Focus blinda trafikljus

Trafikljus fungerar ganska mekaniskt, även om de har viss hjälp av sensorer. Här är en korsning där klumpigheten blir väldigt tydlig. Bilkön från ett håll är enorm samtidigt som själva korset ofta är helt tomt. Jag har filmat och analyserat trafiken där.

Platsen
Platsen är Örgrytevägen i Göteborg där Åvägen ansluter. Åvägen var förr en liten bigata, men under åren med bygget av Västlänken är avfarten från E6 södergående helt borttagen. Man måste ta av vid ett tidigare mot, och stackars Åvägen får ta hand om all biltrafik som ska till Örgrytevägen. Det stora behovet verkar trafiksignalen inte lägga märke till alls.

Området mellan Korsvägen t.v, E6 och Sankt Sigfrids plan t.h. och vår korsning mitt emellan dem. Karta från Eniro.

Focuskorset i närbild. De flesta bilarna ska från A till B. Ett kollektivtrafikstråk med hållplatser ligger emellan. Blå skuggad sektor visar min filmriktning. Karta från Eniro.

Bilkön

Åvägens bilkö sedd från Focushusets entré. Kön fortsätter bakom Focushusets hörn …

Här är det lång kö i den dagliga rusningstrafiken. Hur lång? När jag för en gångs skull körde bil lördag 7 jan, hamnade jag i kön kl 14:50. Då började den på Fabriksgatan, mer än 600 m från korset! Det var inte en olycka som stoppade trafiken, utan bara trafikljusets fördelning av gröntid mellan denna jättekö och den glesa trafiken på Örgrytevägen. Ljusen hade inte en aning. En trafikpolis hade fördelat gröntiderna helt annorlunda.

En dag när jag gick till Focus för att handla var trafikljusen avstängda. Ingen kö. När jag kom ut var ljusen igång igen, och då var det kö. Tillfälligheten bjöd på en pedagogisk demonstration! I just denna korsning är avstängda trafikljus visserligen inte bästa lösningen vid högtrafik, men styrsystemet behöver mycket bättre omvärldskoll för att kunna göra ett professionellt jobb.

Filmning

En av alla filmrutor där korset är helt tomt men ändå får Åvägens bilar inte köra.

Medan kameran gick höll jag koll på bilarnas magasin vid B, se kartan ovan. Om det magasinet är fullt är det skäl att inte ge Åvägen grönt, för de riskerar annars att bli stående mitt i korsningen. Men magasinet var aldrig i närheten av fullt. Oftast var det helt tomt, eller så flödade bilar igenom det utan att behöva stanna.

Mätresultat
Under den halvtimme som jag filmade fick korsande bilar från A grönt 12 % av tiden. De hade alltså 88 % rött! Ändå var korsningen helt tom under 63 % av A-bilarnas rödtid! Alla dessa dödtider låg inte i anslutning till att A hade grönt. Och några var för korta för att motivera en extra gröntid för A-bilisterna. Å andra sidan fanns långa tider där någon enstaka bilpassage gjorde att korset inte var helt tomt. Det hade varit väl motiverat att stoppa några enstaka bilar för att ge den långa väntande bilkön en chans. Bättre att förlänga Åvägens befintliga gröntider än att lägga in flera separata. Då slipper man införa fler tömningstider där ingen får köra.

En bidragande orsak till de korsande A-bilisternas korta gröntid är kollektivprion. Ofta begärde ett kollektivfordon företräde, varvid gröntiden för A minskades eller hoppades över helt. Det är viktigt att kollektivtrafiken får god framkomlighet, men konsekvenserna behöver hanteras. Det hände inte alls, eller så lite så att jag inte kunde upptäcka det.

Att den jättelånga bilkön bara fick 12 % grönt samtidigt som korsningen var helt tom under över hälften av deras rödtid är groteska siffror, speciellt som biltrafiken till korset i övrigt var gles och magasinet vid B ofta var tomt.

Här följer några klipp från min mätfilm där man först ser hur A-trafiken får grönt, men hur det förkortas av bussens prio. Ett fåtal andra bilar passerar. Sedan följer ett hopklipp av några av alla perioder där korsningen var helt tom. Då och då får högersvängande vid A grönt medan de som ska genom korset får vänta. Hela tiden är A-bilkön längre än vad ögat når. Det är inte konstigt att dessa bilister ibland kör redan på rödgult och de sista trampar gasen i botten samtidigt som det alltför snart slår om till rött igen.

Slutsatser
Trafikljusens styrsystem klarar inte sin uppgift med den rudimentära omvärlds­uppfattning som de enligt gammal teknik får nöja sig med. Här får det stora konsekvenser. I strategiskt viktiga korsningar behövs ett system som kan se var behoven är störst och hur berörda magasin kan utnyttjas optimalt.

Det hade också varit en stor vinst om tömningstider kunde överhoppas eller minskas när det inte finns någon trafik ute i korsningen som behöver tömmas. Att vänta på att en fiktiv åldring ska stappla långsamt över korsningen varje gång innan korsande trafik får grönt är en rejäl tidstjuv. Men att hoppa över onödig tömningstid kanske regelverken inte medger?

Det är ovanligt att jag föreslår ändringar som kan minska cyklisters framkomlighet på pendlingscykelbanor. Men om bilar vid A som ska genom korset får grönt redan när de som svänger höger får det, minskar inte gröntiden för cykel. Ska bilkön få grönt vid andra tider minskar visserligen framkomligheten för gång och cykel, men då är det lätt att se varför.

Jag vill dock se problemet i ett större perspektiv. Den stora poängen är att vissa ljusreglerade korsningar behöver en smartare reglering med betydligt bättre omvärldsuppfattning. Det gynnar cyklister i allmänhet, eftersom det idag är mycket vanligt med rött för cykel trots tomma korsningar – med gång och cykling mot rött som följd. Det har jag mätt, bl.a. i Allén, på Hisingsbrons södra landfäste och för många år sedan på Redbergsvägen vid Kobbarnas väg.

På många andra områden har teknikutvecklingen gjort enorma framsteg sedan 1970-talet. Mitt intryck är att trafiksignaler ligger långt efter på den resan. Är vi helt låsta av gammal lagstiftning, eller finns möjligheter som inte utnyttjas?