Stockholms cykelplan 2012

Postat den 11 mars 2013 av admin

Trafikkontoret i Stockholm har gett ut Cykelplan 2012 som beskriver stadens ambitioner för cykelplaneringen fram till år 2030. Den klubbades 18 feb 2013. Jag har nu läst igenom den och återger här valda delar.

Stockholms cykelplan 2012

Planen i två dimensioner och verkligheten i tre..

~ Ett vågtecken före ett indraget citatstycke betyder att det inte är ordagrant återgivet utan kondenserat av mig.

Mål

~ Målet är att göra det enklare och säkrare att cykla i Stockholm. Huvudfokus är att underlätta för arbetspendling med cykel, både för befintliga cyklister och nya. En ökad andel cykeltrafik bidrar samtidigt till andra mål såsom minskad negativ miljöpåverkan, ökad framkomlighet och positiva effekter på folkhälsan. (sid 4)

Jag tycker det är bra att man lyfter fram arbetspendling. Det är en viktig funktion för samhället och det har många positiva effekter för både stad, miljö och individ. Se dock Dmitris invändning bland kommentarerna nedan. En följdfråga blir därför: Innefattas skolpendling i begreppet arbetspendling? De som cyklar i den gruppen kan vara lika många som cyklande förvärvsarbetspendlare. Att gynna cykling för skolpendlare är att bädda för framtiden.

Säkerhet

Cykeltrafiken har ökat kraftigt i Stockholm men antalet skadade cyklister har inte ökat på motsvarande sätt. (sid 7)

~ Studier visar att de metoder som lockar fler att cykla förbättrar trafiksäkerheten inte bara för dem utan för alla trafikanter. Fokus bör därför ligga på att skapa cykelvänliga gator så att alla kan tänka sig att börja cykla. (sid 8, men behandlas igen på sid 11)

Cykel och gång behöver också komplettera och understödja varandra vilket kan göras genom att minska antalet konfliktytor mellan trafikslagen. (sid 8)

~ Gående och cyklister bör betraktas som två separata trafikantgrupper med olika förutsättningar och behov. De har olika hastighet och olika rörelsemönster. För att skapa trygga och trafiksäkra miljöer är därför separering av dessa trafikanter att eftersträva. (sid 11)

Det är hoppingivande att man på två ställen betonar att ökad andel cykling i sig kan öka säkerheten – ”safety in numbers”. Dokumentet säger ingenstans att det är så farligt att cykla så att man måste ha hjälm fast inga andra trafikslag behöver det. Ordet hjälm finns inte i texten och ordet farlig förekommer bara som bestämning till artefakter såsom korsning, ojämnhet, hinder och farlig utformning. Jag säger inte att cykling är ofarligt, bara att det ur ett livsperspektiv är farligare att inte cykla. Stockholm verkar vara inne på denna möjliggörande linje.

Öka andelen cyklister

Reshastigheten och hur smidigt det är att använda cykel påverkar vilket val människor gör. (sid 8)

~ Utformning av cykelinfrastrukturen:

  • Cykelnätet: Sammanhängande, gent och inga obegripliga avbrott.
  • Trafiksignaler: Anpassade för cykeltrafiken. Ibland grön våg för cyklister.
  • Ibland: Upphöjda gång- och cykelpassager för ökad framkomlighet och säkerhet.

(sid 9)

Det är svårt att säga vad som till syvende och sist får folk att börja cykla. Men med dessa egenskaper kommer säkert många av dem som prövar på att bli så positivt överraskade så att de fortsätter. Och det faktum att de gör det kommer att få fler att bli intresserade. Inget är så effektivt som att se att fler och fler är ”på”.

Pendlingsstråk
Cykelplanen pekar på sid 17 ut ett nätverk av pendlingsstråk på 349 km som ska prioriteras och ges extra hög standard. Så här förklaras begreppet pendlingsstråk:

Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller -fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. (sid 18)

~ Här ska det finnas plats för omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet. Cyklisterna ska vara separerade från gångtrafiken. (sid 19)

~ Trafiksignaler ska där så är möjligt ge cyklister hög framkomlighet. Särskild detektering för cykeltrafiken ska finnas. Även grön våg kan bli aktuellt. (sid 20)

Eftersom cykling kräver fysisk ansträngning, kommer cyklisters hastighet att variera betydligt mer än bilisters. Spannet i ålder och trafikvana bidrar också, liksom hur långt man har till jobbet. Därför är kravet på plats för omkörning så viktigt. Utan det kommer den långsammaste att bestämma tempot för alla, och då blir cykling varken ett konkurrenskraftigt pendlingsalternativ eller roligt.

Cyklistbloggen flaggar för de förödande konsekvenser som dåligt fungerande separation mot gående kan få, speciellt om lagen ska tolkas så att det tvingar cyklister till gångfart. Den primära frågan är nog om meningen ”Cyklisterna ska vara separerade från gångtrafiken” (sid 19) är ett krav på resultat, dvs hur trafiken ska fungera, eller om även icke fungerande lösningar ska klassas som ”Mission completed”.

Framkomlighet

~ Ökad framkomlighet kan konstateras genom högre medelhastighet. Det behöver inte innebära att cyklisterna kör snabbare utan att inbromsningarna och antalet stopp blir färre eller kortare. Ett antal förbättringar kan göras på sträcka, såsom bredare banor, färre konflikter med andra trafikanter och bättre beläggningsstandard. Men det är framför allt i korsningspunkter som framkomligheten är låg. Där kan cyklar ges högre prioritet vid ljussignaler samt banor som leder dem vid sidan om hinder. (sid 22)

Att minska väntan kan göra väldigt mycket för medelhastigheten. Fler kommer att märka att den cyklande kompisen nådde målet snabbare än man själv som valde bil eller kollektivtrafik. Det tar nog mer skruv i cykelvärvningen än insmickrande affischer på stan.

Vägarbeten

~ Vid vägarbete ska tillfälliga gång- och cykelbanor ordnas där det är möjligt. Annars ska cykling möjliggöras på annat sätt, t.ex. genom cykling i blandtrafik där hastigheten sänkts till 30 km/h eller vägvisning av alternativa vägval. (sid 30)

I Göteborg har vi mycket problem med den biten, även i fall där åtgärderna hade varit väldigt enkla. Jag vet inte om det är bättre i Stockholm idag, men medvetandet finns uppenbarligen där. Utan det kommer man ingenstans förutom att man dissar dem som redan cyklar eller funderar på att börja.

Slutsats
Mina omdömen har varit positiva. Jag läser in en modern och seriös syn på trafikslaget cykel. Vi får bara komma ihåg att det är en plan, ja nästan en vision om en ganska avlägsen framtid utan skarpa milstolpar längs vägen. Hur mycket kommer att hända första tiden? Jag påminner mig att Fritiof Nilsson Piraten hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Men han var å andra sidan inte stockholmare.

År 2030 har vi i alla fall facit. Då kan vi säga om min optimism var befogad eller ej. Vi ses då. Tiden går fortare än man tror.

Publicerat i Besked, Dokument | 5 kommentarer

En enklav på cykelbanan

Postat den 3 mars 2013 av admin

Bland alla avspärrningar som kommit och gått sedan man börjat veckla ut Västsvenska paketet i Göteborg, finns sedan några månader även denna lilla underliga enklav:

Staket hindrar cyklar före cykelöverfarten

Den 13 feb: Hinder vid cykelöverfarten där Gamla Allén korsar Parkgatan.

Det är naturligtvis rimligt att anläggare som ska greja med cykelljussignalen får lite arbetsro mitt bland alla förbipasserande jobbresenärer till fots och på cykel. För deras skull accepterar jag som cyklist att trängas med gående som kommer i vågor från Södra vägens nya busshållplats och ska till övergångsstället. Men arbetsron verkar misstänkt hög i det lilla reservatet. Jag har faktiskt aldrig sett någon verksamhet där trots att jag passerar platsen dagligen.

Innanför det hindrande staketet

En närmare titt visar bara ett par träpallar och en liten grop vid ljussignalerna.

Det hindrande staketet två veckor senare

Den 25 feb: Två veckor senare verkar ingen annan än gumman tö ha varit verksam i reservatet.

Den 12 februari skrev Gbgcyklaren bl.a. följande om denna plats i en kommentar till Fler ska välja cykeln 2013:

Den korsningen är fortfarande avspärrad för cyklister sedan ett par månader. Man får helt enkelt cykla/leda förbi avspärrningarna på en liten snutt av gångbanan. Avspärrningen utgörs av ett hål omgett av stängsel. Innanför stängslet ser det snarare ut att vara en avstjälpningsplats för diverse byggmaterial, exempelvis träpallar. Jag har inte sett något arbete där på länge. Cykeltrafikljuset är dock aktivt, trots att man inte kan cykla förbi det på korrekt sätt.

Cykelavspärrningen den 12 mars

Den 12 mars: Innanför staketet verkar tiden stå still.

Cykelavspärrningen den 22 mars

Den 22 mars: Nu händer det grejer. Ena pallen har pallrat sig iväg till den andra. Två pjäser har flyttats till insidan av staketet och tagits isär. Det kan vara början på något stort och efterlängtat! Samtidigt målas nya zebralinjer i gatan. Får vi nya cykelöverfartslinjer också, eller väntar vi på rödfärgen först?

Den 26 mars flyttades de två pjäserna från gatan, togs isär och travades på pallarna. Även en pjäsfot innanför staketet makades dit. Nu finns inga hinder för att öppna avspärrningen och erbjuda cyklisterna passage. Det ger i så fall en bättre passage än vad som samtidigt gavs på ett annat ställe i närheten – där Nya Allén korsar Avenyn, se bilden nedan. Så vad väntar man på?

Grävd cykelbana korsar Avenyn

Alléns cyklister tillåts passera igenom ett annat vägarbete vid Avenyn. Foto 22 mars.

Den 6 maj: Inget nytt. Varken entreprenör eller trafikkontor verkar se åt detta håll.

Den 13 maj: När jag cyklar förbi denna morgon står fyra personer i neongul overall med texten ”Markbygg” på ryggen vid enklaven och diskuterar. Jag frågar varför enklaven varit avspärrad så länge. Den som jag uppfattar som arbetsledare säger att det varit tjäle så man har inte kunnat asfaltera. Jag säger att hela Gamla Allén saknar asfalt och att man vid Avenyn tillåtit cykling över ojämn mark. Hon säger då att det inte är ordning på trafikljuset för cyklar.

Men trafikljuset har fungerat hela tiden, vilket mina bilder visar. Så även denna dag. Vid korsningar i närheten låter man annars folk cykla utan trafikljus. Ljusen är inpackade i orange plast. Så jag kan varken se att tjälen, dvs naturens egen asfaltering, eller ljussignaler är skäl för avspärrning. Jag tror den enkla sanningen är att man inte brytt sig särskilt mycket om cyklisterna. Vi anses nog inte vara viktiga.

Den 15 maj: Idag var första dagen på mycket länge när det var befogat att spärra av området. Det utfördes arbete med sättning av kantsten.

Den 16 maj: Avspärrningen togs bort på morgonen. Vi kan äntligen cykla på egen bana igen istället för i hälarna på de gående. Återstår asfaltering, men detta är ändå en stor dag.

Enklaven äntligen öppnad

Äntligen! Här öppnas enklaven. Staketen har lyfts upp av grävaren och körs nu bort.

24 juni: Nu har platsen asfalterats. Därmed kan man betrakta ärendet som avslutat, även om det kanske återstår lite målning för att skilja cyklar från gående.

Skäl för avspärrning
Vad finns det då för skäl att hålla cykelbanan avspärrad under så lång tid? Kvaliteten på banan är knappast sämre innanför staketet än utanför. Grundas beslutet på någons bedömning av vad cykeltrafiken är värd jämfört med besväret att flytta staketet?

I vissa fall kanske de ansvariga helt enkelt missat att det var en cykelbana som man råkat inkräkta på. Men det kan knappast gälla när uppdraget är att ordna en ljussignal för cyklar. Då är ju cyklisterna själva målet för arbetsinsatsen.

Tänk om personalen på vägarbetet inte hade haft tillgång till stängsel utan tvingats avdela en vakt att leda över cyklisterna till den smala passagen. Då hade nog vakten redan efter några minuter känt att det hela var rätt meningslöst. Inom en enda dag hade troligen skräpet varit flyttat och cykling tillåten tills det verkligen var dags att utföra arbeten på denna plats.

Jag säger inte att anläggare, arbetsfordon och utrustning ska flytta sig varje gång det kommer en cyklist på det sätt som sker när det kommer en spårvagn till ett vägarbete. Men jag föreslår att cykelbanan hålls öppen så länge inget arbete görs. Hänsyn som inte är någon ekonomisk belastning att tala om borde man kunna kosta på stans miljövänligaste trafikanter – de som går och cyklar.

Varför gör man ofta inte det?

Publicerat i Åtgärdad, Förslag, Vägarbete | 5 kommentarer

Trafik och varukorgar

Postat den 23 februari 2013 av admin

Vad har väl varukorgar med trafik att göra? Kanske inte särskilt mycket. Men vårt sätt att bete oss i trafiken och vår hantering av varukorgar i affären har i alla fall båda med hänsyn och samarbete att göra. Så möjligen tål de trots allt att jämföras.

Varukorgar med skräp

Typiska travar med varukorgar vid entrén till en mataffär.

Igår gick jag in i min vanliga mataffär. Den här gången fanns det bara fyra ganska låga travar med varukorgar kvar vid entrén. Av någon anledning tog alla en korg från de inre travarna som var svårast att nå. Varför?

Jag tittade efter lite närmare. De översta korgarna i de yttre travarna innehöll reklamblad, kvitton och andra papper. Eftersom travarna var ganska låga var detta innehåll lätt att se. Ingen ville tydligen ha ett sådant start-kit i sin korg. Därför sträckte de sig lite extra så att de kom åt en tom korg från de inre travarna.

Efter ett antal kunder som alla gjorde likadant kom så en som faktiskt tog en korg med innehåll. Men hon hällde ut det – inte på golvet och inte i en papperskorg som stod lite längre bort, utan rakt ner i nästa korg.

Om det nu är så att folk väljer bort korgar med skräp i, varför lämnar de då själva kvar sådant i korgen när de lämnar butiken? Skulle de vilja att andra gör så mot dem? Kanske tänker de inte på att det finns en nästa kund bara för att de inte har ögonkontakt. Skulle de kanske ta bort sitt eget skräp om de behövde räcka över korgen personligen med ett ”Varsågod”?

Jag tror att vi väldigt ofta beter oss mycket mer hänsynsfullt mot en människa som vi har direkt kontakt med. Då känner vi ansvar och behandlar varandra som jämlikar. Annars finns risken att vi av tanklöshet agerar som om vi själva vore överordnade alla andra. Det finns ett antal situationer i trafiken där några i sin tanklöshet förefaller mer egoistiska än jämlika. Några exempel:

I affären räckte det med att två av alla korgarna innehöll skräp för att halva korgförrådet skulle bli ratat. Då ansträngde sig alla nyanlända lite extra för att nå en korg som laddats med mer omtanke.

Publicerat i Beteende | 3 kommentarer

Cykelbanan kallas gångbana

Postat den 14 februari 2013 av admin

Martin och Kalle berättade just att Alléns enda cykelbana nu har spärrats av med en skylt som förnekar att det är en cykelbana. ”Gångbanan avstängd” kungör den orange skylten. Deras kommentarer om detta finns efter mitt förra inlägg Fler ska välja cykeln 2013.

Igår cyklade jag dit på lunchen för att se hur det såg ut. Det drygt 200 meter långa avsnittet mellan Sprängkullsgatan och början av Pustervikskvarteren mitt emot Allégården i Göteborg har spärrats av. Ett mindre vägarbete pågår på sträckans sista 20 meter. Här är några bilder.

Allens cykelbana vid östra avstängningen

Cykelbanan i Allén mot väster. Efter korset med Sprängkullsgatan står en orange skylt.

Skylten vid östra avstängningen av Allens cykelbana

Den orange skylten på staketet säger att gångbanan(!) är avstängd. Cyklisterna ignoreras.

När man läser den orange skylten som säger
”Gångbanan avstängd Gående hänvisas till motsatta sidan”
kan man till att börja med undra vilken sida som är ”motsatt”. En plats som kan kallas motsatt skylten är väl just där jag står och fotograferar korsningen, men det menar skyltaren förstås inte. Gående kan uppsöka en trottoar som följer Alléstråkets vänstra sida eller en gångväg som följer det högra. Det är kanske hugget som stucket för dem.

Men hur har de ansvariga tänkt att cyklister ska färdas? Har de inte sett ljussignalerna för cykel, sockerbitarna i gatan som markerar cykelöverfart och cykelsymbolen i asfalten före korsningen? Vill de smita undan problemet genom att avdefiniera banan som cykelbana? Eller står det på deras ritning att det är en gångbana? Vem gjorde den ritningen?

Att det råder förvirring i utformarorganisationen kring vad som är cykelbana och vad som är gångbana i Allén har tidigare behandlats i Alléns cykelmysterier. Denna skylttext är bara ytterligare en pärla i det halsbandet.

När en cykelbana upphör, återstår strängt taget bara för cyklisterna att använda körbanan. Spåren i snön visar dock att många hellre cyklar runt det första trädet till den avstängda cykelbanan bakom staketet. För den som känner trafikförhållandena här är valet inte alls konstigt. Liknande spår har även den motriktade cykeltrafiken gjort till vänster om staketet. Den överblickbara delen av cykelbanan ser ju säker och inbjudande ut, och till och med friare än vanligt från gående.

Litet vägarbete på Allens cykelbana

Vid den avspärrade sträckans slut pågår ett mindre anläggningsarbete.

Vid det lilla vägarbetet har den vänstra av Norra Allégatans bilfiler stängts av. Det blir en utmärkt passage för cyklister, vilket spåren i snön visar att många upptäckt. Andra spår visar att det även går att fortsätta rakt fram förbi arbetsplatsen vid tider när grävmaskinen inte står i vägen.

Alléns lilla vägarbete sett från andra hållet

Avspärrningen slut sett från andra hållet. En likadan orange skylt för gående finns även här.

Den avspärrade bilfilen som kan skydda passerande cyklister från snabba bilar syns till vänster. Mitt i bild finns en snöfläck med ett rejält knippe cykelspår mellan den avspärrade filen och cykelöverfarten som leder till fortsättningen av cykelbanan. Det bästa av allt är att trafikljuset för bilar faktiskt hjälper cyklisterna att se när det är lämpligt att ge sig ut i korsningen för att nå cykelöverfarten.

Det hade varit betydligt säkrare för cyklisterna om de hade blivit ledda denna väg än att man som nu inte låtsas om dem alls, och därmed tvingar de mest laglydiga att cykla hela sträckan på flerfiliga körbanor och bland spårvagnar. Göteborg hade inte bara vunnit säkerhet för cyklisterna, utan även framkomlighet och cyklisternas hjärta. Vad kan det vara värt?

Publicerat i Förslag, Omledningar, Vägarbete | 8 kommentarer

Fler ska välja cykeln 2013

Postat den 10 februari 2013 av admin

Så lyder rubriken i en artikel i kommunens webbtidning Vårt Göteborg 8 februari 2013. Även jag hoppas att fler ska börja cykla, trots att det ganska snart skulle innebära problem med utrymmet på en del cykelbanor i rusningstid och vid parkeringsstolparna i stan. Men det får vi väl ta hand om då. Vana cykelpendlare och trevande nybörjare måste ha plats att samexistera trots olika hastighet. Förhoppningsvis kommer allt fler att vilja använda cykeln som ett rationellt nyttofordon och konkurrera med både bilen och kollektivtrafiken. Det är där som samhällets stora vinst med cykeltrafik finns.

Attitydundersökningen 2012
Artikeln i Vårt Göteborg nämner en undersökning bland cyklister som Trafikkontoret nyligen gjort. Det är femte året i rad som den görs. I Cykelåret 2012 redovisas undersökningens fyra nyckeltal och deras utveckling från 2008 till 2012. De tre tal som utgör cyklisternas bedömning av den faktiska infrastrukturen sjönk plötsligt ett hack 2012, medan det tal som värderar kommunens ambitioner steg 2010 och har därefter behållit sin högre nivå.

Den illvillige kan dra slutsatsen att det är mycket snack och lite verkstad, och att cyklisterna börjar tröttnat på det. Men man kan inte vända en oceanångare på en femöring, som en tjänsteman i cykelhuset uttryckte det. All befintlig infrastruktur som inte håller de nya måtten kan inte kastas överbord med en gång. Däremot bör ny politisk vilja resultera i nya principer för utformning och prioritering. Det borde börja märkas i de nyaste projekten, så där bör vi kunna bedöma om snacket också blir verkstad.

Jag kan se två orsaker till de plötsligt sjunkande omdömena om Göteborg som cykelstad. Dels drog man igång en mängd vägarbeten under året med anledning av Västsvenska paketet. Det har påtagligt försvårat cykling i stan. Dels startade Trafikkontoret kampanjen ”Lätta ditt cykelhjärta” där man uppmuntrade cyklister att lämna förslag och åsikter om cykling. Tusentalet bidrag har hittills inkommit. Kampanjen kan ha väckt många sovande björnar som nu tittar efter lite bättre än tidigare år.

Vägarbeten
Flera av dem som lättat sitt hjärta i Trafikkontorets elektroniska förslagslåda har klagat på dålig behandling av cyklister vid vägarbeten. Bloggaren Gbgcyklaren har filmat hur det var att cykla på några sådana ställen, t.ex. på Övre Husargatan, vid Kanaltorget och förbi alla dessa skyltar om att leda cykeln för sin egen säkerhet. En av hans filmer blev t.o.m. helsidesstory i GP. Jag har också beskrivit ett antal såväl negativa som positiva exempel på hur cyklister behandlas vid vägarbeten.

Sara Boije af Gennäs, projektledare på Trafikkontoret, erkänner i Vårt Göteborg att de omfattande vägarbetena gjort det svårt att vara cyklist i Göteborg. Hon tror att det kan förklara varför flera nyckeltal tappat i den senaste undersökningen.

Det framgår dock inte om hon ser bristen på hänsyn mot cyklister som ett problem att ta tag i, eller om hon bara vill legitimera de fallande nyckeltalen med det stora antalet vägarbeten upa. Men eftersom så många anmält dålig behandling vid vägarbeten kan Trafikkontoret knappast vara ovetande om den skada de medför.

Visa lite tecken på omtanke
Jag tror att Göteborg skulle kunna plocka väldigt många poäng på vägarbeten. Det kan vara så enkla saker som att skyltar för gående och cyklister slutar peka fel, att man inte bara ser till den ena partens behov och att man inte tar till förbud slentrianmässigt utan bara just när det är nödvändigt. Människor är väldigt duktiga på att avläsa andras avsikter. Du känner i hela kroppen om någon varit inlevelsefull och omtänksam mot dig eller om du bara blivit ignorerad. Det handlar inte om pengar utan om lite cykelhjärta. Man blir mycket mer varm och förlåtande om man möts av något tecken på god vilja.

Märklig omledning av cyklister

Varför får cyklister inte fortsätta rakt fram här? Och varför ska de svänga upp på trottoaren före den korsande cykelbanan? Spåren visar att knappt någon har följt detta råd. Så här har det sett ut där Avenyn korsar Nya Allén i Göteborg i åtminstone en månad.

Göteborg har deklarerat att man vill göra staden mer cykelvänlig så att fler ska välja cykeln. Bra! Men det är just vid vägarbetena som det borde kunna synas redan idag att snack och verkstad har gått hand i hand, att hela utformarorganisationen från politiker till anläggningsarbetare drar åt samma håll. Men där är vi inte idag. Visionen är än så länge större än utfallet, precis som undersökningen visar.

I nedre delen av Led cyklisten, inte cykeln diskuterar jag fyra typfall av omledningar vid vägarbeten, hur de bör skyltas och att man kan sätta cyklister i lagknipa om man skyltar slarvigt. Jag ger också exempel på vad jag tycker är en utmärkt användning av chikan.

Publicerat i Dokument, Förslag, Vägarbete | 13 kommentarer