Ett vitt streck gör skillnad

Spelar det någon roll om gångbanan separeras från cykelbanan med vit linje eller bara med olika material? Vissa menar att asfalt för cyklister men plattor för gående separerar bättre än vit linje på asfalt för bägge trafikantslagen.

Det beror på. En ensam målad linje mellan två ytor som ser likvärdiga ut blir rena gisseleken som få orkar lägga energi på. Då kan plattor göra lite skillnad. Men om cykeldelen är dubbelriktad med mittlinje blir budskapet plötsligt väldigt mycket klarare.

En bana med målade cykelsymboler kan också bringa klarhet. Hur effektivt det blir beror på hur tätt det är mellan symbolerna, och framför allt till vem de riktas och därmed var de är placerade. Som gående kastar man nog bara ett öga, och sen går man. Vita mittlinjestreck finns hela vägen som påminnelse att det är en cykelbana. Ska cykelsymboler fungera lika bra, måste de finnas i just de punkter där trafikanterna gör sina val.

Bastard mellan två separationssätt
En bastard som ofta förekommer i Göteborg är cykelbana med målad mittlinje, fast där gränsen mot gångbanan bara utgörs av materialskillnad. Materialgränsen blir extra otydlig när den måste konkurrera med de målade linjerna, och den kan förlora sig än mer om lagningar i asfalten tillför ovidkommande gränser, eller om gångmaterialet inte begränsas strikt till själva den gångbana som matchar cykelbanan. Att beläggningen på ett större område måste ta slut någonstans är självklart, och det behöver inte alltid betyda att det är cykelbana på andra sidan skarven.

Enbart materialskarv vid Örgrytevägen i Göteborg

Cykelbanan har mittlinje, men just här bara materialseparation mot gångbanan, som i sin tur använder samma material som intilliggande torgyta. Längst borta på bron används linje istället.

Hur gående tolkar mittlinjen vid Örgrytevägen i Göteborg

Gående verkar inte lägga märke till den diskreta gränsen mot cykelbanan som går till vänster om det runda järnlocket. Istället tror de nog att cykelbanans mycket mer iögonfallande mittlinje utgör gräns mot gångbanan. Är inte asfalten också ganska bekväm och inbjudande att gå på jämfört med plattorna?

Undersökning
Längs Örgrytevägen i Göteborg löper en gångbana och en dubbelriktad cykelbana som har streckad mittlinje. Vissa sträckor separeras med tydlig vit kantlinje, men på ett avsnitt separeras gående och cyklister enbart med materialskillnad. Den 26 juni 2012 vid 18-tiden räknade jag trafiken i ett snitt på en plats med enbart materialseparation och därefter på en plats med separerande vit kantlinje. Jag ville se om trafikströmmen följde de två separeringssätten lika bra. De gula prickade linjerna i fotona nedan visar i vilka snitt jag räknade trafikanter. Bägge snitten täckte 3 meter av banans längd.

Under 15 minuter vid enbart materialseparation passerade 152 fotgängare och 71 cyklister. Alla cyklisterna höll sig på rätt bana, men av fotgängarna var det 32 % som gjorde intrång på cykelbanan.

Materialseparation vid Örgrytevägen i Göteborg

Plats för räkning vid enbart materialseparation strax väster om Mölndalsån.

Under 15 minuter vid linjeseparation 35 meter längre österut passerade 141 fotgängare och 83 cyklister. Alla cyklisterna utom en höll sig på rätt bana. Av fotgängarna var det 11 % som gjorde intrång på cykelbanan.

Linjeseparation vid Örgrytevägen i Göteborg

Plats för räkning vid linjeseparation på bron över Mölndalsån.


Gående gick alltså i fel bana tre gånger så ofta när banan separerades med materialskillnad, jämfört med när vit linje användes.

Jag kan inte se någon annan faktor än utformningen som kan förklara denna stora skillnad. Vit linje bör alltså inte utelämnas även om materialen skiljer.

Det var också tydligt att cyklisterna höll sig nästan ofelbart på sin egen bana, medan
10-30 % av de gående använde cykelbanan helt eller delvis. Cyklister får ofta utstå klagomål om att de cyklar på gångbanor, men här var det sannerligen inte berättigat. Klagomålen beror kanske på ett litet antal hänsynslösa cyklister som drar till sig all uppmärksamhet, eller på observationer vid platser där det finns gång- men inte cykelbana.

Vid inget enda tillfälle såg jag att gående vände sig om för att se om det kom cyklister innan de gick över till cykelbanan eller under tiden som de befann sig där. Däremot såg jag vid linjeseparation att många gående ansträngde sig för att kunna mötas utan att gå ut på cykelbanan. De valde hellre att stryka tätt intill broräcket när de mötte en barnvagn eller en klunga, även om det just då inte kom någon cykel. Det var nästan magiskt.

Om utformningen är tillräckligt tydlig, anstränger sig alltså många gående, medan några tar sig små eller stora friheter utan hänsyn till sina cyklande medtrafikanter. Det verkar som om både utformare och vissa fotgängare har en hemläxa att göra, samtidigt som andra verkligen är värda all heder i trafiken.

Tillägg 22/3 2015: Mölndal har undersökt vit linje
Mölndals stad har tillsammans med Viscando mätt hur gc-trafiken fördelas före och efter indelning av en bana i en cykeldel och en gångdel med vit linje. Före-mätningen gjordes på våren 2014 och efter-mätningen samma höst har jag fått veta. Mätresultatet  illustreras med färgade spår för cyklister och gående. Där syns tydligt att cyklisterna redan före separering rätt ofta höll sig på ena halvan medan gående gick överallt. När linjer målats körde typ ingen cyklist på gångdelen. Några gående använde fortfarande cykeldelen, men betydligt färre än innan. Klicka upp artikeln och se själva! Deras resultat stämmer väl överens med mina egna.

Och i ett bildspel från Viscandos föredrag på VTI Transportforum helt nyligen beskrivs mätningen och resultaten närmare i bilderna 27-32.

Publicerat i Förslag, GC-separering, Kognition, Mätning, Skyltar o symboler | 4 kommentarer

Högerregel på cykelbanor?

Jag har alltid tagit för givet att högerregeln även gäller där cykelbanor korsar varandra. Men plötsligt upptäckte jag ett ställe i lagen som fick mig att tveka.

Högerregeln säger att när två fordons kurser skär varandra, har man väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger. Det står i TrF 3 kap 18 §. Regeln har några undantag, t.ex. om man kör ut från en parkeringsplats, fastighet eller annan underordnad anslutning. Det tycker nog de flesta är rätt naturligt.

Undantag nr 3 i TrF 3 kap 21 § gäller ”när föraren kommer in på en väg från en cykelbana”. Det låter till en början harmlöst. Men Förordningen om vägtrafikdefinitioner säger att ordet väg bl.a. kan betyda ”en led som är anordnad för cykeltrafik”. Det är nästan exakt samma förklaring som ges för ordet cykelbana. Läser man undantag nr 3 igen, men byter ordet väg mot specialfallet cykelbana, skulle alltså högerregeln inte gälla ”när föraren kommer in på en cykelbana från en cykelbana”.

Det var oväntat. Kan det stämma? Och om högerregeln inte gäller i cykelkorsningar, vad gäller istället? Jag frågade Transportstyrelsen. De gav mig raskt följande lugnande besked:

Det är Trf 3 kap 18§ som gäller då cykelbana korsar cykelbana, alltså ”högerregeln”.

Lagmakten har alltså inte schabblat bort cykelbanorna och inte heller satt andra grundregler för dem än för bilvägar. Samma reflexer som man övat in för det ena fallet ska man även tillämpa i det andra. Skönt. Observera bara att T-korsningar också är korsningar, så högerregeln gäller även där. Den genomgående leden har inget företräde om det inte finns skyltar eller markeringar som säger det. Här kan man lätt tänka fel i hastigheten.

Korsningar intill trafikljus
Det vanligaste fallet av korsning mellan cykelbanor är nog vid ljusreglerade gatukorsningar. Där korsar de varandra oreglerat, men ett par meter efteråt finns ljussignaler som reglerar färden över själva bilvägen. Även om högerregeln alltså formellt gäller i det oreglerade cykelkorset, tycker jag att det är rimligt att man inte försöker buffla sig fram till sitt röda ljus om man därmed hindrar korsande cyklister som har grönt. Både cyklister och gående kan gott visa hänsyn så att den som har grönt kommer förbi.

Krångligt i GC-kors Nya allén / Avenyn i Göteborg

Hoppsan! En cyklist som har grönt blir inte framsläppt på sin egen banhalva trots att de gående har rött. Orsak: Gåendes aningslöshet och en förrädiskt maskerande vägbeläggning.

Tyvärr har inte alla sin samarbetsanda påkopplad när de kommer till en interaktionspunkt. I fallet på bilden har utformaren varit väldigt dålig på att berätta för de gående att de korsar en cykelbana. Hur ska de då märka att det är en interaktionspunkt där lite förutseende och samspel kunde göra underverk.

Den form av tanklöshet som jag beskriver i Oj, är jag trafikant nu igen? är alltför vanlig. Även cyklister kan vara helt inne i sin egen tankevärld när de rullar genom ett cykelkors strax före sitt röda ljus. Är det kö kan cyklisten t.o.m. stanna mitt i korset och blockera det. Man får vara glad för alla de gående och cyklister som faktiskt visar närvaro och inlevelse. Det är de som förgyller trafiksamarbetet.

Publicerat i Besked, Beteende, Lagmakten | 3 kommentarer

Cykelfilen döljs för gående

Detta är ett exempel på dubbla budskap.

Tydlig cykelfil genom Kungsportsplatsen

Tydligt för cyklister

Cykelfilen är för gående på Kungsportsplatsen

Dolt för gående

Vid Kungsportsplatsen i Göteborg finns välbehövliga cykelfiler förbi hållplatsen. När man kommer cyklande ser man sin bana tydligt markerad och tar för givet att den är lika uppenbar för alla. Men för gående som ska korsa gatan skyms alla cykelmarkeringar av staketen vid spårvagnsperrongerna. Markeringarna slutar precis vid staketändan, nästan som om det var utformarens avsikt att gående inte ska upptäcka cykelfilen utan bara gå rätt ut.

Många gående förväntar sig nog bara bussar på vägen. Märker de ingen buss i rörelse, kan de lätt tro att de inte behöver se sig för mer innan de kliver ut. Men eftersom det inte är något övergångsställe, får fotgängare enligt lagen bara korsa banan om de kontrollerat att de inte orsakar fara eller olägenhet för trafiken. De måste alltså även ge cyklister företräde.

Staketet har visserligen genombruten plåt, så det är möjligt att upptäcka cykelbanan tvärs igenom plåtens hål. Det är bra. Men markeringarna syns bara för den som letar efter dem. Där man kan gå saknas varje ledtråd om att det finns cykeltrafik.

Andra halvan av Gbgcyklarens videoklipp om BUS-bussen visar den ena av dessa cykelfiler. Gående kan korsa just där staketet börjar och slutar.

För ett tag sedan hörde jag ett medelålders par muttra att cyklisten borde ha gett dem företräde. De trodde att det var ett övergångsställe med zebrarättigheter. Efter ett kort samtal var vi överens om att det inte var något övergångsställe men att man som gående lätt tar det för givet.

Jag föreslår att två cykelsymboler i tät följd målas efter staketets slut där gående korsar banan. Kungsportsplatsen har fyra ställen som skulle behöva en sådan åtgärd. Att även förlänga den heldragna linjen är dock problematiskt eftersom cyklister bör söka sig till högerkanten så snart som möjligt och bussar till vägens mitt där buss- och spårvagnsfilen går. Man kan annars upprätta riktiga övergångsställen, men då skulle bussar hindras av en aldrig sinande ström av gående.

Oavsett hur utformaren vill att samspelet ska fungera behövs något som når fram till alla parter och ger dem samma budskap.

Publicerat i Förslag, GC-separering, Motstridigt, Skyltar o symboler | 5 kommentarer

Dubbla budskap

Det är svårt för trafikanter att samarbeta om de får olika bild av hur samspelet ska fungera. Kommer man från olika håll ser man naturligtvis utformningen ur olika perspektiv. Därför måste utformaren se till att alla – inte bara vissa – ser vilka spelregler som gäller.

Om cyklisten uppfattar en bana som cykelbana samtidigt som en gående från ett annat håll uppfattar den som gångbana, uppstår en irritation mellan dem när de möts. Motparten agerar inte som man förväntar. Det kan utvecklas till misstro mellan trafikantgrupper och sätta fart på fördomar, t.ex. ”Dom struntar alltid i reglerna”. Därifrån är steget inte långt till att vissa börjar markera sitt missnöje i trafiken. Utformaren har kanske ingen aning om sin del i detta, utan fortsätter att utforma lika förrädiska miljöer.

Människor gör som andra gör, exempelvis följer eller bryter lagar. Perspektivberoende utformning orsakar beteenden som andra uppfattar som felaktiga. Det gör att trafikanter börjar bete sig sämre bara för att de tycker att andra gör det. Vår inneboende konfirmeringsbias accelererar denna tråkiga utveckling. Vi snappar helt enkelt upp bekräftelser på våra fördomar men ser inte allt annat som talar emot.

Givetvis kan utformaren inte lastas för alla dåliga beteenden i trafiken. Vi ska vara tacksamma för all genomtänkt infrastruktur som finns på plats. Den mest genomtänkta är den som inte märks. Utformning kan inte heller lösa alla problem. Men dubbla budskap får konsekvenser, och i de fall där trafikanter genomskådar dem blir det ofrivilliga budskapet att utformaren inte tycker att det är så noga, eller att man rentav försöker motarbeta någon trafikregel. De trafikanter som då känner sig orättvist behandlade kan lätt bli fribrytare. Och hur bra är det?

Jag har tidigare tagit upp en del exempel på utformningar med dubbla budskap. I kommande inlägg ska jag ge fler. Ett och ett kan exemplen kanske tyckas vara petitesser, men tillsammans riskerar de att skada det dyrbara förtroendet mellan de fyra parterna du, jag, utformaren och lagmakten. Det ligger i allas intresse att de dubbla budskapen upptäcks och åtgärdas. Låt oss hjälpas åt med det!

Trafikanter leds fysiskt till fel bana:
● Trottoarens stenremsor leder ner i separerad cykelbana. >
● Gångfartsgata mynnar rakt ut på cykelbana. >
● Gångväg leder gående in på cykelöverfart. >
● Övergångsställe leder in gående till cykelöverfarten. >
● Gång- och cykelbanor helt fel hopskarvade. >
● Ett antal gångvägar leder gående in på cykelbanan. >

Cyklisters ytor hemlighålls för gående:
● Cykelfil förbi hållplats döljs för gående som ska korsa. >
● Trottoarens stenremsor kamouflerar cykelbanan. >
● Otydlig gräns mellan cykel- och gångbana. >
● Cykelbanan ser plötsligt ut precis som gångbana. >
● Cykelbanan syns inte från övergångsstället. >
● Gående informeras inte om att de är på cykelbanan förrän det är för sent. >

Övriga exempel:
● Gångsymbol motsäger separerad cykelbana. >
● Diffus räckvidd för röd gubbe, två ställen. >
● Röd beläggning används huller om buller. > >
● Skyltar om separation bara åt ena hållet. >
● Skylt och markering strider om vilken bana som är för gående (se Håkans länk)
● Många olika detaljer lurar gående att ta cyklarnas väg. >
● Skylt om minigolf lockar gående till cykelbanan. >

Publicerat i Beteende, GC-separering, Kognition, Motstridigt | 2 kommentarer

Halva övergångsställen

I Göteborg finns några övergångsställen som förefaller att leda gående över en gata, men som ger upp eller gör en tvärvändning efter en bit. De flesta gående märker nog inte att övergångsstället upphör utan fortsätter i tron att de har zebralagens beskydd hela vägen.

Ett av dessa förrädiska övergångsställen ligger vid Korsvägen. Här korsar många gående gatan, speciellt när det är aktiviteter på Svenska Mässan.

Halvt övergångsställe på Korsvägen i Göteborg

Ett halvt övergångsställe vid Korsvägen. Svenska Mässan syns i bakgrunden.

En gång var det förmodligen ett helt övergångsställe med en liten böj åt vänster efter halva sträckan. Det krockade alltså inte med cykelöverfarten utan de två blev parallella. Men nuvarande utformning inbjuder inte alls till att gå en sådan omväg. Den lurar istället in de gående till cykelöverfarten utan att någon av parterna riktigt förstår hur det har gått till. Man ställs inför fullbordat faktum mitt i gatan, när det egentligen är viktigare att ha uppmärksamheten riktad mot bilar, bussar och spårvagnar.

Kolliderande flöden av gående och cyklister på övergångsstället

Gående (grönt) och cyklar (rött) stöter ihop mitt i gatan. Ytterst få går enligt smal grön pil.

Cykelöverfartens bortre del saknar streckad linje på vänstra sidan. Enligt lagen kan det utelämnas om det istället finns zebralinjer som övertar den avgränsande funktionen. Kan det vara så att zebralinjerna togs bort en gång men aldrig ersattes med streckad linje? Hur som helst godkänner inte lagen den ensidiga markering som cykelöverfarten har vid Korsvägen idag.

Ett förslag vore att återupprätta övergångsstället. Då skulle bussar behöva lämna gående företräde, men för spårvagnar gäller andra regler som ger dem rätt till fri väg. Gående som inte vet det skulle bli lurade. Därför föreslår jag istället följande lösning:

Förslag till målning om övergångsstället måste förbli halvt

Förslag med kompletterande markeringar – ny vit streckad och gul heldragen linje.

I detta förslag kompletteras cykelöverfarten med den streckade linje som missats. Den kan förhoppningsvis hjälpa gående att bli medvetna om cykeltrafiken. Men jag har även lagt till en gul linje av det slag som Göteborg använder på andra ställen där övergångsställen avbryts för att spårvagnar ändå alltid har företräde. Det måste nog till här för att gående ska märka att detta övergångsställe inte uppfyller våra normala förväntningar. Det fortsätter ju inte över hela gatan som brukligt är, och många är de som vallfärdar till fots till Svenska Mässan i helt andra tankar än trafiktekniska.

(Justerat 9/6-12 efter Kristers påpekande)

Tillägg 4/7 2014
Som framgår av en kommentar nedan skrev jag till Trafikkontoret den 15 sep 2013. Då pågick spårarbeten på hela sträckan mellan Korsvägen och Brunnsparken. Jag bad dem passa på att komplettera vägmarkeringarna enligt bilden ovan i samband med det arbetet. Lars-Erik Lundin svarade 30 sep 2013 att ”Vi kommer att beställa markering av de saknade cykelrutorna” (Dnr 1337/12).

Inget hände dock. I maj 2014 fick jag se ritningar till Södra Vägens ombyggnad till dubbelriktad cykelbana. Inga ändringar av nämnda markeringar var inritade. Därför skrev jag den 1/6 till Trafikkontorets projektledare för ombyggnaden och sa att de utlovade markeringarna ännu saknades, och att ”Det vore bra om markeringarna kunde göras nu när färgburkarna ändå ska öppnas”.

Tillägg 27/10 2014: Vägmarkeringar kommer
Eftersom vägmarkeringarna fortfarande inte målats dit påminde jag Trafikkontoret om dem nu innan nya cykelbanan ska målas. Lars-Erik Lundin svarade då att de hade beställts redan 30 sep 2013 men att han nu skulle påminna igen. Samarbetskedjan har uppenbarligen många länkar att hålla ordning på.

Tillägg 21/8 2017: Vägmarkeringar på plats
Nån gång före semestrarna i år noterade jag plötsligt att den saknade raden sockerbitar hade målats dit. Jag vet inte när det skedde, men färgen ser inte helt ny ut. Kanske fixades det i våras eller på hösten 2016. Tack för det! Men snart byggs Västlänkstationen Korsvägen. Det vänder väl upponer på alltihop.

Publicerat i Åtgärdad, Förslag, GC-separering, Kognition | 7 kommentarer