Göteborg befinner sig sedan många år i en intensiv byggperiod. Jag har i minst tio år tagit upp olika aspekter av hur cyklisterna påverkas. Det finns både positivt och negativt. Det negativa kan inspirera till idéer om förbättringar. Här försöker jag kondensera intrycken.
Min gamla insändare i GP 2017
I onsdags skrev GP att det är svårt att få folk att ta cykeln istället för bilen. Utvecklingen går för långsamt. Kommunen når inte sina mål.
Men med ett Göteborg i total ombyggnad finns en riktigt snygg lyra att ta. Se till att det blir enkelt att ta cykeln genom byggkaoset! Jag har sett några vackra exempel på bra, gena och omtänksamma omledningar för cyklar. Men oftast är det strul, omvägar, svårhittat och motsägelsefullt skyltat. Där gående leds 300 m till ett mål kan cyklister ledas runt i 900 m. Det som från ena hållet skyltas som cykel- och gångbana kan från andra hållet vara skyltat som fordonstrafik förbjuden. Vad ska de gående jag möter som cyklist tro om mig där?
Ja, på den vägen är det. Så spotta i nävarna och försök ta den lyra som bjuds. Ett så bra och billigt tillfälle kanske aldrig återkommer.
Cykelkorridor på gångbanan
Vid arbeten på gatan har det flera gånger ordnats en cykelkorridor på gångbanan om den totala bredden medgett det. Det kan vara en bra lösning, men det finns några lurigheter som behöver hanteras. Här en bild i min Omledning Avenyn-Valand från april 2017:
Om cyklister leds upp på trottoaren från blandtrafik måste nog cykelkorridoren vara enkelriktad. Från fel håll skulle man annars ledas ut i vänstertrafik på körbanan. Att skylta cykelkorridorens insteg med blå skylt D4 (påbjuden cykelbana) är naturligt, men hur skyltar man andra ändan? Det viktigaste där är att upplysa gående om att korridoren inte är en gångbana, utan bara för cyklister. Det är viktigare än att motverka cykling åt fel håll.
I min artikel Bradålig cykelfartsomledning från februari 2015 beskrev jag att många gående aningslöst gick in i en cykelkorridor eftersom utsteget var helt oskyltat och såg inbjudande ut för gående. Men bara genom att vinkla in sista staketdelen lite, trattade det in gående mera naturligt in till gångdelen. Att cyklister därmed fick det lite smalare i utsteget var ett lågt pris för att slippa möta gående. Det var också ganska bra att det blev lite smalare för cyklisterna där de skulle börja samspela med gående och hitta sin nedfart till körbanan.
I några fall började cykelkorridoren vid ett upphöjt övergångsställe. Det gav cyklisterna en utmärkt ramp upp till trottoarens nivå. Men där var portalens cykelbaneskylt omöjlig att se för gående från själva övergångsstället. Därifrån kunde de ju bara se skyltens intetsägande kant. Därför var det flera gående ”från tvärsan” som gick in i cykelkorridoren istället för att ta den efterföljande gångdelen. Människans omedvetna drift att gena bidrog säkert.
Cykelkorridorer på gångbanan kan alltså vara en utmärkt lösning, men både cyklister och gående från alla håll måste upplysas och fås att naturligt göra rätt.
Agila chikaner
I september 2015 skrev jag inlägget Tack för agila chikaner! Hindren stod prydligt uppställda ur vägen vid sidan av cykelbanan varje morgon och kväll när jag cyklade förbi. Det var först när jag en dag passerade under arbetstid som jag såg dem utställda till chikaner. Då insåg jag att de dagligen flyttades ut och in för att inte vara till mer hinder än nödvändigt. Fem guldstjärnor för det!
Som kontrast har jag sett många hinder och hela avstängningar vid andra arbeten som stått i flera veckor trots att ingen verksamhet pågick. Ett exempel var en helt avspärrad lång del av Alléns pendlingscykelbana. Den var uppenbarligen stängd för att arbetsfordon skulle kunna använda sträckan för att köra till och från ett VA-schakt bredvid. Men jag tyckte att schaktet såg likadant ut vecka efter vecka. Till slut satte jag lite sytrådssigill på kravallstaketen som stängde av cykelbanan. Det visade sig att de inte öppnades på flera veckor! Cyklisterna hindrades till ingen som helst nytta. Vid ett par tillfällen såg jag någon liten skåpbil som tog sig till schaktet – men inte via den avstängda cykelbanan, utan rätt över gräset närmast schaktet. Med lite mer hänsyn och agilt tänk hade massor av pendlande cyklister sluppit dagliga omvägar och extra korsanden av Alléns täta och snabba biltrafik.
Här min teckning med anledning av en annan mycket o-agil chikan på pendlingscykelbanan förbi Gothia Towers 2013:
Sytrådssigill är en avslöjande metod som jag har använt vid många avstängningar. De har visat att entreprenörers bekvämlighet ofta dominerar över respekten för trafikslaget cykel. Onödigt långa avstängningar kan också bero på dålig kontakt mellan den som stänger av och den som är tänkt att nyttja avstängningen.
Omledningsskyltar för cykel och gång
Vissa omledningar är lätta att följa oavsett om du går eller cyklar. Andra är svåra för att vissa skyltar saknas, är osynliga från vissa viktiga vinklar, motsäger skyltningen från andra hållet eller plötsligt bara bryr sig om gående. Ibland skickas man in på en lokalgata men får sedan själv gissa hur man ska fortsätta. Vet man inte hur stort det avspärrade området är, hjälper inte ens god lokalkännedom för att avgöra när man ska börja söka sig tillbaks till ordinarie led.
Bilden ovan kommer från Cykling ok trots gå-förbud? från februari 2018. När man som cyklist möter en skylt som denna känner man sig negligerad. Om det hade funnits en omledning tidigare för cyklister så hade detta förbiseende varit mindre provocereande. Men det fanns inte.
Bilden är hämtad ur Lila omledning förbättrad från juni 2019. Detta lila stråk gav exempel på tydlighet, men också flera olika motsägelsefullheter och ett ansvar splittrat mellan staden och Trafikverket. Staden rättade sin del 5 månader efter min anmälan, Trafikverket efter 10 månader, strax innan hela stråket stängdes pga ändrad byggverksamhet. På en lång sträcka var gång och cykel separerad med skylt och linje, men en byggutfart skyltade oseparerat trots att den nymålade linjen för separering fortsatte där. Ingen skylt sa att separeringen återupptogs efter byggutfarten, så vad gällde egentligen där?
I min Vänd cykelsymbolen rätt från 2015 pekar jag på vikten av att komponera skyltar så att de kan fungera naturligt, utan att det krävs stor mental ansträngning att tolka dem. Vissa omledningar hade föredömligt intuitiva skyltar, men vid andra skulle man behöva stanna och analysera. Det gör ingen.
Byte till oseparerad gc-bana i smal omledning
Inför min Att få plats i GC-getingmidja från november 2024 hade jag noga studerat hur gående och cyklande samspelade i separerad och oseparerad del av Nya Alléns omledning förbi Haga station-bygget. Läs gärna den!
Det var tydligt att både gående och cyklande i det täta rusningstidsflödet fortsatte att agera separerat även i det trånga och formellt oseparerade partiet. Att passera varandra i huller-om-buller-ordning skulle kräva mer plats och bli mindre tryggt. Har man tidigare inrättat sig i att cykelflödet går närmast motortrafiken och gångflödet närmast parken eller fasaden, är det värdefullt att inte försöka bryta ner den ordningen bara för att lite längre fram återgå till det naturliga. En gående vill ha större marginal till en cyklist än till en annan gående. Därför sparas utrymme om gående hålls samlade. Vid oorganiserad gc-blandning krävs mer bredd för att det inte ska bli otryggt. Om flödena bromsas upp av att den bredden inte finns, skapar det ännu mera trängsel. Mjuk separering utan skiljelinje men med cykel- och gångsymboler målade som vid separerat kan vara bästa lösningen i sådana smala partier.
Och ber man en cyklist hoppa av sin cykel och leda den när det blir trångt, upptar ekipaget dubbel bredd. Trafikverket ville införa led cykeln-skyltning i Haga GC-getingmidja, men Göteborgs Stad var lyckligtvis emot.
Detta var mina viktigaste spaningar under alla år. Har du fler tankar på bra eller dåligt med våra omledningar så kommentera mycket gärna!













