Jag vill belysa behovet av ett bra planeringsavstånd när vi är ute och cyklar längs vägar som vi inte redan har på våra fem fingrar. Men vad menar jag med planeringsavstånd i cykelsammanhang? Fundera lite på vad ordet säger dig innan du läser vidare i min text!
Exempel 1
Du cyklar i blandtrafik och kommer till en T-korsning där du vill svänga höger. Det kan se ut så här:
Gårdavägen där den ansluter till Fabriksgatan i Göteborg.
Du har en bil bakom dig men cyklar längs högerkanten och räcker ut höger arm innan det är dags att fatta styret med bägge händerna, inta bromsberedskap och titta efter trafik i korsningen.
Men när du sedan påbörjar högersvängen upptäcker du att det går en dubbelriktad cykelbana bakom kantstenen, gräsremsan, trädet och elskåpen. Du påbörjar en gir ditåt, men ångrar dig i nästa sekund för att det verkar svårt att forcera barriären som cykelbanan gömmer sig bakom. Bilisten bakom börjar nu undra vad du håller på med. Du korrigerar dig snabbt, fullföljer den sväng som du gav tecken för och hoppas på ett bättre tillfälle längre fram att nå cykelbanan efter att bilen kört om dig.
Det blev ganska förvirrat eftersom du inte visste i förväg hur du skulle cykla. Du tvingades improvisera i sista stund – trots att du visste åt vilket håll du ville komma. Här hade du behövt bättre planeringsavstånd.
Exempel 2
Du cyklar på pendlingscykelbanan längs Munkebäcksgatan i Göteborg och ska till Östra sjukhuset. När du kommer till rondellen vid Munkebäck vill du veta hur du ska fortsätta.
Det är en korsning mellan två större körbanor med dubbelriktade pendlingscykelbanor längs båda. Om det visar sig att du måste korsa körbanor vill du att både du och bilisterna ska vara med på noterna i god tid. Men det försvåras av att cykelbanorna gör konstiga krumbukter runt hörn och bakom väntytor för bilar och långa bussar som ska in i cirkulationen. Därför blir det extra viktigt att man i god tid vet vilken väg man ska cykla, och kan visa det för bilister och alla andra trafikanter.
Du kommer nerifrån. Det finns fem möjliga fortsättningar på cykelresan. Foto: Google maps.
Bilister får all information samlad i god tid före rondellen. Cyklister har skyltar med liten text precis i cykelbanornas gula förgreningspunkter. Om cyklistens mål råkar ligga åt vänster, måste hen passera fyra förgreningspunkter med en cykelvägvisare i varje att läsa av.
Tidig information för bilister. Men cyklisten får sin första skylt bakom vita husets hörn!
Svart cykelvägvisning bakom vita husets hörn, synlig när träden är fria från löv.
Först när man kommit tillräckligt nära cykelskylten runt hörnet kan man avgöra om man ska ge tecken för sväng vänster – ut på cykelpassagen. Göteborgs cykelskyltar är självskymmande, så för att se att cykelvägen till Östra sjukhuset vägvisas rakt fram efter hörnet måste man cykla förbi skyltstolpen och se bakåt-uppåt på vingen för den riktningen.
En bilist som ser att en cyklist på cykelbanan tydligt svänga åt höger in bakom hörnet, förväntar sig kanske inte att cyklisten egentligen skulle rakt fram och strax kommer att gira vänster ut på cykelpassagen i en brantare sväng än man klarar på egen banhalva. Om cyklisten inte heller vet att man ska svänga här förrän i sista stund, kan hen inte heller ge tecken innan.
Notera att cyklister i detta fall inte har hjälp av den stora bilskylten, för bilarnas väg till Östra sjukhuset eller Centrum vore en stor omväg på olämpliga vägar för cykel.
Stora krav på cyklisters uppmärksamhet
I VTI-rapporten Attentional requirements on cyclists and drivers in urban intersections, sammanfattad i ScienceDirect, beskriver Katja Kircher och Christer Ahlström att det ställs fler uppmärksamhetskrav på cyklister än bilister i stadstrafiken. På grund av var kraven förekommer i förhållande till infrastrukturen, i kombination med de fysiska aspekterna av cykling, är det mindre sannolikt att cyklister uppfyller alla dessa krav. Cyklistbloggen har skrivit bra om det i sin Det ställs höga krav på cyklister, och upprepar där sin tidigare publicerade slutsats:
”Bra cykelvägar gör det lättare att koncentrera sig på rätt saker”
Planeringsavstånd
I båda exemplen ovan får cyklister alltför kort framförhållning. De skulle ha behövt förstå sin väg genom korsningen så tidigt så att de kunde ägna sig åt att samspela med andra och ha bägge händerna på styret när de är mitt uppe i smeten.
Jag föreslår följande definition som hjälp vid diskussioner kring vägvisning för cyklister:
Planeringsavstånd: Det avstånd från ett vägval som en skylt för vägvisning är enkelt läsbar. Ett bra avstånd är så kort så att sammanhanget blir uppenbart, men så långt så att man hinner förstå budskapet och planera sin färd. Därefter bör man kunna ägna sin uppmärksamhet åt den övriga trafiken, visa sina avsikter i tid och samspela med andra.
Man behöver större planeringsavstånd om det finns skymda lägen eller om infrastrukturen bjuder cyklisten på överraskningar. Om infrastrukturen leder bilister tydligare och på ett mer väntat sätt än cyklister, kan det vara svårt för bilföraren att förstå att cyklistens situation är besvärligare.
På cykelvägar avsedda för snabbare färd är behovet av bra planeringsavstånd stort. Där ska man inte behöva stanna för att läsa skyltarna. Då förlorar man tid, flyt – dvs fysisk och mental kraft – och man hindrar andra. Kan man istället ägna sin uppmärksamhet åt samspel där trafikanters vägar korsas, så kan man också utnyttja luckor på ett effektivt sätt. Däremot är behovet litet där infrastrukturen är enkel och tydlig, eller om man cyklar på mindre viktiga cykelvägar.
