Testa omkörningsbredden!

I ett remissvar till Göteborgs cykelprogram 2025 ifrågasatte jag om 1,6 m bredd räcker för att cyklister ska kunna köra om varandra. Ni som har inflytande över breddnormen borde testa det på Avenyns utmärkta testbana. Andra också. Vad blir resultatet?

Möte och omkörning kräver olika bredd
Man kan mötas på ganska smala banor därför att man har god koll på varandra och ser hur mycket man måste hålla åt sidan och om man behöver styra ut i ruffen. Men omkörning sker utan ögonkontakt och kräver därför mer bredd. Det är uppenbart när man cyklar på den provbana som jag passerar dagligen, år ut och år in.

Hur du testar omkörningsbredden
Det är bara att cykla bakom andra cyklister på Avenyns smala cykelbana söderut vid Valand. Efter jobbet är bästa tiden för det. Banan breddas successivt, och du kan enkelt notera var du tycker att det känns rimligt att börja köra om. Använd följande bild för att bedöma vilket breddmått du behövde:

Avenyns teststräcka för omkörning

Den successivt bredare cykelbanan förbi Valands hållplats. Testa själv att köra om här! Använd måtten i bilden för att bedöma vid vilken bredd som du känner dig bekväm med att köra om.

Gör om detta så många gånger så att du blir säker på vilken bredd som brukar krävas. För mig är det 2 m, lastcyklar oräknade, och det baserar jag på hundratals omkörningar. Berätta gärna för mig vilken bredd du kommer fram till!

Jag tipsade Trafikkontoret om detta mätställe i mitt remissvar, se min Idé för lättare omkörning från 27 aug 2014. Nu frågar jag både dem och er om testet.

Cykelprogrammet om cykelbanors bredd
På sid 45 i cykelprogrammet 2025 står:

Ge cykelbanorna tillräcklig bredd och säkra sidoområden

Målet med tredubblade cykelflöden kräver en planering med bredare cykelbanor för att uppfylla funktionskraven på framkomlighet och flyt samt säkra omcyklingar. Säkra omcyklingar innebär att bredden på cykelbanan ska vara tillräcklig för att möjliggöra omkörning av långsammare cyklister, även vid höga flöden av mötande cykeltrafik. Cykelbanorna måste också vara så breda att det är möjligt att möta eller cykla om en lastcykel.

För att säkerställa att funktionskraven uppnås har förslag på bredder för cykelbanorna i pendlingscykelnätet, samt i det övergripande cykelvägnätet, tagits fram. Avgörande för bredden är cykelflödet under den mest belastade timman en normal vardag samt om det är en enkel- eller dubbelriktad cykelbana. Pendlingscykelnätet är prioriterat och ska ha högre standard än det övergripande cykelvägnätet.

På sid 46 anges ändå att enkelriktade cykelbanor i det övergripande cykelnätet med färre än 500 cyklister per maxtimma bara behöver vara 1,6 m breda. Jag hävdar rätt bestämt att det innebär att man inte kan cykla om där på ett säkert sätt – inte en vanlig cykel och absolut inte en lastcykel. Och 500 cyklister i timmen är inget litet flöde med tanke på att trafikljus och annat gör att cyklister ofta hamnar i klungor.

Ibland går det inte att uppbringa den bredd som en enkelriktad cykelbana skulle behöva för att verkligen medge omkörning. Det får man i dagens läge acceptera på vissa delsträckor. Cyklisterna får helt enkelt vänta med omkörningen tills efter flaskhalsen, och cykelprogrammet borde hellre medge sådana tillfälliga avsteg än att säga att det går bra att köra om säkert på 1,6 m bredd. För då kommer arkitekter att tro att 1,6 m är bra och ger inte mer bredd där det går, bara för att få snyggare linjer på ritningen och utrymme över till annat.

Fler än jag behöver testa i praktiken
Ju fler som testar desto bättre. Berätta gärna för mig vad ni kommer fram till!

Allra viktigast är att ni som har inflytande över normen testar. Huvudförfattare till cykelprogrammet är Malin Månsson och Mattias Junemo. Medverkande från trafikkontoret är även Maria Ackerot, Noel Alldritt, Suzanne Andersson, Per Bergström-Jonsson, Sandra Claesson, Fredrik Einarsson, Eva Eriksson, Sofia Hellberg, Sara Hellgren, Susanne Hultgren, Ingemar Johansson, Lena Johansson, Anna Larsson, Ingemar Larsson, Lars-Erik Lundin, Beata Löfmark, Henrik Petzäll, Eva Rhodin, Anders Roth, Åke Sandin, Daniel Sjölund, Magnus Ståhl, Malin Sunnemar, Ma-Lou Wihlborg, Erika Åkerblom och Jonas Åker. Vilka av alla ni har sett mitt remissvar, testat och bildat er en egen empirisk uppfattning? Jag har just skickat denna fråga med e-brev till Trafikkontoret.

Avenyn ska byggas om, och kanske försvinner då denna naturliga och centralt belägna testbana. Så passa på nu medan den ännu finns kvar! Än är årets cykelsäsong inte slut. Se bara på denna överfulla cykelparkering med 6 cykelstolpar vid Kungsportsplatsen:

Överfull cykelparkering vid Kungsportsplatsen

Grå november men ännu full fart på cyklandet i stan. Mer än tre cyklar per stolpe. Heja cyklisterna!

Tillägg 12/11: Svar från Malin Månsson
Den 9 nov fick jag följande svar från Malin Månsson, cykelansvarig på Trafikkontoret:

Hej Rolf!

Tack för dina väl genomtänkta synpunkter. Du skriver att en enkelriktad cykelbana på 1,6 meter, som föreslås som minsta bredd i Cykelprogrammet, inte möjliggör säkra omcyklingar. Du tar också upp cykelbanan längs avenyn som har olika bredd och att det är först vid två meter som det börjar kännas okej att köra om.

Jag håller med dig att 1,6 meter är i det minsta laget för att köra om. Till de 1,6 metrarna ska läggas säkra sidoområden i samma nivå som cykelbanan som i dagens riktlinjer är 0,5 meter (0,8 längs parkerade bilar). Detta innebär att man kan cykla säkert mycket närmre kanten än om de 1,6 metrarna slutar direkt i en kantsten som är fallet på avenyn. Detta kan jämföras med cykelfartsgatorna vars asfaltsträng på är 1,5 meter men det är samma nivå på sidorna. Går det att cykla om säkert där?  Kanske borde det förtydligas att bredderna i cykelprogrammet ställer krav på säkra sidoområden. I arbetet  med att konkretisera cykelprogrammet finns möjlighet att se över de rekommenderade bredderna – särskilt minimimåttet på 1,6 meter.

Det ska också tilläggas att vid nyanlagda cykelbanor blir det väldigt få platser i de mer centrala och halvcentrala delarna där vi dimensionerar för cykelflöden under 500 cyklister i maxtimme.

För information så hittade jag nyligen följande sammanställning där de bl a har tittat på cyklisters utrymmesbehov: Hållbar cykelinfrastruktur.

Hälsningar
Malin Månsson

Publicerat i Besked, Cykelprogram 2025, Förslag, Mätning | 24 kommentarer

Cykla i buss- eller bilfilen?

Där det finns bil- och bussfiler men inga cykelbanor kan det vara svårt att veta var man får cykla. Omkörande bil- och bussförare kan ha åsikter om den saken. Men hur ska man tolka lagen? Jag har frågat Transportstyrelsen.

Min fråga till Transportstyrelsen
TrF 8 kap 2 § säger ”I ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik m.fl. får endast fordon i linjetrafik föras samt, om körfältet eller körbanan är beläget till höger i färdriktningen, cykel och moped klass II”. Jag har några frågor kring det.

Först illustrerar jag med ett exempel. Vid Göteborgs centralstation ser det ut så här:

Bil- och bussfiler vid Burggrevegatan

Burggrevegatan i östlig riktning. Här finns tre filer: A = bilfil, B = bussfil, C = fil för stannande bussar.

Vilken fil ska jag som cyklist välja? A enligt TrF 3 kap 7 §? Men TrF 8 kap 2 § kanske låter mig välja B. Den är inte allra längst t.h., men ändå t.h. om A som jag annars kanske vore hänvisad till. TrF skriver inte heller ”längst till höger” utan bara ”till höger”. Betyder det att alla filer utom den vänstraste är ok i allmänhet? I detta fall finns filen C längst t.h. som visar sig bli en busshållplats längre fram. Hade B börjat före C kunde man betrakta B som filen längst t.h. och C som en tillfällig ficka som inte är en riktig fil. Men i detta fall börjar C faktiskt lite före B. Så kanske borde jag cykla på C men väja ut i B när jag träffar på en stillastående buss.

I närheten finns också ett snarlikt fall (A, B, D) där D är en bilfil för högersväng. Om jag som cyklist ska rakt fram bör D vara uteslutet. Då kanske B anses ligga ”till höger” och jag kan då välja B. Gör i så fall möjligheten B att A är utesluten för mig?

Ni får gärna reda ut för mig hur en cyklist ska göra vid val av fil där bussfiler är inblandade. Mycket handlar om:

  • hur TrF:s ”till höger” ska tolkas
  • om en fil som blir busshållplats räknas som fil
  • om en tillåten fil medför att alla andra filer blir otillåtna för cyklister

Frågan är aktuell i min bloggartikel Bussar som kör åpet. Därför vill jag gärna redovisa ert svar på min blogg så att fler kan ta del av det.

Svar samma dag från Transportstyrelsen
Avsikten med att tillåta cykling i körfält eller körbanor reserverade för linjetrafik, (kollektivkörfält, busskörfält), är att inte cyklister ska behöva få en nära-döden-upplevelse i en situation där man balanserande på en körfältslinje mellan två körfält blir omkörd till vänster av biltrafiken och till höger av busstrafiken i kollektivkörfältet. Då känns det ju betydligt tryggare inne vid vägkanten, då blir man i alla fall bara omkörd på ena sidan och kan söka skydd på gångbanan om det krisar till sig. Tillåtelsen gäller förstås inte busskörfält som ligger längre ut i körbanan, annars skulle ju cyklande hamna just i den situationen som man velat undvika genom den här bestämmelsen.

Här är svar på dina frågor:

  • hur TrF:s ”till höger” ska tolkas

SVAR: Längst till höger, men om körbanan längst till höger för närvarande är en parkeringsfil eller upptagen av buss vid hållplats torde körfältet till vänster om de uppställda fordonen ändå anses vara körfältet till höger i färdriktningen.

  • om en fil som blir busshållplats räknas som fil

SVAR: Som jag ser det kan man då räkna bort den del av körbanan som är upptagen av uppställda fordon.

  • om en tillåten fil medför att alla andra filer blir otillåtna för cyklister

SVAR: Nej, så kan man inte säga generellt. Oftast finns valfrihet, exempelvis beroende på vad som är lämpligast för den fortsatta färdvägen mot målet.

Med vänliga hälsningar
Bo Göingberg, Sektion regelinformation, Transportstyrelsen

Publicerat i Besked, Kollektivtrafik, Lagmakten | 4 kommentarer

Bussar som kör åpet

På många gator i Göteborg har filer reserverats för buss. Syftet är naturligtvis att effektivisera kollektivtrafiken, minska biltrafiken och förbättra miljön. Men hur används dessa reserverade fält? Borde de ha blivit cykelbanor istället? Titta på följande bilder från Göteborgs centralstation, tagna under 17 minuter idag vid lunchtid. Döm sedan själva.

Bussars filval vid Burggrevegatan

Burggrevegatan som går utefter centralstationen. Detta är spelplanen med bilfil, bussfil och busshållplatsficka. Observera att det går en heldragen vit linje mellan bil- och bussfilen.

Bussars filval vid Burggrevegatan

Kl 12:16: Gul express SWA262 tar bilfilen hela vägen trots att bussfilen är helt ledig.

Bussars filval vid Burggrevegatan

Kl 12:18: Rosa express WRO412 tar bägge filerna samtidigt hela vägen. Ingen slipper här fram, här fram.

Bussars filval vid Burggrevegatan

Kl 12:24: Buss 519 CRX904 svänger brant ut från hållplatsen och håller sig sedan just så mycket över den heldragna linjen så att bilar inte kan passera.

Bussars filval vid Burggrevegatan

Kl 12:24: Strax efteråt kommer Grön express TAN718 som kör mitt emellan filerna precis hela vägen.

Bussars filval vid Burggrevegatan

Kl 12:29: Blå express BXY937 svänger brant ut från hållplatsen, hoppar över bussfilen och heldraget för att helt lägga beslag på bilfilen.

Bussars filval vid Burggrevegatan

Kl 12:33: Gul express CEF984 kör hela vägen i bilfilen och låter bussfilen gapa tom. Här syns också tydligt att linjen fortsätter vara heldragen i kröken fram till ljussignalen.

Funderingar
På 17 minuter såg jag alltså sex bussar som helt eller delvis tog bilfilen och lämnade bussfilen öde. En buss var tredje minut gjorde därmed gatan enfilig istället för tvåfilig. Fyra av dessa sex bussar bröt ohämmat den heldragna vita linjen.

Bussarna gjorde likadant på andra sidan vägen där fördelningen bilfil, bussfil och busshållplatsficka är densamma. Om bussarna nu inte använder sin bussfil är det mycket angeläget att göra om den till cykelbana istället. På denna gata är cyklisterna idag väldigt åsidosatta, ja faktiskt helt bortprioriterade. Vi har mycket svårt att cykla runt centralen.

Till sist får vi väl trösta oss med en bild på en buss som anstränger sig för att bevara både lagmaktens och medtrafikanternas förtroende, och som kör snyggt och prydligt i den fil som är reserverad för bussar:

Bussars filval vid Burggrevegatan

Kl 12:27: Rosa express WLJ302 var professionellt placerad i bussfilen, till skillnad från sin rosa kollega kl 12:18.

Denna buss var inte ensam om att köra så här föredömligt, men det var tyvärr alltför många som stack ut genom att köra åpet, både i strid med lagen och till hån för medtrafikanterna som ju inte får ta den lediga bussfilen istället.

Om den överblivna filen överlämnas till cyklisterna kanske den blir bättre utnyttjad?

Tillägg 29/10: Fråga till Västtrafik
Kl 10 skickade jag en webbfråga till Västtrafik där jag beskrev det åpna körandet kortfattat, listade mina observationer och frågade efter deras ståndpunkt i dessa körsätt. Jag hänvisade till denna artikel för bilder och sa att jag gärna lägger in deras svar här.

Tillägg 1/11: Cykling i bussfilen
Får man cykla i bussfilen på denna plats? Robert påpekade i en kommentar nedan att en sådan regel finns.

Det körfält som är längst till höger i färdriktningen men samtidigt avsett för fordon inklusive cyklar på Burggrevegatan är vänster fil, bilfilen (TrF 3 kap 7 §). Man får visserligen cykla i ett körfält för fordon i linjetrafik om det är beläget till höger i färdriktningen (TrF 8 kap 2 § 1 st), men ligger denna bussfil längst till höger? Det hänger på om fältet för stannande bussar räknas eller inte (se Vägtrafikdef för körfält). Om det högraste fältet hade börjat senare än bussfilen skulle det ha varit lättare att se det som en parkeringsficka och därmed motivera cykling i bussfilen.

Borde man kanske förtydliga att cykling tillåts i denna dåligt utnyttjade bussfil? Flera bussar föredrar ju bilfilen istället. I San Francisco använder man en särskild markering för detta, inte minst för att få motorfordonsförarna att ta mer hänsyn till cyklisterna:

San Francisco: Vägmarkering inbjuder cykel

Gröna cykelmarkeringar i körbanan på Market Street i San Francisco.

Det liknar tanken bakom Göteborgs cykelfartsgator.

Tillägg 2/11: Transportstyrelsen svarar om cyklisters filval
Jag redovisar min fråga och deras svar i Cykla i buss- eller bilfilen?.
Däremot väntar jag fortfarande på svar från Västtrafik.

Tillägg 30/11: Påminnelse till Västtrafik
Efter en månads väntan e-frågade jag dem om ett första livstecken och en grov uppskattning av när jag kan få svar. Jag vill hellre vänta på ett bra svar än att få ett svävande svar från någon som inte vet. Att jag skrev min artikel och kontaktade dem redan dagen efter observationerna var för att de skulle ha möjlighet att tala med berörda förare medan allt var i färskt minne.

Men jag fick ”Olevererbart” som svar på en adress som jag vet att Transportstyrelsen använde så sent som i september. Så nu försöker jag få kontakt via deras Facebooksida.

Då fick jag respons, och det visade sig att jag fått ett ärendenummer tidigare, fast utan förklaring vad ärendenumret hörde till. Jag vet fortfarande inte när svar kommer, men nu har vi i alla fall kontakt.

Tillägg 1/12: Goda exempel
I en kommentar nedan ifrågasattes om gatuutrymmet verkligen räcker för att bussar ska kunna respektera heldragna linjer. Därför gick jag ut på lunchen idag och knäppte några bilder till.

Måste bussar köra grensle över linjen mellan buss- och bilfilen av utrymmesskäl om det står en annan buss inne på hållplatsen? Det gjorde ju bl.a. Grön express på bilden från kl 12:24 ovan.

Bussars filval vid Göteborgs central

Kl 12:22: En buss vid hållplats, en Grön express kör om och en bil ligger utanför.

På denna bild ser man att bussar inte har stora marginaler i sina filer. Hållplatsfilen har i princip ingen marginal alls. Men för vanliga bilar är bilfilen rymlig. Här kommer en omkörande Grön express som nästan helt håller sig i bussfilen. Den behövde alltså inte köra med halva bussen i bilfilen, vilket skulle ha hindrat bilen i sin fil.

Måste bussar vid hållplatsen direkt tvära ut över heldraget till bilfilen om de ska nå en vänstersvängande bussfil som börjar ett stycke längre fram? Det gjorde bl.a. bussen i bilden från kl 12:29 ovan.

Bussars filval vid Göteborgs central

Kl 12:31: Denna buss som startat från hållplatsen korsade inte bilfilen förrän heldraget upphört och nådde ändå den nya bussfilen som växer fram t.v.

Är det mycket biltrafik kan det vara svårt för bussen att få en lucka i bilfilen. Den kan inte ligga i sin fil med fart och vänta på det, för den tillåtna bytessträckan är kort.

Svårigheter finns alltid vid tät trafik, och då krävs verkligen samspel. Det underlättas sällan av förare som tar lagen i egna händer. Men i hela denna artikel finns ingen situation med tät trafik.

Tillägg 8/12: Svar från Västtrafik
Idag fick jag följande svar:

Tack för att du hörde av dig till oss på Västtrafik gällande att förarna framför sina fordon på ett vårdslöst vis på Burggrevegatan.

Vi har påpekat för trafikbolagen att de måste följa gällande trafiklagar. Bussfilen behövs i högtrafik och är ett mål för Göteborgs stad så att kollektivtrafiken kan prioriteras. Bussfilen får även trafikeras med moped klass II samt cykel om inte cykelbana finns i anslutning.

Vi uppskattar att du tog dig tid att meddela oss vad du tycker. Du hjälper till att göra oss bättre.

Eftersom de svarat att de har talat med trafikbolagen om saken dristar jag mig att inte bara omkategorisera min artikel från ”Väntar på besked” till ”Besked”, utan även till ”Åtgärdad”. En eloge till alla chaufförer som redan innan varit noga med trafikreglerna, plus de som börjar ta allvarligare på dem nu.

Publicerat i Åtgärdad, Besked, Beteende, Förslag, Kollektivtrafik | 7 kommentarer

Till Next Stop 2035

Projektet Next Stop 2035 ”Var med och forma framtidens kollektivtrafik” handlar om utveckling av framtidens kollektivtrafik i Göteborg, Mölndal och Partille på 20 års sikt. Jag har två synpunkter som jag både delger Next Stop och ventilerar här.

Synpunkt på Next Stops quiz
Utvecklingen av framtidens kollektivtrafik i Göteborg, Mölndal och Partille på 20 års sikt är en stor och långsiktig fråga som hänger ihop med hur hela vårt samhälle ska fungera, och exempelvis hur Göteborg ska formas som stad.

När jag besökte Next Stops webbplats ledde förstasidans huvuduppmaning Tyck till! raka spåret in i en quiz:

Nextxtop 2035 quizfråga 1

Första frågan i Next Stops quiz.

Första frågan var alltså om det viktigaste för mig är att bussen/spårvagnen/tåget går ofta, eller att jag slipper byta. Det kunde jag inte svara på eftersom jag i första hand har ett hållbarhetsperspektiv. Jag menar att det viktigaste på 20 års sikt är att förtäta samhällen och förkorta människors dagliga reseavstånd. Det måste bli möjligt för fler att gå och cykla, och betydligt färre borde pendla mellan ett samhälle där de bor och ett annat där de jobbar.

Det är lite som att fråga någon som är bekymrad för övervikt i samhället om hen föredrar en stor läsk på morgonen eller flera små under dan. De svarsalternativ som bjuds är alltför ledande.

Staden bör domineras av människor och verksamheter, inte av ett ständigt växande transportmaskineri. Maskinellt resande behövs, men det får inte svämma över alla ytor så att det tränger undan stadens mänsklighet. Utspridning av människor ger långa resor och det är inte en hållbar lösning på vare sig bostadsbristen, hälsan eller livsmiljön. För mig är detta alltför viktigt för att jag ska kunna tänka bort det när jag ombeds se 20 år framåt i tiden. Därför kan jag inte svara på fråga 1.

Problemet med quizzen är att man måste svara på fråga ett för att få se fråga två. Jag kom inte vidare och kunde alltså varken se eller ge respons på resterande 12 frågor – jag nådde s.a.s. aldrig quizzens next stop. Därför tycker jag istället till här, och samtidigt via den e-postadress som projektet ger i sin flik ”Kontakt”.

Synpunkt på linbanor
Det är intressant att Göteborg vill pröva kollektivtrafik med linbanor. Det verkar dessutom vara tänkt att man ska kunna ta med sig sin cykel. Med tanke på svårigheten att bygga cykelbroar över Göta älv är detta ett viktigt försök på vägen mot ett hållbart resande och ett inlemmande av Hisingen i Göteborg. Det är också mycket värdefullt att pröva kollektivtrafik som inte skapar stora barriärer i stadsrummet.

Förslaget består av tre separata linbanesträckningar. Jag ser två skäl till att de tre systemen bör vara kompatibla med varandra. Det enkla skälet är att gondoler och annan utrustning då kan flyttas mellan dem. Man kan bl.a. ha enstaka specialgondoler som ibland behövs här, ibland där. Service och reservdelshållning blir också billigare.

Men på sikt finns också ett annat skäl. Kompatibla linbanor gör det möjligt att knyta ihop systemen. Då blir stationerna knutpunkter som medger förgrenad trafik. En gondol kanske vänder medan nästa fortsätter till ett av de andra områdena. Givetvis skulle det kräva datoriserad planering så att det finns plats för en gondol på nästa lina när den ska vidare mot en ny destination. Men dagens datorer är kraftfulla. Ruttplanering och JIT är också väl utvecklade områden. Jag tror att Göteborg skulle kunna väcka intresse om vi kan demonstrera ruttplanerade linbanegondoler.

Respons värdesätts
Jag vill väldigt gärna ha respons från Next Stop 2035 på dessa två synpunkter. Responsen redovisar jag gärna här om den är av allmänt intresse och den som svarar inte kräver annat. Kommentarer från läsare är förstås också mycket välkomna. Göteborg, Mölndal och Partille 2035 ligger i våra händer.

Tillägg 29/10: Svar från Next Stop 2035
Hej Rolf, och tack för dina synpunkter.

Du har naturligtvis rätt i att samhällsplanering och sociala mönster spelar en minst lika stor roll som tekniska lösningar i form av transportsystem när det gäller att skapa mer hållbara städer. Vilka resor vi gör och hur vi gör dem beror på var vi väljer att bo, var arbetstillfällen, fritidsaktiviteter och service finns, var våra vänner bor etc.

Utifrån det ska vi erbjuda en så bra kollektivtrafik som möjligt och göra det så enkelt och attraktivt att cykla och gå som möjligt – ett fokus på de korta resorna (och att få dem att blir fler) är viktigt. Det ligger ingen motsättning i att så att säga hantera symptomen, samtidigt som man jobbar med orsakerna.

Dialogen NextStop2035 handlar om hur kollektivtrafiken i stadsområdet ska utvecklas, givet de satsningar på den regionala trafiken som redan är på gång.  Det finns så ett antal ”systemfrågor” som vi vill få in synpunkter på. En är om vi ska ha många direktlinjer som leder till glesare turer, eller om vi ska ha ett nätverk med fler bytespunkter och hög turtäthet. Webbdialogen har ett antal sådana antingen-eller-frågor, vid sidan av mer endimensionella frågor.

Planeringen för linbanor är rätt långt gången, även om inga beslut är fattade. Utgångspunkten är att ha ett och samma koncept för alla linjer baserat på beprövade tekniska lösningar. Det finns mer att läsa på på För liv och rörelse.

Linbanornas styrka är att överbrygga tydliga barriärer, som älvar och trafikleder, alltså relativt korta sträckor där restidsvinsten, trots en relativt låg hastighet, blir betydande. Det är den rollen de flesta urbana linbanor har – ett komplement till övrig kapacitetsstark kollektivtrafik. Den höga turtätheten gör att ett byte mellan exempelvis spårvagn och linbana inte kommer att upplevas som ett stort hinder. Det gör att man mellan stora bytespunkter/linbanestationer kan bygga det mest optimala systemet, vilket inte behöver vara just linbana.

Det är en intressant tanke med ett eget nät av sammankopplade linbanor, men alltså inget staden planerar för just nu. Din fråga besvaras lite mer utförligt i den information som lämnas till Trafiknämndens möte nu på torsdag (29 oktober), se fråga 2 i länkade dokumentet TN§233/15: Info från projekt ”Etablera linbanor i Göteborg”.

Publicerat i Besked, Förslag, Kollektivtrafik | 5 kommentarer

GC-flöden på Södra Vägen

Södra Vägens norra sida byggdes om 2014 för att dubbelrikta cykelbanan. Det fick flera effekter varav många positiva. Men nu fokuserar jag på två ställen där jag mätt gc-flöden före och efter ombyggnaden. På ett ställe blev det riktigt illa.

Bakgrund
Södra Vägen i Göteborg är en viktig led för cykelpendling från Mölndalshållet i söder och Kålltorp-Örgryte mm i öster in till centrum. Hösten och vintern 2014 byggdes g|c-banan på gatans norra sida om mellan Korsvägen och Heden.

Innan jag visste hur det skulle bli, föreställde jag mig hur det borde göras om man vill uppnå Göteborgs anvisningar för dubbelriktade cykelbanor i stadens egen Tekniska handbok. Det har jag presenterat i Södra Vägens nya cykelbana.

Jag har mätt gc-flöden på två ställen i juni 2014 som en ”före-mätning” i avsikt att kunna jämföra med nya mätningar vid samma årstid när ombyggnaden var klar och invand bland trafikanterna. Den ena före-mätningen gjordes den 2-10 juni 2014. Den är beskriven i GC-räkning vid Södra vägen 22. Den andra gjordes den 17-18 juni på det smalaste stället nära Engelbrektskorset och Heden, vid Södra Vägen 2. Den publiceras inte förrän nu.

Södra Vägen 22 vid spårvagnshållplatsen Berzeliigatan

Mätplatsen vid Södra Vägen 22

Den ombyggda g|c-banan vid spårvagnshållplats Berzeliigatan i juni 2015. Cykelbanan har fått ett par decimeter av gångbanan för att kunna göras dubbelriktad.

Vid både före- och eftermätningen stod jag bakom spårvagnshållplatsens staket och bevakade den lilla remsan som är rödmarkerad på bilden och som utgör en syftad fortsättning på gången ut från porten Södra Vägen nr 22. Jag bokförde minutvis alla cyklister och gående som passerade där och noterade om de höll sig på sin egen bana eller ej. För enkelhets skull bedömde jag bara fötter och däck, och struntade i att styren och armar kunde inkräkta på fel bana.

Först lite pliktskyldig rådata för 2015 (c=cyklister, g=gående):

  • Tis 9/6 från kl 8:16: 140 c och 57 g på 30 minuter. (0 c och 1 g fel)
  • Tis 9/6 från kl 12:20: 53 c och 127 g på 32 minuter. (0 c och 11 g fel)
  • Tis 9/6 från kl 17:13: 181 c och 294 g på 39 minuter. (1 c och 11 g fel)
  • Tis 9/6 från kl 20:40: 44 c och 170 g på 30 minuter. (0 c och 10 g fel)
  • Ons 10/6 från kl 07:50: 247 c och 70 g på 40 minuter. (0 c och 0 g fel)
  • Fre 12/6 från kl 12:09: 58 c och 305 g på 42 minuter. (0 c och 15 g fel)
  • Mån 15 jun från kl 12:38: 37 c och 189 g på 22 minuter. (0 c och 9 g fel)
  • = Totalt: 760 c och 1212 g på 235 minuter. (1 c och 57 g fel)

I pers/tim och grupperat på morgon-, lunch- och två kvällstider blir det:

Diagram för Södra Vägen 22

Flöden vid mina före- och eftermätningar nära Berzeliikorset i juni 2014 och 2015.

Diagrammen visar flödena omräknade till pers/tim för att bli jämförbara. År 2014 cyklade 99,2 % av alla cyklister på rätt bana. Men 0,8 % cyklade på gångbanan och i motsatt riktning mot vad den smala cykelbanan var avsedd för. De väjde över på gångdelen för att inte konfrontera normala cyklister. I vänstra diagrammet syns de som tunna röda strimmor i två diagramstaplar.

År 2015 var cykelbanan dubbelriktad och jag såg då bara en enda cyklist som kom in på trottoarsidan. Hen märks inte i efter-diagrammet.

Däremot är det tydligt att gåendet i cykelbanan har ökat – knappast på morgonen när cykelflödet är stort och gångflödet ganska litet, men vid alla övriga tider. Jag ser flera orsaker som kan bidra:

  • Efter morgonrusningen växer relativa antalet gående.
  • Gångbanan är smalare än tidigare och cykelbanan bred och slät.
  • Nivåskillnaden mellan gång- och cykelbana har tagits bort.
  • Man går mer i grupp till lunch och på kvällen – i bredd och utan koll utåt.

Gåendet i cykelbanan har ökat från 2 till 4,7 %. Jag tycker det var fel att ta bort nivåsepareringen. Och egentligen borde inte gångbanan utan den onödigt breda spårvagnshållplatsen ha släppt till bredd. Men när man byggde den tänkte man inte så, och sen var det antagligen för dyrt att ändra. Om cyklandet ökar så som Göteborg vill, och om lastcyklar blir vanligare, kommer man knappast undan denna fråga bara för att man duckat denna gång. Och var rädd om gångstråket vid de mysiga restaurangerna! Det är välanvänt och värdefullt för stan, så det borde inte klämmas åt.

Mellan diagrammen är banornas bredder före och efter ombyggnaden illustrerade i grått. Flödesskalan tjänstgör även som breddskala där 100 motsvarar 1 m bredd. Krav på banbredder för gc anges med gult märke (normal standard) och rött (låg standard) enligt Trafikkontorets tekniska handbok 2014:2 > Planering > Utformn > GC > Typsektion. Cykelbanan når alltså inte upp till låg standard, men ligger nära.

Jag cyklar här varje morgon och kör ofta om andra cyklister på den öppnare sträckan närmare Korsvägen, men aldrig här. Bredden räcker för att mötas, men knappt för att köra om någon som man inte har ögonkontakt och tätt samspel med. Och jag har ändå bara en vanlig smal cykel.

Södra Vägen 2 vid Engelbrektsgatan och Heden

Mätplatsen vid Södra Vägen 2

Den ombyggda g|c-banan nära korsningen med Engelbrektsgatan och Heden i juni 2015. Cykelbanan har fått hela 0,7 meter av gångbanan för att kunna dubbelriktas. Det räcker ändå inte för att den ska få ha mittlinje. För gående återstår nu bara 1,3 m fri bredd utanför elskåpet. och ännu mindre vid en fet stolpe strax innan.

Först pliktskyldig rådata för både 2014 och 2015 (c=cyklister, g=gående).

  • 2014: Tis 17/6 från kl 12:10: 31 c och 160 g på 31 minuter. (0 c och 20 g fel)
  • 2014: Tis 17/6 från kl 17:36: 71 c och 164 g på 23 minuter. (4 c och 18 g fel)
  • 2014: Ons 18/6 från kl 8:08: 120 c och 47 g på 30 minuter. (4 c och 0 g fel)
  • 2015: Tis 10/6 från kl 12:15: 54 c och 233 g på 40 minuter. (0 c och 90 g fel)
  • 2015: Ons 11/6 från kl 8:20: 131 c och 47 g på 31 minuter. (0 c och 8 g fel)
  • 2015: Ons 11/6 från kl 12:07: 59 c och 207 g på 33 minuter. (0 c och 91 g fel)

I pers/tim och grupperat på morgon-, lunch- och kvällstider blir det:

Diagram för Södra Vägen 2

Flöden vid mina före- och eftermätningar nära Engelbrektskorset i juni 2014 och 2015.

Här har jag gjort väldigt få mätningar, och en kl 17-mätning saknas tyvärr helt för 2015. Men de långa mörkgröna staplarna i högra diagrammet visar ändå med all tydlighet att den stora reduktionen av gångbanans bredd har skapat översvämning av gående på cykelbanan, åtminstone lunchtid. Då gick drygt 200 i timmen på gångbanan plus runt 150 på cykelbanan. Man kan gissa att något liknande inträffar kl 17.

Jag kom i samspråk med en restaurangägare som sa att det har blivit tufft för personer som lämnar restaurangen och nästan direkt hamnar i cykelbanan där det kan vara snabb trafik. Speciellt barn som skyndar före sina föräldrar kan råka illa ut.

Mellan diagrammen är banornas bredder före och efter ombyggnaden illustrerade i grått. Mina markeringar av Trafikkontorets krav på banbredder (gult märke för normal standard, rött för låg) visar att både gång- och cykeldelen ligger långt under gränsen även för låg standard. Det är riktigt illa för en så viktig gc-pulsåder.

Jag anser att det är orimligt att kollektivtrafiken just här breder ut sig på två egna parallella fält för samma riktning. Hela vägen från Korsvägen och hit har de klarat att köra på ett led. Göteborgs trafiksignaler prioriterar kollektivtrafik. Då kan man ge grönt i en enda kollektivfil oavsett om ett kollektivfordon ska rakt fram eller svänga vänster. Rakt fram innebär då visserligen en knix för bussar, men det ersätter bara den knix de gör idag direkt efter hållplatsen för att ta extrafilen i besittning.

Många gående vid Södra Vägen 2

Ge gående den yta de behöver och flytta bilarna en fil så det blir plats för en cykelbana som åtminstone följer 2014 års normala standard. Jag anser att bussar gott kan samsas med spårvagnar bortom deras kantsten mitt i gatan.

En sådan ändring skulle ge rejält utrymme för både gående och cyklande, minska konflikter mellan dem och göra detta restaurangstråk mycket trevligare.

Tillägg 29/8 2017: Ny cykelräkning
Jag har märkt att det är glädjande många morgonpendlande cyklister på min väg till jobbet numera. Idag tisdag ställde jag mig att räkna under 20 min från kl 8:13 vid Södra Vägen 22. Omräknat i pers/h och jämfört med max morgonflöde från räkningarna ovan var det:

  • 474 cyklister/h jämfört med 370 den 10/6 2015. En ökning med 28 %.
  • 87 gående/h jämfört med 114 den 9/6 2015. En minskning med 24 %.

Cyklandet hade alltså ökat och gåendet minskat. Tänk om ett antal gående (kanske från närmaste hållplats) nu har börjat cykla till jobbet istället! Kul, men det är att dra väldigt höga växlar på någon enstaka stickprovsmätning. Mätningen antyder i alla fall ett ökat cyklande, vilket stämmer med den känsla jag haft senaste tiden. Bara en sån sak! Kanske upplagt för lite konfirmeringsbias här, men ändå.

83 % av cyklisterna körde i riktning in mot stan. Inte en enda trafikant var på fel bana. Cyklisterna hade ingen anledning och var tillräckligt många för att det skulle vara uppenbart för gående att det var en cykelbana.

Jag såg bara tre lådcyklar. Inga barn cyklade. Man hoppas att barn visst cyklar, men att de bara inte har vägarna förbi just här i innerstan.

Publicerat i Förslag, GC-separering, Kollektivtrafik, Mätning | 2 kommentarer