Hur mäts green city zone?

BRG driver projektet Gothenburg Green City Zone för att nå helt utsläppsfria transporter inom zonen redan 2030. Jag frågar hur de ska mäta transporternas klimatpåverkan och menar att det måste vara i livscykelperspektiv.

Projektbeskrivning
BRG står för Business Region Göteborg och deras beskrivning av projektet Gothenburg Green City Zone finns här. Ingressen lyder:

Gothenburg Green City Zone är en zon där vi testar framtidens transportsystem – ny teknik i både fordon och infrastruktur. Målsättningen är att transporterna inom zonen ska vara hundra procent utsläppsfria redan 2030. Vi pratar om ett helt nytt klimatneutralt transportsystem, och det kräver att vi tänker om, tänker nytt och tänker tillsammans.

Zonen består till en början av Lindholmen, evenemangsstråket och Forsåker i Mölndal. Jag skickar nu följande fråga till processledaren på BRG:

Min fråga till BRG
Hej!

Jag uppskattar initiativet Gothenburg green city zone. Vi kan inte bara göra små förbättringar och sedan luta oss tillbaka i business as usual. Vi behöver syna både fordon, infrastruktur och våra strategier för logistik i sökandet efter ett helt nytt klimatneutralt transportsystem. Som ni skriver, måste vi då tänka om, tänka nytt och tänka tillsammans.

Vi behöver också utveckla oss till ett transportsnålt samhälle, men det faller förstås utanför detta projekt. Och det är nog en fördel om de två utvecklingsspåren hålls så oberoende av varandra som möjligt. Slipper vi kanske bry oss om transportsnåla samhällen om transporterna uppnår fullständig klimatneutralitet? Nej, för vi behöver gå längre än att bli klimatneutrala. Enligt IPCC måste vi även ta tillbaks redan utsläppt koldioxid med CCS-teknik. Därför behöver vi tänka oss noga för hur vi använder de resurser vi har tillgång till, och transporter kommer alltid att förbruka energi.

När det gäller hur Gothenburg green city zone ska mäta transporters klimatpåverkan tror jag att man måste använda ett livscykelperspektiv. Det duger inte att exportera vår klimatpåverkan för tillverkning av allt som transportsystemet behöver till andra områden för att få snygga siffror i Göteborg. Det duger inte heller att åstadkomma klimatneutrala turer på bekostnad av en infrastruktur som är väldigt klimatbelastande att bygga och/eller underhålla. Livscykelperspektivet behövs för att kunna inkludera dessa faktorer i våra jämförelser mellan olika transportsätt. Hellre erkänna att vi har brister än att försöka dölja dem för andra.

Jag påstår inte att livscykelanalys är enkelt. Det kan lätt svälla ut till att kräva enorma mängder data och fastna i att data inte är tillgängliga. Men då måste man göra smarta förenklingar och antaganden. De kan senare ersättas med bättre data när sådana blir tillgängliga. Vi kan också kräva data av leverantörer och använda mindre fördelaktiga schabloner för dem som inte levererar data eller presenterar data med tillräcklig trovärdighet. Det går att lura aningslösa beställare, men biosfären är obeveklig, och det är den som allt nu handlar om.

Eftersom jag inte hittar något om livscykelperspektivet i BRG:s beskrivning, vill jag veta om ni tänker mäta transporters klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, eller hur ni annars kommer att utvärdera deras klimatpåverkan.

Tillägg 19/1: Svar från BRG
Jag fick ett snabbt och trevligt svar med medhåll. Projektet är helt nytt och hur transporternas klimatpåverkan ska utvärderas är ännu inte bestämt. Det ska helst fånga livscykelperspektivet samtidigt som det ska kunna realiseras inom projektets ram. Det blir troligen målträngsel som det gäller att göra det bästa av. Jag är välkommen att fråga igen om några månader.

Det här inlägget postades i Besked, Förslag, Miljöpåverkan, Organisationer, Väntar på besked. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *