsa vägen endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken”. Jag har hört folk som påstår att det är ett övergångsställe trots avsaknad av alla legala kännetecken. En viktig anledning till att man valt att inte anlägga ett övergångsställe här är säkert att bussar inte ska tvingas vänta på varenda gående som vill korsa. Det ska vara lagligt för bussföraren att försiktigt börja rulla och vid behov även tuta för att kunna hålla sin tidtabell.
Alla gående lägger nog inte märke till att det finns ett cykelfält, utan tror att en stillastående buss betyder fritt fram att korsa.
-Cykelflödets storlek har säkert betydelse. Blir en enda uppdykande cyklist en oanad överraskning? Blir en mängd cyklister ett irriterande hinder? Har man bråttom till en buss eller spårvagn, får varje hinder stor betydelse. Med ögonkontakt och ödmjuk förhandling kan man komma långt, åtminstone med mig. Utskällning på lösa grunder charmar mig inte lika mycket, och som tur är händer det mig inte ofta. I mina filmer var cykelflödet litet, och alla cyklade ganska försiktigt och verkade vara medvetna om att det plötsligt kan dyka upp gående från bussen som inte kommer att se och samspela med dem.
Ett intressant experiment
Det hade varit kul att stoppa personer som ska korsa framför bussen och fråga dem:
– Kan du tänka dig att kliva ut framför bussen utan att titta efter om det kommer cyklister på cykelfältet?
Jag tror att det plötsligt hade blivit väldigt svårt för dem att inte se sig om.
Mycket fin undersökning!
I bilderna ser det ut som att de gående befinner sig några meter framför cykelsymbolen på marken. Om cykelsymbolen flyttades några meter framåt skulle gående lättare se den.
Det är vanligt att cykelsymbolerna görs så diskreta att bara cyklister uppfattar dem. Det bidrar till att gående och bilister upplever att cyklister ”kommer från ingenstans”. Sådana diskreta cykelsymboler finns även i Brunnsparken (ett kvarter längre fram från bildernas plats). Läsare kan se dessa i inlägget ”Kamouflerad cykelsymbol” i denna blogg.
Tack Erik!
Cykelsymbolen är målad ca 2 m innan staketet utmed spårvagnsperrongen tar slut – där alla korsar. Cykelfältslinjen slutar precis vid staketets slut. Så om bussen stannar precis där kan gående inte se varken cykelsymbol eller linje. Men bussarna stannar (oftast?) innan dess.
Håller med om att cykelsymbolen borde flyttas fram. Det är för gåendes deltagande i samspelet som symbolen behövs.
Mycket intressant studie. Påminner om liknande vi gjorde i Sthlm för länge sedan, vi såg också att många bussresenärer klev rätt ut i cykelbanan utan att se sig för. En studie som ledde till att vi tog fram typlösningar för busshpl och cykelbana – för att försöka åstadkomma säkrare passager (för både bussresenärer och cyklande).
En reflektion varför det inte är övergångsställe på platsen, jag misstänker att det även handlar om att det får inte finnas ög över spårvägen. Då för att vara konsekvent och inte blanda ög och gångpassage på en kort sträcka har man valt gångpassage över hela sträckan.
Tack Krister!
Går typlösningarna att hitta någonstans? Vore intressant att se.
Spårvagnsläget intill kan mycket väl minska viljan att lägga övergångsställe över bussfilen. I signalreglerade korsningar har Göteborg dock nästan alltid övergångsställen över körbanorna men inte över spår. Där finns istället dubbla gångsignaler. I korset mellan Södra Vägen och Engelbrektsgatan finns dock två varianter: Över Engelbrektsgatan är det dubbla gångsignaler och inga zebralinjer över spåren. Men Över Södra Vägen är det faktiskt zebralinjer och enkla gångsignaler även över spår.
Att signalreglera på Kungsport skulle krångla till det rejält för de stora gåendeströmmarna. Ser vi bara vilka vi ska samspela med, blir det mycket effektivare att inte ”stelbenisera”. Varje lucka kan utnyttjas och bussen har de facto prio.
Du hittar några varianter på typlösningarna här, sid 13. Det handlar om att gående och cyklande inte ska dyka upp plötsligt för varandra då väderskyddet skymmer sikten. Därför är det räcken på var sida om väderskyddet för att styra gående till där sikten är bättre. I originalen hade vi även cykelsymboler på cb vid öppningarna i räcket: https://www.regionstockholm.se/496adf/contentassets/84473797a0824b58aca566c58531628f/vagledning-for-genomforande-av-regional-cykelplan-for-stockholms-lan.pdf
Tack Krister!
Håller helt med om vikten av räcken före och efter väderskydd. Det brukar vi ha i Göteborg. Men ganska ofta saknas det på ena sidan då avståndet till korsande gata är litet (det är ändå 5 meter vid Wieselgrensgatan strax efter Björlandavägen) eller då det finns en gångväg som börjar bakom väderskyddet (Litteraturgatan mitt emot Tingstadsgatan). I bägge fallen hindras utsikten genom väderskyddets glasgavel effektivt av en heltäckande reklamplats. Hållplatserna är mycket längre än väderskydden, men de står alltid i framändan, troligen för att man vill att folk alltid ska kliva på framtill. Andra gaveln har fri sikt som standard. Man vill väl att folk ska se ankommande buss. Kollektivtrafiken är ett eget ekosystem.