En fråga i förslagslådan

I Göteborgs förslagslåda Lätta ditt cykelhjärta låg en fråga om trafikljusen vid en cykelöverfart på Redbergsplatsen. Tyvärr svarar lådan inte på frågor, men jag tänkte försöka ge ett svar istället.

Frågan
Ulf Nyberg ställde följande fråga den 7 maj:

Hej!

[… Vid] Redbergsplatsen, mitt för Lundqvists inredning, möts jag av ett trafikljus och trycker på knappen. Snart får jag grönt och kan cykla över, nästan ända fram till spårvagnsspåret. Där får jag vänta och kolla in läget. OK. Kommer varken spårvagn eller buss så kan jag treva mig över spåret.MEN SEN DÅ?? Det finns inget mer trafikljus för cyklister och har inte funnits sedan 1977. Som cyklist får jag alltså gissa hur det är med de kommande bilarna och färgen på deras ljus, jag får alltså chansa fram till kyrkogårdsmuren.

Mitt försök till svar
Det gäller denna cykelöverfart som jag har fotograferat från Lundqvists inredning i riktning söderut mot kyrkogården:

Redbergsplatsens överfart

Cykelöverfarten över Härlandavägen i Göteborg, strax intill Redbergsplatsen.

Gående har ett övergångsställe i två etapper. På bilden är det grönt första halvan och rött andra. Men cykelöverfarten är inte uppdelad. När man får grönt ska man kunna cykla hela vägen utan att behöva stanna. All s.k. ”fientlig” trafik, även buss och spårvagn, ska då ha rött ljus så länge så att man ska hinna till andra sidan. (Fast ge ändå noga akt på trafiken!)

Trafikljus för cykel liksom för bil och kollektivtrafik står alltid före den reglerade sträckan. För gående är det tvärt om. Det beror troligen på att man vill slippa sätta upp trafikljus på varje refug. Gående behöver lång tid för att gå över en hel gata. När det blir rött för dem vill man inte vänta en hel passagetid innan man kan släppa fram korsande trafik. Därför ska gående stanna på närmast framförvarande refug om det blir rött och de inte redan hunnit förbi sista refugen, och därför står deras ljussignal så att de ser den hela vägen.

Om ljusregleringen för gående på detta övergångsställe inte hade varit etappindelad, så hade de alltså bara haft ljuset längst bort, och inget ljus på refugen. Det skulle ändå kunna tvinga dem att stanna på refugen.

I bilden är förmodligen ett kollektivfordon i antågande längs spåren bakom refugen. Gående kan ändå få grönt första delen, men inte den andra. Och eftersom cyklisterna inte har uppdelad överfart måste det bli rött för dem. Att dela upp cykelöverfarten till två trafikljusdelar skulle leda till att väntande cyklister blockerar övergångsstället som korsar cykelöverfarten vid refugen.

Publicerat i Ljussignaler | Lämna en kommentar

Trottoarcyklare 2

Den 18 juni 2014 gjorde jag en ny räkning av trottoarcyklare på Avenyn i Göteborg. Precis som vid min undersökning 2012 satt jag på restaurang Bryggeriet på Avenyn nr 3 och räknade medan jag åt lunch.

Mätningen
Vädret var soligt med behaglig sommarvärme som det brukar vara strax före midsommar. Jag observerade cykeltrafiken på Avenyns bägge sidor. Mellan kl 11:43 och 12:15 passerade 124 cyklister varav 4 cyklade på trottoaren och övriga 120 på gatan som sig bör. Resultatet blev alltså 3% trottoarcyklare, exakt samma som vid mina tre mätningar 2012.

Funderingar
Intressant att siffran är så stabil. Det är uppenbart att en överväldigande majoritet av cyklisterna anser att det inte är någon bra idé att välja trottoaren, åtminstone inte när alternativet är så bra som här. Men tre procent tycker uppenbarligen annorlunda. Och tre procent är tillräckligt för att irritera gående och ge oss cyklister som grupp ett dåligt rykte, vilket jag beskrev i den första artikeln.

Det skulle vara intressant att få veta varför trottoarcyklarna inte gör som vi andra:

  • Är de rädda för trafiken på Avenyns körbana trots att den är så beskedlig? Vi talar om personer som alla var vuxna.
  • Väljer de bara omedvetet samma väg som de tar när de går till fots? De kanske inte tänker på att de cyklar, utan upplever sig helt enkelt som gående. Trafikpsykologen Sören Nordlund har beskrivit detta fenomen närmare.
  • Eller ser de trottoaren som genare eller bekvämare än att cykla rätt väg? Värderar de i så fall den egna vinsten högre än den brist på respekt som de visar alla andra? Kanske har de en reducerad känsla för reciprocitet. Kanske rycker de på axlarna åt kommunens alla investeringar i att separera cyklister och gående.

Det är dock värt att notera att man får korsa en trottoar på cykel – om man inte orsakar olägenhet för de gående.

Tillägg 10/10 2018
Idag räknade jag åter trottoarcyklare på Avenyn, sittande på samma lunchrestaurang. På 30 minuter kom 76 cyklister varav 2 på trottoaren. Av dem var en brevbärare. Det blev 2,6%, alltså ca 3%, precis som vid alla tidigare mätningar. Men ska man verkligen räkna brevbäraren? Om inte, blev det bara 1,3%. Alla övriga cyklade u.a.

Publicerat i Beteende, GC-separering, Mätning | Lämna en kommentar

Svängande lastbil nära ögat

Ingen har väl missat att det är farligt med högersvängande lastbilar? Chauffören har svårt att se om det är fritt på fordonets bortre sida – där är den döda vinkeln stor. Dödsolyckan i Göteborg är i färskt minne. Ändå var jag själv nära att åka dit härom dan. Hur kunde jag?

Mitt ärende
I torsdags vid lunchtid cyklade jag längs Linnégatan i Göteborg som har fått en ny vit linje så att man äntligen kan se skillnad mellan cykel- och gångbana. Annars brukar jag cykla ganska fort, men inte denna gång. Det trånga utrymmet inbjöd inte till det och jag ville studera den nya linjen och trafikanternas beteende.

Vid Prinsgatan precis efter Hagabion finns ett trafikljus. Jag hade grönt rakt fram men också en lastbil på körbanan till vänster om mig på andra sidan trädraden. Den blinkade höger.

Nära att bli överkörd
Jag tittade på lastbilen. Den såg ut att stanna för mig. Då gav jag mig ut i korsningen, men där upptäckte jag att jag hade missbedömt chaufförens avsikt. Han hade inte sett mig. När mitt bakhjul precis hade kommit ner på själva cykelöverfarten (cykelpassagen enligt senare språkbruk) hade jag lastbilshytten strax framför framhjulet. Jag tvärnitade.

En naiv tanke vore att problemet därmed var löst, att jag kan stå kvar här och vänta tills lastbilen passerat strax framför mig. Så skulle det ha fungerat om det hade varit ett tåg eller en spårvagn. Men bakhjulen på en lastbil genar ordentligt i kurvorna.

Högersvängande lastbil mot cykel

Ungefärliga rörelser – jag på min cykel i rött, lastbilens framdel i blått och den genande bakdelen i grått.

Därför kändes det inte som om lastbilens sida passerade förbi. Den kom rakt emot mig, som om den varit en väldig dörr som höll på att svepa in över den plats där jag stod. Sittande på cykeln försökte jag något tafatt backa mig tillbaks upp på cykelbanan.

Här gäller det att komma ur vägen i rödaste rappet. Att backa med fötterna i marken duger inte. Bilens monumentala bredsida hinner ikapp, och snart kommer bakhjulen och sätter punkt för alla vidare överväganden.

Jag vet faktiskt inte hur jag lyckades ta mig upp på trottoaren. Plötsligt stod jag i alla fall där med min cykel, och jag hörde en kvinna som uppmanade mig att ta bilnumret.

En högersvängande lastbil rör sig som en lagårdsdörr

Lastbilssidan närmade sig som en stor dörr som obevekligt svepte över den plats där jag stod.

Lastbilen körde bara vidare i sakta mak. Jag viftade med bägge armarna efter den för att väcka chaufförens uppmärksamhet, men han såg mig inte. Då följde jag efter. Vid nästa kvarter stannade bilen för att lasta av saker till en affär. Då fick jag möjlighet att tala med chauffören. Inga hårda ord, bara en debriefing och en upplysning om vad som hänt. Han hade tittat i backspegeln vid svängen men inte sett mig. Puh!

Den högersvängande lastbilen efteråt

I nästa kvarter stannade lastbilen för att lasta av saker till en affär.

Mer om högersvängande lastbilar
En mig närstående person råkade i våras ut för ungefär samma sak i korset Nya Allén / Avenyn. Det var lika nära ögat men gick bra även den gången. På den platsen finns både en trädrad och en busskur mellan körbanan och cykelbanan.

YouTube-klippet Lorry blind spots visar på ett slående sätt vilken dålig överblick chauffören har över sin lastbils motsatta sida, speciellt när lastbilen börjat svänga.

Cyklistbloggen har skrivit mycket om detta ämne, bl.a. om dödsolyckan i Stockholm 2011 och i Göteborg 2012. Se även ”relaterade inlägg” i dessa artiklar. Och den 17 okt 2016 la de ut en för oss alla insiktsskapande beskrivning av en tur i lastbil.

Krister Isaksson reagerade på ett lösningsförslag som bestod av att man sätter en varningsdekal baktill på lastbilen.

Publicerat i Utan kategori | 13 kommentarer

Med EBM genom Gbg-trafiken

Om man är så slarvig så att man går över Avenyn utanför de skyddande refugerna som finns strax intill, så fångas man varligt men bestämt in av EBM och leds raka vägen upp på trottoaren.

EBM på Kungsportsbron

Folk går över Avenyn via refugen, men EBM-taggen riktar sig till dem som kör eget race vid sidan om.

Vem är EBM?
Ja, vem är den anonyme riddaren bakom EBM-taggen? EBM är ju förkortning för Ekobrottsmyndigheten. Kan det verkligen vara de som varit i farten? Man hade väl snarare väntat sig NTF i ett sådant trafiksäkerhetsaktigt sammanhang.

Kanske är inte syftet att rädda virriga fotgängare i allmänhet, utan snarare att fånga upp särskilt inbjudna gäster som saknar lokalkännedom och leda dem till ett internt evenemang någonstans i Göteborg. I så fall är det nog bara de inviterade som förstår vad EBM betyder. Fast varför förväntas de undvika refugen som ska rädda gående från framstormande spårvagnar?

En någorlunda känd betydelse av EBM är Electronic body music. Taggen skulle i så fall kunna upplysa om en musiktillställning som annars hade drunknat i Håkan Hellströms konsert och en uppsjö av andra evenemang som sköljer över stan just nu.

Vart leder spåret?
Låt oss se om det finns fler EBM-märken som kan leda oss mot ett mål och kanske därmed en förklaring till vem eller vad EBM är.

Jodå. Nästa tagg finns alldeles i närheten. Den är mycket tydligt placerad intill gångsymbolen på Bältesspännarparkens gångbana. Vi kan därmed lugnt dra slutsatsen att EBM vänder sig till gående och inte till cyklister. Ytterligare märken ledsagar oss vidare över Alléns övergångsställen till Hedens grusgång och sedan till det efterföljande kvarterets trottoar.

Men plötsligt leds vi bort från gåytan och över till den ytterst smala cykelbanan som ligger inklämd mellan parkerade bilar på den ena sidan och bilar och bussar i trafik på den andra. Och vi leds dessutom mot trafikriktningen! Då kan det inte vara NTF. Även den brottsbekämpande Ekobrottsmyndigheten är nog därmed ute ur leken.

EBM vid Södra Vägen

Lördagen den 7 juni råkade jag passera just när EBM-representanter var ute och satte tags på stan. Här anvisar de just sin målgrupp att gå på Södra Vägens smala cykelbana – mot trafiken.

Vid Berzeliikorset leder spåret tvärt åt höger, rakt upp mot Götaplatsen. Och nu förs vi åter in på gångbanan.

EBM vid Berzeliikorset

Från Södra Vägens cykelbana leds man till övergångsstället och vidare upp längs Berzeliigatans trottoar.

Till slut anmodas vi gå över gatan till själva Götaplatsen där Poseidon står välkomnande. Men den taggen är målad i cykelfältet, på ett sätt som om man förväntas ha gått i cykelbanan och inte på trottoaren. Och den försöker dessutom få oss att undvika övergångsstället och istället gå över körbanan redan innan.

EBM på Götaplatsen

Den föreslagna slutspurten går från cykelbanan och vid sidan om övergångsstället in på Götaplatsen.

På Götaplatsen tar spåren slut. Här möts man av glada studenter som firar sin avslutning. Jag försökte ett tag tolka EBM i ljuset av ”den ljusnande framtid är vår” men gav snart upp. Istället frågade jag en polis på platsen vad det kan vara för ett EBM som väntas hit. För honom ledde EBM tankarna bara till Ekobrottsmyndigheten, och han kunde inte föreställa sig att de skulle ha någon samling på Götaplatsen.

Vilka slutsatser kan vi dra av spåren?
Den EBM vi har att göra med borde falla inom en av tre möjliga kategorier.

Antingen ser den inte någon större skillnad mellan trottoarer och cykelbanor och utnyttjar bådas utrymmen som om cyklister inte vore att räkna med, och utan att rådgöra med ett Trafikkontor som lagt ner mycket pengar på att separera cyklister från gående.

Eller så har EBM planerat att göra tillfälliga avspärrningar i samråd med kommunen ungefär som vid Göteborgsvarvet. Mot det talar att deltagarantalet är så litet så att det ryms på Södra Vägens jättesmala cykelbana och att Polisen inte verkar känna till saken.

Eller så är EBM en överordnad myndighet som helt enkelt kan rekvirera handplockade områden från staden utan diskussion och använda dem för egen verksamhet utan att invånarna förstår vad som händer.

Är det någon som har facit?
Berätta i så fall gärna vem EBM är och vad det hela går ut på.

Tillägg 6/11: EBM har kommit för att stanna
Trots nästan ett halvårs nötning fortsätter EBM oförtrutet att upplysa trafikanterna om den rätta vägen:

EBM bortom Svenska Mässan

EBM på Örgrytevägen in mot Svenska Mässan den 6/11. Den ger verkligen inte upp i första taget.

Tillägg 16/3 2016: Vädjan till EBM
Jag har nu förstått att EBM betyder Elfsborgsmarschen. Idag skickade jag en vädjan till arrangören Partille Hemvärnsförening att inte måla taggar så att de leder ut gående i cykelbanan där det finns en gångbana i närheten. Detta enligt Trafikförordningen 7 kap 1 och 3 §§. Jag bad dem också att använda en färg som inte biter sig fast i evighet. Göteborgsvarvets blå linjer försvinner mycket fortare och man kan fråga dem vilken typ av färg de använder.

… och dagen efter tog jag följande bild på en envis överlevare:

EBM-tag på Södra Vägen x Berzeliigatan 17 mars 2016

EBM-tag på Södra Vägen/Berzeliigatan den 17 mars 2016 efter nio månaders väder, vind och trafik.

Tillägg 19/4 2016: Trafikkontoret om EBM
Eftersom jag ännu inte fått något svar från EBM frågade jag Trafikkontoret om deras åsikt. Idag svarade Trafikkontoret:

”Vi har också sett att Elfsborgsmarschen har målat i gatan. Det har de inte haft tillstånd till att göra. När de i år sökte polistillstånd för att genomföra sin marsch har vi uttryckligen skrivit som villkor att inga markeringar i trafikmiljön får göras. Vi kommer också kräva att de tar bort föregående års kvarvarande markeringar eller står för saneringskostnaden.”

Jag har absolut inget emot att man organiserar en Elfsborgsmarsch. Jättebra att få folk att röra på sig. Det finns säkert andra sätt att få deltagarna att hitta vägen än med bestående målning i gatan. Orientering är ju en utmaning som vi alltid har när vi är ute och går. Ett sätt är att hänga upp kontroller i viktiga brytpunkter som vid orientering. De är säkert lätta att ta ner efteråt. Men om EBM får tillstånd att snitsla banor mer detaljerat, hoppas jag att de tar hänsyn till Trafikförordningen 7 kap 1 och 3 §§ om att inte gå i cykelbanan.

Tillägg 2/6 2016: Nya EBM-taggar
Nu har nya EBM-taggar spridits över stan inför årets marsch, men jag noterar en skillnad mot förr …

Ny EBM-tagg på Kungsportsplatsen

Här lyser en pinfärsk EBM-tagg mitt på den breda trottoaren vid Kungsportsplatsen.

I mitt brev till EBM-gänget bad jag ju om att taggarna inte skulle leda ut de gående deltagarna på cykelbanan. Och längs min väg till jobbet ser det ut som om de konsekvent har undvikit cykelbanorna denna gång. Tack för det!

Hur det är med tillstånd och hur långlivad färg som använts i år får jag låta vara osagt.

Tillägg 18/7 2016: EBM-taggar bortskapade
Igår la jag märke till att några EBM-taggar var bortskrapade. Om alla i hela stan nu har tagits bort på samma sätt är det minst dubbla arbetsinsatsen mot att spraya dit dem.

EBM-taggen bortslipad

Bortskrapad EBM-tagg utanför Lisebergsstationen. Den sprayades dit den 31 maj kl 17:57.

Publicerat i Besked, Förslag, GC-separering, Organisationer, Skyltar o symboler | 9 kommentarer

Bältesspännarna mäts igen

I min förra mätning av trafiken på Bältesspännarparkens gc-bana kom jag fram till att nästan hälften av de gående gick i cykelbanan medan ingen cyklade i gångbanan. Men mätningar under andra förutsättningar ger andra resultat.

Morgontrafik
Dagen efter tog jag en kortare video på 10 minuter från kl 8:13 i morgontrafik. Då var det fyra gånger så tät cykeltrafik och hälften så tät gångtrafik som vid lunchmätningen dagen innan. Över 95 % av alla trafikanterna kom nu från Hedenhållet, den typiska riktningen vid morgonpendling. Nu gick bara 12 % av de gående i cykelbanan. Alla cyklisterna höll sig på sin egen bana, precis som dagen innan.

Jag tror att flera faktorer bidrog till de gåendes betydligt bättre separation:

  • Nästan alla kom nu från Heden, och därifrån leds man tydligt in på rätt bana.
  • De gående mötte nu inga andra gående och behövde därför inte väja.
  • Om gående från Heden väljer högertrafik hamnar de rätt.
  • Mer cykeltrafik (alla cyklar rätt) leder till att gående orienterar sig bättre.
  • Folk på väg till jobbet har lärt sig banorna genom dagligt användande.
  • Gångtrafiken var glesare nu, så deras bana blev luftigare än dagen innan.

Instegets betydelse
Hur stor inverkan har insteget – det sätt som man leds in på en separerad bana? Den 9 maj på lunchen kollade jag under 30 minuter hur gående från andra ändan valde väg när de rundade hörnet vid Kungsportsbron till banornas början. Här tycker jag inte att det är lika naturligt att hamna rätt när man går. Men denna dag tog över hälften av de gående grusvägen i parken istället för gc-banan. Gångtrafiken på banorna blev bara tredjedelen så tät som vid gårdagens lunchmätning.

Av dem som valde banorna gick 37 % på cykelbanan trots att det nu var mer plats på gångbanan. Bättre än 50 % men ändå en bra bit kvar till 12 % för att inte tala om cyklisternas ospräckta nolla. Härmed bevisas inte att allt är instegets fel, men jag tror ändå att det spelar roll.

Funderingar
Vi kan bara konstatera att flera faktorer har betydelse för hur separationen fungerar i praktiken. Det kan bero på instegen, banornas egen tydlighet och deras inbördes storlek. Det kan bero på balansen i täthet mellan gående och cyklister eller på själva gångbanans trängsel i sig. Även de gåendes sinnesstämning och fokus kan påverka deras förmåga att uppfatta utformningens signaler. Vill man se hur det nya parkområdet har komponerats? Njuter man bara av solskenet? Går man och snackar med kompisar?

Det verkar som om gående behöver mycket mer stöd än cyklister för att hamna rätt.

En enda mätning kan inte ge hela bilden. Man måste mäta under olika förhållanden för att avgöra om en utformning fungerar tillräckligt bra. Och vill man få den att fungera bättre måste man ha lite kunskap om vilka faktorer som är viktiga för gc-separeringen och om någon av dessa lämnar öppet mål helt i onödan. Här finns helt klart ett och annat att lära för den som bryr sig.

Publicerat i GC-separering, Mätning | Lämna en kommentar