Järntorgets cykelrödljus åt väst

Hur fungerar trafikljusen när man cyklar åt väster på Järntorget? Torgets trafiklösning har förändrats intill den norra delen som kallas Olof Palmes plats. Där går nu cykelbanan åt väster. Jag har mätt cyklisters framkomlighet från öster till väster genom två trafikljus.

Cyklister från Allén i öster mot Första Långgatan i väster passerar två signalreglerade korsningar som jag kallar A och B. Passage A korsar Järntorgsgatan och B korsar Järnvågsgatan.

Korsning A i närbild

Korsning A i närbild och cykelbana vidare bort till korsning B.

Vid korsning A har cykel bara ett trafikljus, så korsningens alla fyra filer måste vara säkrade samtidigt för att cykel ska få grönt. Utrymmet halvvägs ansågs troligen vara för litet för väntande cyklister. Men gående har två oberoende etapper – först spårkorsningen med dubblerade signallyktor och därefter zebralinjer över två filer med egen (inringad, just nu grön) signal.

Borta vid korsning B har cykel på samma sätt bara ett trafikljus för hela korsningen, men gående har där tre etapper.

Uppmätt framkomlighet för cykel vid A och B
Jag filmade vid A i 50 minuter och sedan vid B i 36 minuter en solig måndag den 8 juni från kl 15:50. Vid A fick cyklister 20% grönt. Vid B fick de 32% grönt. Sannolikheten att få grönt genom både A och B blir därmed runt 7%, då avstånd och idelig kollektivprio kan göra gröntiderna i stort sett okorrelerade.

Rödperioderna vid A var i snitt 1 minut långa (min 0,5 och max 3 minuter).
Rödperioderna vid B var i snitt 3/4 minut långa (min 0,25 och max 1 minut).
Grönperioderna var vid A i snitt 15 sekunder långa men vid B 22 sekunder.

Mer om cykelsignalen vid B
Vid B måste cykelns gröntid anses bra. Signalerna har tre trafikflöden att växla emellan. Svängande biltrafik från Järnvågsgatan till Allén kan inte köra samtidigt som trafik rakt mellan Linnégatan och Järnvågsgatan. Då låser sig allt. Men bägge måste stoppas när cykel och parallell kollektivtrafik till och från Första Långgatan ska släppas fram. Det blir alltså tre faser där cykel – tack vare kollektivtrafikprio – får en tredjedel av all tid.

Mer om cykelsignalen vid A
Under hela min filmtid på 50 minuter vid A passerade bara en enda bil, men 95 bussar och spårvagnar. Fördelningen mellan grön- och rödtid för cyklister var så här:

Andelen grönt o rött ljus

Andelen grönt ljus samt rött fördelat på tre olika kategorier.

När det var grönt tog det cyklister mellan 5 och 12 sekunder att korsa hela A. Rött och blockerat av passerande fordon eller rött och bara fritt i mindre än 15 sekunder är rimligt.

Men över hälften av totala rödtiden bestod av rött där hela passagen var fri i minst 15 sekunder i sträck. En tredjedel av dessa fria rödperioder var över en halv minut långa. Det är fem gånger så lång tid som en snabb cyklist behöver för att korsa hela A. Den längsta röda men fria perioden var trekvarts minut lång, alltså ingen som helst trafik som kunde förklara varför cyklisterna hade rött så länge. Tråkigt för cyklister att stå länge och vänta på ingenting! Många tröttnade också och cyklade mot rött.

Kan framkomligheten ökas vid A?
Här beskrivs flera problem som tillsammans gör att cyklister får mycket rött i onödan. Den som tycker att det blir för detaljerat kan hoppa direkt till sista avsnittet Slutsats.

När man jämför cyklisternas enda signal för hela korsning A med de gåendes två separata etapper, ser man att mycket av cykelns rödtid beror på grönt för bil och buss i den bortersta filen – långt utöver vad de behöver. Det var oftast tom gröntid. Ungefär 60% av antalet grönperioder för bil och buss vid den etappen var helt utan trafik. Där borde förekomsten av fordon detekteras så bra så att man kan undvika allt detta tomgrönt. Kollektivprion ger säkert så mycket grönt för medlöpande bilar så att grönt för bil utan kollektivtrafik mycket sällan skulle behövs.

Om det bara kommer trafik i spårdelen, kan cyklisters rödtid före den trafiken göras kort. Eftersom cykelpassagen är tydligt enkelriktad, behöver signalen inte ta höjd för några cyklister från andra hållet – som skulle ha behövt lägga tid på att korsa de bortre filerna innan de nådde spårdelen. Så i det läget borde cykelsignalen visa grönt ända tills spårvagnen eller bussen kommit så nära så att man kan ta den på allvar.

Kollektivfordon från söder – från Järntorgets olika hållplatslägen – anmäler enligt uppgift prio manuellt från förarplatsen. Det kan vara lurigt. De vill komma iväg snabbt, men en av dörrarna hålls kanske upp av någon som väntar på en springande vän, eller så korsar en annan vagn deras spår så att de hindras från att börja köra.

Man skulle önska att det inte går att begära prio manuellt så länge någon dörr är öppen, men det kanske blir för fyrkantigt om det ändå brukar ta tid från begäran till körsignal. Då får man lita på förarens bedömning av hur snart dörren kan stängas. Hur länge bör en manuellt begärd körsignal hindra annan trafik om föraren inte utnyttjar den skyndsamt?

Kollektivfordon avanmäler också när de passerat. Det är som om de säger ”Tack för prion! Nu har jag kommit förbi, så nu kan andra få grönt.” Därför borde cykel kunna få grönt igen i samma stund som kollektivfordonet passerat och det blir fritt. Det skulle t.o.m. kunna bli grönt någon sekund innan bakändan lämnat cykelpassagen. Ingen cyklist skulle börja köra medan bakdelen av en buss eller spårvagn fortfarande befinner sig rakt framför näsan – men de kan börja göra sig redo.

Kanske skickas ingen avanmälan förrän fordonet även passerat korsningens alla efterföljande körbanor. Det tar tid för en spårvagn att få med sig hela svansen genom allt detta i växelpassagefart. Om det dessutom visar sig att hållplatsen bakom hörnet är upptagen kan vagnen bli stående i korsningen länge innan den kan lämna hela korsningen och äntligen avanmäla.

Spårvagn fastnar i korset

Den 45 m långa spårvagnen lämnade ”vår” cykelpassage (bakom kameran) för länge sen men sitter nu fast med svansen i halva korsningen därför att hållplatsen inte var ledig.

Signalstyrningen måste väl ha ansvar för att inte släppa fram en spårvagn till en redan full hållplats i skymt läge. Den ska väl inte heller ge rött för cyklister i ”vår” cykelpassage bara för att förbereda en vagnpassage om den hindras av en vagn från annat håll i Järntorgets spårspaghetti som får körsignal först. Det ser ut som om signalstyrningen ofta klarar detta. Men av någon anledning kan det brista ibland.

Det finns ett problem med den svängfil som är det sista som ”våra” cyklister korsar. Bussarna i svängfilen får grönt samtidigt som gående och cyklister får grönt i passagen direkt efter svängen. Flera gånger blev därför bussar stående i svängen upp till en halv minut för att släppa fram gc-trafiken. Under den tiden kan de inte avanmäla. En gång ledde det till rött för ”vår” cykelpassage i över två minuter.

Buss fastnar vid övergångsställe

Blå pil visar hur svängande bussar kan bli stående framför övergångsstället efter sväng.

Förare har enligt TrF 3:62 ansvaret att ”anpassa sitt körsätt så att han eller hon inte tvingas stanna på övergångsstället, passagen eller överfarten”. Men viljan att komma fram tar ofta över, och bussförare har pressade tidtabeller. Att stå kvar före signalen trots att man fått grönt klarar bara hjältar. För de flesta är växling till grönt mekaniskt kopplat till att köra oavsett trafiksituation. Här hade signalstyrningen behövt hjälpa till. Men då måste det ha överblick. Är gående på väg att korsa? Då borde svängande fordon inte få grönt, och då kanske även ”vår” cykelpassage kunde få (eller behålla) grönt ett tag till.

Slutsats
Järntorget har en pressad trafiksituation. Samtidigt finns en massa outnyttjad ”luft” i trafiken. Här skulle det behövas ett signalsystem med bättre överblick och större intelligens. Då skulle säkert de ineffektiviteter som jag beskrivit och som många säkert upplever på plats kunna reduceras väsentligt. Men även med nuvarande system tror jag att bra platser för givare och trimmad logik kan förbättra situationen.

Det viktigaste är att cyklister ska kunna ha förtroende för trafiksignaler, och att de ska känna glädjen i att smidigt komma igenom besvärliga trafikkorsningar. Göteborg vill ju uppfattas som en cykelvänlig stad. Cyklister kan ha stor förståelse för att man måste stanna när annan trafik passerar, men mindre förståelse om det länge är fritt från korsande trafik men cykel ändå har envist rött.

Det här inlägget postades i Ljussignaler, Mätning. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Järntorgets cykelrödljus åt väst

  1. Martin skriver:

    Kika gärna på den motsatta sträckan, också! Att cykla från Första långgatan till Pustervik tror jag är fem-sex trafikljus, och ofta är korsningarna blockerade av bilar, bussar eller spårvagnar även när det är grönt, det är helt fruktansvärt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *