Flöde och samspel i GC-kors

Jag filmade en T-korsning för separerad GC-trafik under 1,5 timmar i morgonrusningen. Där ser man hur ett stort cykelflöde fördelas på två grenar, men också hur cyklister och gående interagerar med varandra. Ibland är ”fel bana” den mest hänsynsfulla.

Platsen
Platsen är Örgrytevägens G|C-bana i Göteborg in mot centrum där den korsar Mölndalsån och avdelar en gren som följer ån norrut. Jag filmade från en inglasad gångbro mellan Svenska Mässan och Liseberg. Därifrån får man bra överblick över T-korsningen, men glaset är smutsigt och jag märkte inte att min kamera vid vissa tillfällen satte fokus på smutsen i glasytan, varvid trafiken på G|C-banan blev ganska suddig.

Karta över mätplatsen

Den filmade korsningen inringad. Pilen visar kameraplats och riktning. Karta från Eniro.

Morgontrafikens maxtimme för cykel
Filmen togs den 31 maj 2023 från kl 6:54 till 8:39 i soligt väder.

Flöde per 10-min-period

Flöden av cyklister och gående i 10-minutersperioder. Maxtimmen för cykel markerad.

Tiderna i diagrammet anger början av 10-minutersperioerna. Jag hade inte underlag för kompletta första och sista perioderna, så för dem har jag fyllt ut med data från intilliggande perioder. Troligen blev dessa staplar därmed något för höga. Diagrammet visar ändå att maxtimmen inföll kl 7:30-8:30. Den är inramad i diagrammet.

Maxtimmens flöden
Så här fördelades de 907 cyklisterna som passerade korset:

Cykelflöden i maxtimmen

Cykelflöden i maxtimmen 7:30-8:30.

I grova drag kan man säga att lejonparten cykelpendlade in från öster, varav 2/3 fortsatte rakt mot Korsvägen och 1/3 vek av norrut mot Valhalla. Övriga flöden var relativt små.

Medan kameran gick, upptäckte jag att en del svängande cyklister genade nära Mässans hörn och därför inte kom med i filmen. Av 250 cyklister till och från Korsvägen smet 18 st denna väg. Ur dessa observationer har jag ganska grovt uppskattat att ca 60 läckte åt norr på en timme och ca 30 åt väster.

Interaktioner
Man kan studera många olika typer av interaktioner i filmen, både internt mellan cyklister och mellan dem och gående. Jag kanske får anledning att ta upp flera typer framöver, men här visar jag klipp med cyklister från Korsvägen som svänger vänster in mot Valhalla. De korsar huvudflödena av både cyklister och gående. Dessa klipp visar fall mellan kl 7:43 och 8:36. De flesta fallen utan möten har dock utelämnats.

I flera fall håller sig trafikanterna inte på sina egna banor, men oftast leder det till ett smidigare samspel. Någon gång kan man tycka att marginalerna är väl små, men det bör vara motpartens reaktion som avgör om samspelet var bra eller ej. Majoriteten av cyklisterna ger tecken före sväng.

Kör filmen och fokusera på cyklister som kommer nerifrån vänster.

Interaktioner med svängande cyklister från Korsvägen. De första 19 sekunderna är tyvärr rätt suddiga. Därefter får kameran rätt fokus.

I flera av klippen ser man cyklister som genar i svängen och därmed kommer ur vägen för mötande GC. Har man koll kan det förenkla för alla. Det syns också att man kan korsa ganska tätt bakom gående utan att oroa dem. Framför kräver större marginaler.

Förutsättningar för god interaktion
Detta är min bedömning med utgångspunkt i platsens utformning, egen erfarenhet och situationer fångade på min film:

Tydlig indelning av banor underlättar god interaktion och gör att interagerande bara krävs vid färre och mer uppenbara tillfällen. Då blir trafiken i grunden mera välordnad och det blir lätt för den som behöver parera att bedöma möjligheten att låna annans utrymme. Andra kan då också förstå varför ett avsteg är bra.

Det är också viktigt att sikten är tillräckligt bra för att någons genande inte ska leda till överraskande möten.

Att se sig för, ge tecken och placera sig så att avsikten framgår är viktigt och något som körskoleelever får nöta in hela tiden. Och att lägga märke till personer som är samspelsmässigt frånvarande är en värdefull kompetens för kloka beslut.

Jag tycker interaktionerna i allmänhet fungerar bra för de 34 svängande cyklisterna i klippen. Man ser knappast någon som reagerar plötsligt på andras framfart. För att se hur blickar riktas behöver man komma närmare med kameran. Men då förlorar man helhetsperspektivet.

Artikeln har kommenterats i denna tråd i facebookgruppen Cykla i Göteborg.

Publicerat i Beteende, Mätning | Lämna en kommentar

Står elsparkcyklarna i vägen?

Folk irriterar sig på hur elsparkcyklar parkeras. Jag har räknat dåliga parkeringar, men det är väldigt svårt att hitta ett hanterligt sätt att mäta. Det ska dessutom vara någorlunda objektivt. Ändå finns en del tydliga slutsatser som man kan dra efter min spaning.

Illa parkerad elsparkcykel men tre bra parkerade vanliga cyklar

Många fler elsparkcyklar parkeras illa trots att det finns många fler vanliga cyklar i stan.

Vad ska man mäta?
Man kan ju inte bara räkna illa parkerade elsparkcyklar rakt av, för då är det fritt att fortsätta inventera tills man får ett så högt värde så att det ser avskräckande ut och man kan säga ”Vad var det jag sa”. Man behöver jämföra med något så att mer inventering inte nödvändigtvis ger ett högre värde utan bara ett säkrare.

Några möjliga jämförelser:

  1. Jämför med hur vanliga cyklar parkeras
  2. Jämför med elsparkcyklar som parkeras bra
  3. Räkna antal dåliga parkeringar per km

Det blir övermäktigt att räkna alla vanliga cyklar. Dessutom är vanliga cyklar oftast privatägda och många vill därför ramlåsa dem på riktiga cykelparkeringar. Vi parkerar dem helst så att de inte skadas och vi kommer snart att ta dem därifrån igen. Och hemma ställer vi oftast undan cykeln, medan de hyrda elsparkcyklarna måste lämnas ute där ”hunters” kan samla upp dem.

Att jämföra med elsparkcyklar som parkeras bra blir också ett övermäktigt arbete i stadens centrala delar där utsättarna radar upp dem i mängder. I bostadsområden kan det dock vara intressant.

Jag har valt att mäta antal dåliga parkeringar per km. Det blir ett mått på hur ofta de påverkar andra, och det är nog den viktigaste aspekten. Håller man isär dålig parkering på gångbana, cykelbana och i körbana kan man översätta det till hur ofta varje slags trafikant stöter på dem. Jag har bara räknat elsparkcyklar som man hyr. De privatägda ser man nästan aldrig stå ute på gatan, i synnerhet inte dåligt parkerade.

Hur ofta kan man mäta samma sträcka?
Hittar jag en dålig sträcka och mäter den många gånger får den stort genomslag i statistiken. Samtidigt är det förstås sämre med en dålig parkering om den varar länge. Därför tillåter jag mig att räkna samma sträcka max en gång om dagen.

Vad är dålig parkering?
Det hänger mycket på min personliga bedömning från fall till fall. Här är några principer som jag försöker följa:

Ingen del av elsparkcykeln får sticka ut på cykelbanan. Teknisk Handbok föreskriver minst 0,3 m hinderfri bredd, ibland mer, i alla situationer utom långsträckta staket där 0,15 m medges i värsta fall. Därför kan man lugnt kräva att själva cykelbanan alltid ska vara fri.

På smala trottoarer måste man kunna komma förbi med rullator. Och finns möbleringszon eller cykelparkering är det väldigt onödigt att parkera ute i gångstråket såvida man inte står i lä av fast hinder som växtlåda, elskåp eller liknande. Nära port är det extra viktigt att man inte sticker ut från fasad, och på hållplatsperronger är mina krav också höga.

Om bättre parkering hade varit enkel, måste tanklös parkering ifrågasättas även om det finns god bredd. Bredden är ju till för gående och vistande. Ofta står styrstolpen bra medan bakvagnen, ”svansen”, sticker ut mot gående. Det är särskilt lurigt för synskadade.

Även om elsparkcykeln parkerats bra men sedan trillat, är det dess hinder och fara som trillad som räknas. Om marken invid en fasad lutar, kanske man måste parkera med bakvagnen rätt ut i gångbanan för att elsparkcykeln inte ska välta. Men det spelar ingen roll om det är brukarens, stödens eller markens fel – blir det ett hinder räknar jag parkeringen som dålig. Tillåt mig ändå pysa mitt ogillande lite extra när brukaren inte visat hänsyn. Det är så onödigt. Och brukaren vill väl ändå själv att uthyrning av elsparkcyklar ska kunna accepteras i stan?

Från 220901 är det egentligen inte tillåtet att parkera elsparkcyklar ens på gångbana. Men Göteborg har åtminstone fram till april 2023 tillåtit parkering på gångbana om det inte hindrar framkomligheten eller utgör en fara för andra. Jag anmärker inte på sådan parkering om jag bedömer den som bra. Men hur räknas gemensam gc-bana? Har den cykelbanans krav? Det säger inte Göteborg, så jag undviker att inventera gemensamma gc-banor. Gågator och gångfartsområden bedömer jag som gångbanor. De är ju i första hand till för gående.

Bildexempel
I min artikel Lätt att parkera sparken bra visar jag massor av bilder på bra parkering av elsparkcyklar. Här blir det istället övervikt på parkering som jag underkänner.

Trillad men inte i vägen

Lite trist syn, men inte i vägen för gående.

En stör gångbanan, en är hänsynsfullt uppställd

En stör gångbanan, en är hänsynsfullt uppställd i lä. Det är också lastcykeln.

Svansen sticker lömskt ut runt hörnet

Svansen sticker lömskt ut runt hörnet och kan ge fälleben, inte minst för blinda.

Utstickande svansar

Utstickande svansar. Helt onödigt.

En riktigt bra parkerad men fyra dåligt

En riktigt bra parkerad – så det går om man vill! Fyra i vägen för gående. Varför?

Tre i vägen trots elsparkcykelparkering helt nära!

Tre i vägen för gående. Det finns en elsparkcykelparkering helt nära!

Egen bekvämlighet framför hänsyn till andra

Egen bekvämlighet framför hänsyn till andra. Helt ok på en öde ö, men inte här.

En av tre elsparkcyklar ok parkerad

En ok parkerad i möbleringszonen, en i gångbanan och ett grönt styre att snava på längre bort.

En i gångbanan, tre med tvekan godkända

En i gångbanan, tre godkända efter en del tvekan.

Tre elsparkcyklar står i lä, en sticker ut

Tre kan anses stå i lä för gångriktningen och därmed godkännas. En sticker rätt ut.

Mätning
Jag räknade illa parkerade elsparkcyklar vid olika turer i stads- och villaområden den 8-30 april 2023.

I staden inventerade jag totalt 80 km sträcka och såg 5,8 illa parkeringar per km. Oftast kollade jag hela Avenyn-Östra Hamngatan och Örgrytevägen-Södra Vägen, ibland även Västra Hamngatan, Magasinsgatan, Storgatan och alla kvarteren kring Hedåsgatan.

I villamiljö inventerade jag totalt 31 km sträcka och såg 2,3 illa parkeringar per km. Där kollade jag Olof Skötkonungsgatan samt olika turer i Bö och Skår.

Parkering i cykelbanan var ovanligt. Då var nog utstickande cyklar från Korsvägens smala Styr&Ställ-parkering minst lika vanliga. I villaområden förekom en del parkering på körbana, 0,5 st per inventerad km.

I villaområden räknade jag även antal bra parkerade elsparkcyklar. Det blev 60% bra mot 40% dåligt parkerade. Parkeringar på privat mark ingår inte.

Från början tänkte jag även räkna illa parkerade vanliga cyklar. Men de var så få så det kändes meningslöst.

Slutsats och funderingar
Det är väldigt mycket större risk för gående att stöta på en illa parkerad elsparkcykel än en illa parkerad vanlig cykel, trots att cykel är ett mycket vanligare och större fordon.

Kan parkeringsattityden förbättras? I de allra flesta fallen går det att parkera mer hänsynsfullt om man tänker lite mer empatiskt. Varför går det med privatägda cyklar, men inte så bra med elsparkcyklar som man hyr? Hur kan man få de ointresserade att bry sig mer? What’s in it for them? Utan någon form av återkoppling är det nog ganska hopplöst. Och vem ska ge den?

Utstickande svansar tror jag ofta beror på att elsparkcykeln är tung och sällan har något bra grepp för att lyfta in svansen ur vägen för andra. Det känner jag så tydligt varje gång jag försöker rätta till någons illa parkerade elsparkcykel.

Man borde inte tillåta fler elsparkcyklar än vad som ger en acceptabel belamring av våra gångytor. Eftersom det är omgivningen som drabbas, bör man ställa hyrda elsparkcyklar mot vad hela samhället får för fördelar av dem. Bättre trafik? Bättre hälsa? Mindre klimatpåverkan? Bättre hushållande med viktiga resurser? Inget av detta är självklart.

Publicerat i Cykelparkering, Mätning | 2 kommentarer

GP-debatt om cykling mot rött

Jag läste insändaren ”Drivs stans cyklister av dödslängtan?” i GP Fria ord 2023-04-21 och skickade in en replik som jag hoppas publiceras i morgon. Här är tre tidigare inlägg som behandlar viktiga aspekter för denna diskussion.

Rött för gående och cyklister

Rött för gående och cyklister vid tom gata. Men en har tröttnat på att vänta.

Cykla eller gå mot rött?
Struntar cyklister oftare i rött ljus än gående? Jag har mätt flera gånger. Ibland påstås att man får gå mot rött men inte cykla mot rött. Därför visar jag också vad lagstiftningen säger om det. Se Cykla eller gå mot rött?

Mycket rött för lite buss
Kollektivtrafiken får ibland enorma marginaler när deras signalprioritering stoppar gående och cyklister som vill korsa. Detta även om det inte finns någon bilväg i närheten. Jag visar mätresultat från fem platser. Se Mycket rött för lite buss

Focus blinda trafikljus
Trafikljus fungerar ganska mekaniskt, även om de har viss hjälp av sensorer. Här är en korsning där klumpigheten blir väldigt tydlig. Bilkön från ett håll är enorm samtidigt som själva korset ofta är helt tomt. Jag har analyserat trafiken där. Se Focus blinda trafikljus

Publicerat i Utan kategori | Lämna en kommentar

Stakethörn görs skymmande

Vid byggarbetsplatser och vägarbeten brukar området inhägnas med staket. Numera täcks ofta de annars genombrutna staketen med täta banderoller. Vid gc-trafikerade hörn innebär det en onödig trafikfara. De jag anmäler brukar rättas till, men det kommer ständigt nya.

Några exempel från Göteborg

Korsvägens skymda hörn

Korsvägen 200615. Den gröna plasten skymmer. De gående i bilden går på cykelpassagen istället för på övergångsstället för att komma lite bort från den skymda faran.

Korsvägens avskymda hörn

Samma plats 3 dar senare. Efter min anmälan togs plastridån bort närmast hörnet.

Järnvågens skymda hörn

Byggarbetsplats vid Järnvågen 210219, just när jag anmälde den.

Järnvågens avskymda hörn

Plasten var borttagen när jag passerade 4 dar efter min anmälan.

Nya Ullevis hörn med sikt

Nya Ullevi, sydöstra hörnet 201128. Här ser man om det kommer korsande biltrafik.

Nya Ullevis skymda hörn

Men bl.a. 220825 var gatan skymd. Ansvarig på Got event lovade 220913 att de bara skulle skymma när gatan stängs av för biltrafik och de har servering innanför staketet.

Danska Vägens hörn med lite sikt

Danska vägen vid Kärralundsgatan 220821. Det mesta av cykelbanan var avskuren, men man såg i alla fall mötande.

Danska Vägens skymda hörn

Vid 221029 var hörnet skymt och resten av cykelbanan dessutom beslagtagen. Senare togs just denna banderoll bort efter flera anmälningar från mig.

Gamla Alléns skymda hörn

Gamla Allén 230301 där Vasagatans gc-bana ansluter till Heden. Ett långt inhägnat grävarbete på Södra Vägen pågår, men bara här har staketet skymmande plast.

Gamla Alléns avskymda hörn

3 dar senare: Plasten nedtagen närmast hörnet efter min anmälan.

Avenyns skymmande pelare

Avenyn vid Valand feb 2012. Då hade vi en stor toalett som effektivt skymde cykelbanan för gående. Toaletten togs bort från detta läge någon gång 2016-2017, men nu står en stor rund reklampelare med exakt samma form på denna plats. Illa!

Slutsats
Det finns oftast förståelse för att trafikerade hörn inte ska skymmas. Därför har mina anmälningar i allmänhet lett till en korrigering. Men det tillkommer ständigt nya skymda stakethörn. Att ge stakethörn så bra sikt som möjligt behöver bli en föresats, inte ett överraskat ”Ojdå, det var inte meningen” varje gång.

Är det så att gång- och cykeltrafik alltför lätt går under radarn? Om man glömmer cyklisterna eller ser dem som gående, kan man förstås låta sig luras av att gående ofta passerar nära skymda kvartershörn i stan och att det brukar gå bra. Men när trafik med cykel eller bil ingår, blir god sikt mycket viktigare för alla inblandade trafikanter.

Daniel Kahneman beskriver människans mentala brist WYSIATI i sin bok Tänka, snabbt och långsamt. Det uttolkas What you see is all there is, vilket betyder att hjärnan bara tar hänsyn till sådant den ser eller redan känner till och missar lätt andra faktorer. Ser en plats fri ut missar vi lätt att det kan komma trafik från ett dolt hörn. Min bild ovan där flera gående poppar ut från skymt läge bakom pelaren och korsar cykelbanan utan att se sig för kan tjäna som exempel. Även en cyklist kan låta sig luras där, speciellt om hen uppmärksammar gående som närmar sig från själva hållplatsen och som man bör hålla koll på. Med god sikt skulle minst en av parterna inte låta sig luras.

Jag har nu föreslagit för Göteborgs stad att bästa möjliga sikt vid hörn borde ingå som regel för dem som ska sätta upp avspärrningar där det finns cykeltrafik.

Publicerat i Förslag, Vägarbete | Lämna en kommentar

Plogare som inte plogar

Flera känsliga partier på våra viktigaste cykelleder plogas väldigt sällan och väldigt sent, trots att cyklister hindras så mycket av snö. Igår såg jag en plogare som körde på en viktig cykelbana. Banan behövde plogas men plogaren hade plogen upplyft. Varför?

Cykelbanans plogbehov hoppades över
Delsjövägens pendlingscykelbana går över Sankt Sigfrids plan och vidare in mot stan. Sträckan över själva St Sigfrids plan hoppas ofta över vid plogning. När jag kom dit fre 10 mar vid 11-tiden hade jag en liten plogtraktor framför mig. Mycket riktigt, den körde med plogen uppfälld och sandströaren avstängd. Jag följde den för att se var den skulle börja ploga. Men den körde på cykelbanan hela vägen till Korsvägen utan att ploga fast det behövdes. Sen svängde den norrut på Skånegatans lokalgata vid Mässans fasad. Där släppte jag den.

Plogtraktorn när den nådde Korsvägen

Plogtraktorn 10 mar när den nådde Korsvägens slask. Plogen fortfarande uppfälld.

Förklaring och problematisering
Jag ville fråga föraren varför han inte plogade. Tyvärr(!) var det grönt ljus både vid Fabriksgatan och utanför Focus, så han behövde inte stanna. Men nedanför Gothia Towers kunde jag köra upp bredvid och ge tecken. Han stannade och jag frågade. Han svarade att han kör transportsträcka mellan två plogområden. Om han plogade samtidigt skulle han aldrig komma fram.

Det väcker många frågor:

  • Tar det så mycket längre tid att köra med plogen nere – även om man hoppar över krångliga ställen som skulle kräva finlir? Jag hade varit tacksam för varje plogad delsträcka där jag kunde vingla mindre, öka farten och köra om någon.
  • Är en annan plogare planerad att ta den mellanliggande banan senare? Hur mycket senare då?
  • Är det inte ineffektivt och tidsödande att ge plogare geografiskt osammanhängande områden? Det kan såklart vara svårt att planera 100% effektiva rutter, men jag tycker mig se lite för många plogare som inte plogar där det finns banor som behöver en avhyvling. Finns det rent byråkratiska hinder?
  • Är det verkligen tillåtet för fyrhjuliga motorfordon att köra på cykelbanor om de inte arbetar där? Deras däck pressar ju bara ihop snön så att den ibland bär cykeln, men plötsligt skär däcket igenom och cykelns framhjul drar iväg i sidled. Det händer inte minst om cykeldäcket råkar komma utanför det sammanpressade spåret, något som inte alltid är så lätt att se förrän det hänt. Det blir lite som att gå på en halvt osynlig lina.
  • Om en plogare ville vinna tid, vore det då inte bättre att använda körbanan intill för rena förflyttningar istället för att köra långsamt bland cyklister och gående?
Pendlingscykelbanan nedanför Gothia Towers

Pendlingscykelbanan nedanför Gothia Towers 10 mar, strax efter icke-plogningen.

Lite senare såg jag att Delsjövägens cykelbana var plogad, men plogningen upphörde precis där St Sigfrids plan tog vid. En entreprenadgräns helt enkelt?

Dagen efter var hela banan plogad och den var underbart asfalt-ren!

Några andra ställen som ofta hoppas över

Slirigt oplogat cykelfält intill Raoul Wallenbergs gata

Västra Hamngatans fortsättning (Raoul Wallenbergs gata) mot Allén dec 2022. Ren körbana men nästan alltid slirigt och oplogat cykelfält vid snö.

Bara cykelbanan snöig genom Brunnsparken

Östra Hamngatan vid Brunnsparken, 8 mar kl 11. Mycket snö på cykelbanan (smutsbrun t.v.), så cyklister tar den uppvärmda gångbanan. Kollektivfältet är rent pga allt salt och alla breda tunga däck.

Bara bilarnas hjulspår är hyfsat snöfria längs hela gatan

Östra Hamngatan på sträcka, 8 mar kl 11. Bara bilarnas hjulspår är hyfsat snöfria längs hela gatan. Vänstra biljhulspåret hade bästa väglaget för cykel. Men när man ska svänga höger eller vänster blir det svårt att penetrera vallarna.

Kungsportsplatsens cykelfält röjs nästan aldrig

Kungsportsplatsens hållplats, 8 mar kl 11. Dessa cykelfält röjs nästan aldrig. Många plogare kör bara förbi och bussar stänker dit sitt slask. Man kan inte köra om stående bussar utan måste vänta, vänta och vänta bakom den medan nästa buss flåsar en i nacken.

Den krokiga cykelbanan vid Storan är oplogad igen

Avenyn söderut vid Storan, 8 mar kl 12. Den krokiga cykelbanan är inte röjd. Kanske klarar inte maskinerna ens den smala och krokiga linjeföringen. Och att nå dit när det är bilkö är riskabelt. Bildäcken skvätter också med tiden upp en vall som blockerar insteget.

Avenyn från Nya Allén mot Parkgatan oplogad

Avenyn från Nya Allén mot Parkgatan, 10 mar kl 12. Här är det bara att jazza på.

Engelbrektsgatan vid Avenyn oplogad

Engelbrektsgatan vid Avenyn, 10 mar kl 12. I detta läge cyklar jag hellre i körbanan.

Engelbrektsgatan vid Avenyn blockerad

Samma ställe 8 mar kl 12. Skottat för omväxlings skull, men istället blockerat insteg.

Svårt cykelutsteg i snö på Engelbrektsgatan

Samma cykelbanas utfart i blandtrafik 7 mar kl 12. Här ska man alltså inte upp på trottoaren utan bryta den hackiga vallen till körbanan. Vid korsningen får man sedan bryta vallen igen för att nå Södra Vägens cykelbana.

Stenhårt, fruktansvärt ojämnt 12 mar

Tillägg 12/3: Samma ställe 12 mar kl 12. Stenhårt, fruktansvärt ojämnt, jfr körbanan! Nästan alla cykelbanor var annars rena, torra och goa att cykla på idag.

Ännu värre vid utsteget till blandtrafik

Tillägg 12/3: Och vid utsteget till blandtrafik är det ännu värre!

Oplogat insteg till St Sigfridsgatans cykelbana

St Sigfridsgatan mot St Sigfrids plan, 7 mar kl 13. Cykelbanan som lämnar körbanan är oröjd förutom de första metrarna. Är banan för smal för plogaren? Och bildäcken stänker som vanligt upp en barriär för insteget.

Oplogbart för gc vid Sten Sturegatan

Tillägg 12/3: Sten Sturegatan norrut nära Heden 12 mar kl 12. Cykel och gång hänvisas till en bana som plogmaskiner aldrig kommer åt. Ett gammalt par med kryckor hankar sig väldigt långsamt fram. Jag cyklade i den underbart rena och halkfria körbanan.

Företagsbil på cykelbanan
Apropå motorfordon som packar snö på cykelbanan med sina däck: Samma dag som plogaren inte plogade såg jag en tjänstebil från Göteborg Energi som trängde sig in på cykelbanan vid St Sigfrids plan. Den körde ner för backen och stannade i kulverten under E6 med del av bilen ute i cykelbanan.

Tjänstebilen står inne i kulverten

Tjänstebilen står lång tid inne i kulverten utan att föraren går ut.

Jag kan inte se något där nere som Göteborg Energi behöver rycka ut för att arbeta med. Föraren satt kvar länge i bilen och talade i telefon utan att kliva ut. Till slut tröttnade jag på att vänta, så jag cyklade vidare.

Högre upp i backen finns ett automatikskåp för en betalstation. Den har en egen parkeringsruta för servicetekniker, men där ställde sig alltså inte denna bil.

Att stå nere i kulverten där cykelbanan svänger och sikten är skymd är farligt, speciellt som nedförsbackarna från båda hållen ger cyklister hög fart. Just denna dag cyklade de flesta långsamt på grund av det dåliga väglaget, men risken finns att bilen ställer sig här även när väglaget tillåter högre cykelfart.

Slutsats
Kommunens plogningskapacitet må vara begränsad. Men just därför önskar jag att plogare sänker sina ploga där viktiga cykelbanor behöver det, även om de är på väg till ett annat ställe. Och jag önskar att motorfordon inte kör på cykelbanor och pressar ihop snön om det inte är absolut nödvändigt. Och slutligen önskar jag att viktiga gator för blandtrafik plogas även med tanke på cyklister.

Publicerat i Förslag, Vinter | 7 kommentarer