Väljer unga buss eller cykel?

Nu samlar Trafikkontoret in åsikter från unga mellan 15 och 25 år om hur det är att resa och umgås i Göteborg. Man kan bl.a. lämna synpunkter synligt på nätet, och jag har tittat på hur många det är som talar om buss respektive cykling.

Trafikkontoret lyssnar på invånarna
Jag uppskattar mycket att Göteborg samlar in åsikter från sina invånare om trafik och stadsmiljö. De har under tre år haft kampanjen ”Lätta ditt cykelhjärta”, och den har genererat en stor flod av åsikter. Då fanns under en vecka varje år också ”Cykelhuset” uppställt. Där kunde man slinka in, diskutera med personal och lämna skriftliga synpunkter.

Nu siktar Trafikkontoret in sig på en ny målgrupp. Återigen fanns under den inledande veckan ett litet öppet hus för den som ville diskutera muntligt.

Din-stad-din-röst-hytten

Det lilla huset stod utanför Storan under förra veckan, den 14–19 sep.

Buss eller cykel?
Jag har tittat på åsikterna från unga som var publicerade på Trafikkontorets kampanjsida För liv & rörelse den 22 sep 2015. Det var 148 kommentarer, daterade 14–19 sep.

Vilka transportmedel varje person nämner säger något om hur de färdas och vad som ingår i deras världsbild när det gäller att förflytta sig i stan. Några få talar om mötesplatser och trygghet utan att beröra resandet, men den absoluta majoriteten, drygt 93 %, kommenterar kollektivtrafik och/eller cykling. Hur är då balansen mellan dessa färdsätt?

Fördelning av kommentarer

Andel kommentarer som nämner kollektivtrafik, cykling eller bäggedera.

Cykeln verkar vara det naturliga färdvalet för 5 % men kollektivtrafik för drygt 75 %. Därtill kommer 13 % som kommenterar bägge färdsätten.

Av alla som kommenterar kollektivtrafik tar 45 % upp att den borde utökas, framförallt på natten. Och 22 % tar upp att den är för dyr. Vanliga förslag är också att man borde kunna ladda sin mobil på bussen eller spårvagnen och att den borde ha Wi-Fi.

Funderingar
Vad beror det på att så få unga nämner cykling?

  • Bor de flesta i avlägsna förorter medan allt kul händer i centrum?
  • Är det svårt för en med cykel att följa ett kompisgäng som drar runt på stan?
  • Ser unga det helt enkelt som ute att cykla?
  • Har kollektivtrafiken fångat unga i en bekvämlighetsfälla?
  • Annat?

Kommer våra unga att spontant börja cykla mer när de blir äldre, eller har Göteborg en inbyggd begränsning som kommer att skilja oss från Malmö och Köpenhamn under lång tid?

Vad händer om kollektivtrafiken görs tätare, bekvämare, snabbare, billigare och erbjuder eluttag och Wi-Fi – så som många kommentatorer önskar? Minskar cyklandet? Ökar trafiksystemets kostnader? Får vi mer tung trafik i stan? Driver det fram en ökning av avstånden mellan hem och arbete/skola/mötesplatser? Kan vi trots det få ”attraktiva stadsmiljöer där människor vill bo, arbeta, handla, studera och mötas”? Det är nämligen Trafikstrategins huvudmål för stadsrum.

Hur ska staden utformas så att cykling blir naturligare? Det handlar inte bara om bra cykelvägar och hyrcyklar, utan även om avstånd mellan boenden och dagliga målpunkter. Kan vi förtäta och funktionsblanda så att dessa avstånd minskar ända tills cykling och gång blir ett alternativ? Kan intressanta träffpunkter fördelas bättre på stadens olika s.k. tyngdpunkter som översiktsplan 2020 och Göteborgs strategidokument vill satsa på? Kan det ske utan att det bidrar till ökad segregering?

Nu pågår stora projekt både för infrastruktur och stadsbyggnad i Göteborg. Vad blir deras sammanlagda effekt på cyklandet? Och hur påverkar de pendlandet? Kommer vi sammantaget att få kortare eller längre väg mellan boende och dagliga målpunkter? Kommer trafiken i städerna att bestå mer av cykel och gång och mindre av tung trafik för kollektivresor, eller blir det tvärtom? Tar de styrande ställning i den frågan eller säger de bara undvikande att de vill bägge?

Som ni ser har jag betydligt fler frågor än svar, men det är frågor som behöver ställas hela tiden, både av dem som styr och av oss som tittar på.

Några citat
Till sist vill jag återge några citat ur kommentarsfloden som jag gillar speciellt.

– Emma, 24: Bor i Köpenhamn men åker ofta hem till Göteborg. Är inte speciellt lätt att cykla här, dåligt utmarkerade cykelbanor och folk går i vägen så det är inte speciellt lätt cykla snabbt, man blir stoppad hela tiden. Borde utvecklas!

– Anna, 24: Jag skulle även uppskatta fler ställen att mötas på som ung vuxen. I dagsläget finns det i princip inget att göra om man inte vill sitta på ett fik alt. gå på bio eller liknande. Visst att Göteborg är en trevlig stad att promenera i men det hade uppskattats med fler mötesplatser vid t.ex dåligt väder eller så.

– Malin, 23: Har nyligen börjat cykla och var färd är en ny upplevelse. I Göteborgs innestad (främst Linné) är cykelbanorna ofta smala och i direkt anknytning till gångbanan. För att undvika högst potentiella kollisioner önskar jag, vid ett framtida infrastrukturprojekt, att cykelbanor får ta större plats och på något sätt blir mer skilt från gångbanan.

– Micaela, 22: Göteborg är dessvärre en väldigt segregerad stad där unga sällan möter varandra på de olika offentliga platserna som t.ex Göteborgs innerstad, biskops osv.

Publicerat i Beröm, Beteende, Kollektivtrafik, Trafikstrategi 2035 | Lämna en kommentar

TQ i demovideor och irl

Trafikkontoret i Göteborg lanserade begreppet TQ – trafikintelligens – för något år sedan. Nu har de låtit producera tre korta videor med trafiksituationer där en trafikant inte riktigt motsvarar omgivningens TQ-förväntningar, typ.

TQ-reklam på varutransportvagn

Trafikkontorets reklam för begreppet TQ på en vagn för eldrivna varutransporter mitt i stan.

Videosnuttarna
Hur reagerar ni när ni ser dessa snuttar? Berätta! Varje snutt är på 45 sekunder.

https://www.youtube.com/watch?v=uhBN2ncqrP4

https://www.youtube.com/watch?v=Ck7i4kUJBNI

https://www.youtube.com/watch?v=9QrnaUP-a3k

Videorna finns också på Trafikkontorets speciella webbplats För liv & rörelse, och kan hittas på YouTube med sökfras ”Studio TQ”.

Min första reaktion
Jag tänkte direkt att detta är alldeles för överdrivet. Ingen kommer att känna igen sig själv. En bilist kanske tycker att bilvideon var orealistisk, men att alla cyklister beter sig precis som frifräsaren. Och övriga trafikantgrupper kanske tänker likadant: det där var typiskt för ”de andra”.

Men jag uppskattar att de gick igenom alla trafikslag. Vi får aldrig något bra samspel om vi tillåts peka ut en viss grupp som vi lämpar över hela skulden på. Då slutar vi nog tänka på vårt eget ansvar, eller så tänker vi att vi i alla fall är bättre än ”dom där andra”.

Kopplingen till fotboll är intressant. Det gäller att se sig själv utifrån och få sådan distans så att man inser att trafik är ett lagspel som kräver samverkan. Det är inte bara en ego-maximerad slalomfärd där alla andra är ointressanta kulisser. Och inse att det finns åskådare. En av mina vänner sa en gång helt kort ”Trafik handlar inte bara om mig”. Kameravinkeln och kommentatorernas analyser kan förhoppningsvis vidga våra vyer i trafiken lite.

Jag gjorde själv en koppling till fotboll en gång. Då handlade det om att polisen gärna får ingripa mot trafikanters brott i stan, men aldrig favorisera någon trafikantgrupp, precis som fotbollsdomaren givetvis aldrig får favorisera ena laget. Då tappar man all respekt.

En häpnadsväckande dag på stan
I torsdags den 10 sep valde ödet plötsligt att iscensätta tre episoder i rad som jag måste berätta om. Alla tre tilldrog sig i centrala Göteborg. De knöt på ett kusligt sätt an till de tre TQ-videorna, men här var det oregisserade händelser i verkliga livet:

– Avenyn vid Bryggeriet kl 12:10: Jag satt på restaurang Bryggeriet vid Avenyn och åt lunch med utsikt över gatulivet utanför. En kvinna cyklade på gatan mot Götaplatsen. Då gick plötsligt en kille i 30-årsåldern snett över trottoaren. Utan att se sig om det minsta efter trafik fortsatte han ut på gatan. Cyklisten fick både bromsa hårt och väja. Då måtte han äntligen ha märkt henne, för han vred lite på huvudet, men utan minsta tecken till ursäkt. Han bara fortsatte oberörd sin sneda passage över gatan.

– Sankt Eriksgatans gångfartsområde kl 12:55: Nu befann jag mig på gångfartsområdet mitt emot Operan och Kanaltorget. Plötsligt kom en vit skåpbil emot mig i alldeles för hög fart. Jag tecknade åt den unge chauffören att sakta ner, men han verkade vara uppslukad av en mobil som han höll mot örat. Han såg mig inte trots att jag stod nästan rakt framför honom. Sedan körde han ut på cykelöverfarten plus en angränsande del av övergångsstället för att korsa Östra Hamngatan och slank slutligen ner i Östra Nordstans leverantörsnedfart. Detta var riktigt ful körning med noll koll på den oskyddade trafiken.

Den vådliga skåpbilsfärden på St Eriksgatan

Skåpbilens hastiga färdväg genom gångfartsområdet och mitt försök att sakta ner den.

– Avenyn och Södra Vägen kl 17:10: Jag stod i cykelboxen Avenyn / Engelbrektsgatan vid rött tillsammans med flera andra cyklister. Plötsligt skar en cyklande kvinna i 40-årsåldern diagonalt genom oss med god fart på sin cykel. Gående på övergångsstället precis framför oss fick mer eller mindre kasta sig åt sidorna. Jag hann nätt och jämnt ropa något, men det hörde hon säkert inte.

Hon svängde vänster in på Engelbrektsgatan. Jag fick grönt och skulle samma väg. Hon räckte faktiskt ut handen för att svänga höger upp på Södra Vägens närmaste cykelbana. Vid korsningen Berzeliigatan hade vi rött. Jag stannade men hon körde ut på bilvägen och cyklade mot rött så att en korsande bilist från Götaplatsen fick stoppa tvärt. Så hoppade hon plötsligt av mitt i gatan, ledde cykeln över spårvagnsspåren och fram till restaurang Berzelius. Jag skakade på huvudet och fortsatte hemåt.

Funderingar
Tre extrema händelser samma dag med en galning från varje trafikslag, och detta bara tre dagar efter att jag fått ett tips om de tre TQ-videorna. Sannolikheten för detta måste vara mikroskopisk. Men nu har det ändå hänt, och det utmanar min första reaktion att TQ-videorna är alldeles för överdrivna.

Men vad tycker ni? Kan de tre videorna skapa förståelse för individens roll i trafikens lagspel, eller vad krävs för att nå dem som behöver förstå?

Publicerat i Beteende | 5 kommentarer

Tack för agila chikaner!

Jag har tidigare skrivit om chikaner som hindrade cykeltrafiken i en vecka trots att inget arbete pågick. De lämnades säkert kvar av ren lathet. Men ett vägarbete på Delsjövägen imponerar och förtjänar att uppmärksammas. Se bara:

Sergeanterna står ur vägen

Neongula spraystreck, staket och rader av rödgula pjäser, s.k. sergeanter, var första steget till ett vägarbete på trottoaren strax efter Sankt Sigfrids plan i Göteborg.

Lätt att passera sergeanterna

Sergeanterna stod ur vägen i prydliga rader dag efter dag både morgon och kväll när jag passerade.

Vägarbete pågår

Ändå pågick tydligen arbete om dagarna. Trottoaren var uppgrävd.

Sergeanterna bildar chikan

En dag gjorde jag en inspektionstur vid lunchtid. Bara då var sergeanterna utställda som chikaner.

Jag tycker att entreprenören här har tagit hänsyn till cykelpendlarna på ett berömvärt sätt. Genom att de neutraliserat chikanerna vid varje arbetsdags slut har de flesta cyklisterna nog aldrig haft en aning om vilket krångel de därmed sluppit. Tyvärr vet jag inte vilken entreprenör det var, men jag ska tacka Trafikkontoret som säkert haft ett finger med i spelet och be dem hälsa entreprenören.

Göteborgs nya cykelprogram 2015-2025 har ett kapitel om cykling under byggskeden på sid 61-62. Där står bl.a:

Under byggskeden är målet att funktionen för cykelvägnätet inte ska försämras mer än nödvändigt …

Projekten ska tidigt ta hänsyn till cyklisternas behov av framkomlighet och planera för ett fungerande system för cykel …

Ta fram ett informations- och utbildningspaket riktat till entreprenörer …

Det står inte explicit i cykelprogrammet att chikaner ska neutraliseras när arbete inte pågår, men jag tycker att det borde vara med, och det borde också ingå i informations- och utbildningspaketet till entreprenörer som Göteborg tar fram. Fallet Delsjövägen kan lyftas fram som ett föredöme.

Tillägg 23/10: Respons från Trafikkontoret
För ett par dagar sedan fick jag följande uppmuntrande respons från en planeringsledare för tillfälliga trafikavstängningar på Trafikkontoret:

Tack för den positiva feedbacken.
Jag har plockat med den vidare in i verksamheten.
Ledsen för sent svar!

Publicerat i Beröm, Besked, Cykelprogram 2025, Förslag, Vägarbete | 2 kommentarer

Kamouflerad cykelsymbol

Jag skickade precis ett par frågor till Göteborgs stad om de ovanliga och kontrastlösa cykelsymboler som de lagt in på Fontänbrons cykelbanor, alltså där Östra Hamngatan passerar Brunnsparken och Stora Hamnkanalen. Gör de verkligen någon nytta?

Kopparfärgade cykelsymboler på Fontänbron

En av de nya cykelsymbolerna i närbild.
.

Kopparfärgade cykelsymboler på Fontänbron

De liknar mest diskreta och ointressanta brunnslock. Redan nr 2 syns knappt alls.

I mitt remissvar till Göteborgs cykelplan 2025 beskrev jag Fontänbron så här:

Gående ser lätt kollektivfältet, men inte cykelbanorna. Det beror på att de senare bara markeras med en sorts diskret materialskillnad som annars aldrig används för cykelbanor, och på att gåytan i sig har egna liknande band av materialskillnad. Dessutom finns ytterligare en estetisk materialskillnad som korsar cykelbanorna på fyra ställen och därmed maskerar att en av alla materialskillnaderna är betydelsebärande. Det är alltså inte lätt för gående att förstå att det finns cykelbanor, men i cyklisternas siktlinje framstår cykelbanden som helt naturliga fortsättningar på Östra Hamngatan.

Östra Hamngatan vid Brunnsparken, vy mot väster

Gående ser inte att det finns en cykelbana.

Östra Hamngatan vid Brunnsparken, vy mot norr

För cyklisterna är banan självklar.

Nu har alltså dessa cykelbanor fått cykelsymboler, men de är av ett säreget slag som inte används någon annanstans i stan. De är kontrastlösa och svåra att lägga märke till. Om det är någon som ser dem så är det cyklisterna, eftersom banan leder dem att köra rakt över symbolerna.

Så här otydliga symboler kan t.o.m. försämra relationen mellan cyklister och gående genom att cyklisternas uppfattning om att de är på en cykelbana stärks, samtidigt som gående fortfarande har mycket svårt att se att det finns en cykelbana. Det är som gjort för konflikt. Jag får intrycket att utformaren av denna plats tycker att det är fult med cykelinfrastruktur och därför försöker kamouflera den.

Läs gärna Cyklistbloggens artikel om lika osynliga cykelsymboler i centrala Stockholm.

Mina frågor till Göteborgs stad
Det är olikt Trafikkontoret att utforma en cykelbana så här. Därför undrar jag:

  1. Viken fackförvaltning har beslutat om denna utformning?
  2. Varför har ni valt att avvika från Vägmärkesförordningens beprövade och hos trafikanterna invanda sätt att markera cykelbanor?

Tillägg 2/9: Svar från Göteborgs stad
Cykelansvariga Malin Månsson håller med om att symbolerna är kontrastlösa. Syftet är att förtydliga cykelstråket vilket inte alls syntes innan. Målning är tydligare men av estetiska skäl har en platta med cykelsymbol valts istället. Att markeringar alltid ska synas tydligt kan behöva betonas i riktlinjerna.

Publicerat i Besked, GC-separering, Skyltar o symboler | 4 kommentarer

En hel pluton trottoarcyklare

Idag vid lunchtid tappade jag hakan när jag från min cykel såg vad som kom på Avenyns trottoar över Kungsportsbron. Vid mina tidigare räkningar har jag alltid fått det till att endast 3 % av cyklisterna trottoarcyklade. Men detta …

Trottoarcyklargäng

En hel pluton trottoarcyklare invaderar de gåendes egen upphöjda yta förbi Storan och över Kungsportsbron.

Trottoarcyklargäng

Gruppen anförs av en person som förefaller vara professionell guide.

Trottoarcyklargäng

Till vänster syns också en blå Styr & Ställ-cyklist på trottoaren. Men han tillhör inte gruppen. En eloge till honom som trots denna egenmäktiga cyklistsvärm ändå respekterar de gåendes frid och leder sin cykel!

Det såg ut att vara en organiserad grupp med professionell ledare. I så fall tycker jag att ledaren och det företag han representerar borde vårda respekten och samarbetsandan i trafiken mycket bättre än så här. Den badwill som detta ger drabbar inte bara företaget. Vad ska vi andra cyklister nu svara när krönikörer och insändare skriver att ”alla cyklister struntar i reglerna”?

Publicerat i Beteende, GC-separering | 4 kommentarer