Nej till cykelbanor på 75 cm!

Transportstyrelsen vill föreskriva att cykelbanor får vara så smala som 0,75 meter. Jag ser flera viktiga negativa konsekvenser som det skulle få, och ska skicka in mitt remissvar innan deadline den 10 januari 2025. Läs gärna och kritisera innan jag skickar in det!

Det var Krister Isakssons blogginlägg Transportstyrelsen satsar på att eliminera cyklister som inte kan cykla spikrakt som fäste min uppmärksamhet på vad som håller på att hända. Läs för all del vad han skriver både där och i ett fördjupande inlägg!

På Transportstyrelsens remisspresentation finns länkar till deras ganska korta ändringsförslag och hur man kan skicka in synpunkter. Jag tittade också en del i det nu gällande föreskriftsdokumentet TSFS 2021:122. innan jag författade texten nedan som jag tänker skicka in som remissvar. Men dessförinnan välkomnar jag era synpunkter. Vad ser ni för brister?

Och skicka gärna själva in remissvar! Även helt korta synpunkter har betydelse.

Tillägg: Idag 7 jan skickade jag in mitt remissvar till Transportstyrelsen. Tack för alla synpunkter jag fått här och i fb-grupperna Cyklistbubblan och Cykla i Göteborg!

Jag utvecklar följande tre synpunkter på Transportstyrelsens (TS) ändringsförslag:

  • Ordet väg ges olika betydelser och är inte ens konsistent inom samma dokument.
  • Att öppna för 0,75 m smala cykelbanor får många negativa konsekvenser.
  • Ett litet språkligt misstag vid angivande av intervall.

Förvirrande användning av ordet väg
   -Förordningen om vägtrafikdefinitioner 2001:651 definieras väg som:

    1. En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon,
    2. en led som är anordnad för cykeltrafik, och
    3. en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2.

Definitionen av körbana förstärker det faktum att begreppet väg inkluderar cykelbana.

   -Men i TSFS 2021:122 omdefinieras väg till att bara gälla alternativ 1. Det var ändringsförslagets mening ”9 § Vägar, gång- eller cykelbanor ska utformas…” som fick mig att börja ana oråd, eftersom jag förväntade mig att cykelbanor är inkluderade i begreppet väg och inte behöver räknas upp extra. Vi säger ju inte ”människor samt kvinnor”, så något lurt måste det vara med ordet väg här. Men trots den snävare definitionen av väg i TSFS, definierar samma dokument begreppen väganordning och vägöverbyggnad som något som även innefattar gång- och cykelbanor. Dessutom har själva dokumentets namn ”…om egenskapskrav för vägar, gator, spårvägar och tunnelbanor” inte lagt in cykelbanor i uppräkningen, trots att även dessa behandlas.

   -TS ändringsförslag nämner inte att det menar något annat med väg än förordningarna. Det måste man upptäcka själv. På sid 6 står ”Gång- och cykelbanor bör vara tillgängliga för de fordon som ska trafikera vägen”. Författaren av denna mening anser uppenbarligen att de ingår i begreppet väg. Och det finns fler liknande formuleringar.

   -Remissivet skriver ”…råd om egenskapskrav för vägar och gator, inklusive gång- och cykelbanor”. Hade det stått ”vägar och gator samt gång- och cykelbanor” så hade läsaren förstått att de är tillägg som inte ryms i själva begreppet väg. Men när det står inklusive, ser det istället ut som en ren påminnelse om att de ingår.

Allt detta blir mycket förvirrande. Jag föreslår att TSFS håller sig till förordningens definition. TSFS kan vid behov definiera ett separat begrepp, t.ex. motorfordonsbana, för de fall där gång- och cykelbanor inte ska ingå. Betydelsen av ett så grundläggande juridiskt samlande begrepp som väg måste vårdas så att det håller genom såväl förordningar som övriga författningar om trafik.

Om 0,75 meter smala cykelbanor
Först en fråga om måttenhet i TS ändringsförslags tabell 2a: Jag gissar att antal cyklande per timme avser maxtimme. I så fall borde det skrivas ut så att ingen tolkar värdena som dygnsmedelvärden.

TS föreslår att enkelriktade cykelbanor kan vara så smala som 0,75 meter. Den meningen var jag tvungen att läsa flera gånger. Jag riggade sedan upp situationen på gatan för att försöka förstå den:

Uppriggat 75 cm bredd

Från den mest utstickande stenen till sopkärlet är det 0,75 m. Om jag lyckas cykla exakt mitt emellan hindren har jag 4 cm marginal till dem. Så vågar jag absolut inte cykla.

I bilden är sidohindren fasta och höga. Då anger texten att bredden eller avståndet till dem ska ökas med 0,2 m per sida. Men fasta hinder är mycket lättare att förbereda sig för och navigera emellan än rörliga. Rörliga hinder som exempelvis trafikanter på tätt angränsande banor överskrider lätt gränsen med styren, axlar eller genande bakvagnar utan att ens veta om det. Det kräver därför också marginaler. Extra svårt är det att exakt bedöma mötande i kurva.

Överkörda kantstöd in på cykelbanan

Återkommande överkörda kantstöd vid Trafikverkets Västlänk-arbeten visar hur små och ibland obefintliga marginaler motortrafiken kan ge till intilliggande cykelbana.

När man talar om cyklar tänker en del bara på tvåhjuliga standardcyklar. De kan också tro att allt är ok bara själva hjulspåret håller sig inom cykelbanans gränser. Men är det rimligt att bygga och reglera cykelinfrastruktur utifrån sådana principer? Det väcker en rad frågor:

    1. Vilka typer av cyklar ska infrastrukturen ta hänsyn till?
    2. Vilka typer av cyklister ska infrastrukturen ta hänsyn till?
    3. Hur hantera cyklister som inte klarar infrastrukturens nålsögon?
    4. Hur viktig är cykeln i vår trafikmiljö?

Nedan behandlar jag dessa frågor närmare:

1. Vilka typer av cyklar ska infrastrukturen ta hänsyn till?
Steg ett vid bestämning av minimibredd för cykelbanor måste vara att avgöra vilka typer av cyklar som banorna ska klara. Man kan t.ex. beskriva en hypotetisk ”maxcykel” med karakteristisk maxform, hjulkonstellation och svepyta vid sväng.

Precis som andra fordon kräver en svängande cykel mer bredd än när den körs rakt fram. Det är vanligt att cykelbanor har riktigt skarpa svängar i rät vinkel när de ska korsa en körbana. Där är behovet av ökad bredd betydande. TSFS nämner inga krav på bredd vid sväng, men det är rimligt att maxcykelns svepyta ska rymmas inom cykelbanans gränser så att cyklister som ryms på rak bana även kan svänga lagligt.

Velove är ett svenskt kommersiellt företag som tillverkar lastcykeln Armadillo. Deras beskrivning av hur de undersökt vilken bredd deras lastcyklar ska ha är intressant:

I världens lastcykelhuvudstad, Köpenhamn, så finns det tusentals trehjuliga klassiska lastcyklar från Christiania, Nihola, Sorte Jernhest, Butchers & Bicycles med flera. De har alla en sak gemensamt – de är inte bredare än 90 cm. Om de skulle vara bredare så skulle de bli ett problem för alla de andra cyklisterna i Köpenhamn.

Innan Armadillon utvecklades så cyklade vi i många år på en Nihola lastcykel och testade också stora cykelsläp. Vi fann att 90 cm är den magiska gränsen för när en cykel kan framföras utan problem på svenska cykelbanor.

TS ändringsförslag skriver att ”Gång- och cykelbanor bör vara tillgängliga för de fordon som ska trafikera vägen” och poängterar därmed vikten av att bestämma vilka fordon som behöver stödjas. Men den enda ledtråden till vilka typer av cyklar som ändrings­förslaget tar hänsyn till är att själva banan kan vara så smal som 0,75 m – utan förbehåll för branta svängar. Jag tror att det i praktiken utesluter nästan alla cyklar om de förutsätts hålla sig helt inom sin egen avgränsade bana och med rimliga säkerhetsmarginaler.

2. Vilka typer av cyklister ska infrastrukturen ta hänsyn till?
Cyklister är olika duktiga på att cykla rakt, och alla är barn i början. Jag tror inte att särskilt många klarar att cykla spikrakt och samtidigt vrida på huvudet för att se bakomvarande trafik. Men att våga se sig om är avgörande för både trygghet och samspel. Cyklister behöver vingelmån. Vid låg fart, plötsliga händelser, hål eller glas i banan osv. behövs större vingelmån.

Ju svårare infrastrukturen är att cykla i, desto fler undviker att cykla.

3. Hur hantera cyklister som inte klarar infrastrukturens nålsögon?
Cyklister som inte ryms inom en smal cykelbana med de marginaler som hen rimligen behöver har två alternativ:

   A. Inkräkta på bana som är avsedd för annan trafik.
Tvåhjuliga cyklar kan hålla hjulen inom egen bana men med överhäng över andras banor. Det är naturligtvis riskfyllt, olämpligt och utanför författningarnas kartor. Om det finns en körbana intill, är alternativet att köra ner i den. Det kan innebära sned nedfart över kantsten med motortrafik i ryggen. Många cykeltyper och cykelekipage såsom små barn i cykelkärra eller långa lastcyklar är inte lämpade för forcering av sådana hinder. Det gäller i synnerhet just de cykeltyper som hindras av för smala cykelbanor. För dem som kört ner i körbanan kan det sedan vara svårt att i dålig vinkel åter köra upp över kantstenen där cykelbanan blivit bredare.

   B. Välja annan väg. Om en cykelbana har ett parti som är för smalt för de cykeltyper som infrastrukturen förväntas rymma, måste cyklister varnas i punkter där det finns alternativa vägar. Jämför med vad TSFS säger om motortrafik på sid 23:

Vid höjdbegränsningar där vissa fordon inte kan föras ska vägutformningen, inklusive vid sista vägvalspunkten före begränsningen, anpassas för att ge trafikanterna tydlig vägledning och möjlighet att välja en alternativ väg”.

4. Hur viktig är cykeln i vår trafikmiljö?
Sammanställningen Vilken trafik tål klimatet? jämför olika transportsätt i Sverige ur livscykelperspektiv. Den visar att en resenär belastar klimatet i storleksordningen 50 gånger så mycket om resan görs med fossilbil istället för med cykel. Att skjutsa någon till skolan med fossilbil där bilföraren själv inte ska åt samma håll kan alltså pga tom återresa belasta klimatet runt 100 gånger så mycket som om skolresan görs med cykel. För elbil blir det i storleksordningen 15+15=30 gånger cykel. Trots att siffrorna är mycket ungefärliga, visar de hur hisnande stor vinst det är att utforma infrastrukturen så att så många som möjligt väljer att cykla.

TSFS 4 kap innehåller flera krav och råd som är viktiga för klimatet.

Kravet i 1 § att utforma så att den totala klimatpåverkan under vägars eller banors livscykler begränsas, och rådet att väga in trafiken under vägars livslängd, blir därför tillsammans oerhört viktigt. En sådan utformning kan ha stor påverkan på hur många som väljer att göra en vardagsresa med cykel istället för med bil.

Kravet i 2 § att utforma och gestalta vägen efter dess referenshastighet kan göra skillnad för att fler ska våga cykla i blandtrafik på 30-vägar.

Kravet i 4 § att gator och torg ska utformas utifrån gåendes och cyklandes behov samt råden att gång- och cykelbanor ska vara tillräckligt breda och så gena som möjligt i förhållande till motsvarande stråk för annan trafik är till stor fördel för stadsmiljön och det aktiva resandet.

Kravet i 5 § att gång- eller cykelbanor ska utformas och gestaltas så att de upplevs så trygga att de faktiskt används är helt enkelt en alldeles fundamental nyckel!

Dessa krav och råd ser jag som väldigt kloka och framsynta för en nödvändig utveckling mot ett mer hållbart samhälle. Idag finns cyklar och cykelekipage för att skjutsa små barn till förskolan, för att köra hem inhandlade varor från butik, och för kommersiell distribution av varor till butiker. De behöver ges god framkomlighet och möjlighet att öka i konkurrensen med våra motoriserade, bekvämare, men drastiskt ohållbarare alternativ.

Vi behöver trygga och väl fungerande cykelbanor som är lämpade för flera olika typer av cyklar och cykelekipage. Men i många fall har vi brist på utrymme. Därför behöver vi även gator med blandtrafik, fast där motortrafik sker på cyklisternas villkor, ibland till den grad att vuxna vågar låta sina skolbarn cykla själva till skolan.

TS ändringsförslag på ända ner till 0,75 meter smala cykelbanor motarbetar TSFS:s egna krav och råd enligt ovan och lockar inte fler människor att välja cykel. Då skjutsar många hellre sina barn i bil än låter dem cykla. De flesta svenskar har ett underskott på vardagsmotion och ett mycket stort överskott på klimatpåverkan från resande. Det håller inte i längden. Infrastrukturen för trafik har en viktig del i att vända detta, och det vi bygger nu kommer att bestå länge.

Språkligt misstag i TS ändringsförslag
I tabell 2a uttrycks på två ställen ett intervall med frasen ”mellan a till b”. Det är en språklig hopblandning av det oriktade uttrycket ”mellan a och b” och det riktade ”från a till b”. I detta fall finns ingen anledning att uttrycka en riktning, så här bör formen ”mellan a och b” användas.

Det här inlägget postades i Utan kategori. Bokmärk permalänken.

9 svar på Nej till cykelbanor på 75 cm!

  1. Gunnar skriver:

    Intressant att man får studs på mailet till vag@transportstyrelsen.se.
    Är det för smal väg in för mail?

    Det gick inte att leverera till följande mottagare eller grupper:
    vag@transportstyrelsen.se (vag@transportstyrelsen.se)
    Det gick inte att leverera meddelandet. Det rapporterades i DNS (Domain Name System) att mottagarens domän inte finns

    • admin skriver:

      Det var värst! Nu skickade jag precis ett testmejl till vag@transportstyrelsen.se . Någon minut senare fick jag ett autosvar: ”Ditt e-postmeddelande har inkommit till registraturen på väg- och järnvägsavdelningen.”

      Så förhoppningsvis var det ett temporärt fel.

      Kl 16:14 fick jag mänskligt svar från TS på mitt testmejl. Då har Gunnars mejl säkert också nått ända fram.

      • Gunnar skriver:

        Nu på EM gick min synpunkt iväg.

        • admin skriver:

          Såg i dagens SvD: ”Transportstyrelsens hemsida låg nere under några timmar på torsdagen eftersom man inte hade betalt en faktura i tid, rapporterade P4 Väst”.

          Det var fakturan för domännamnet, och den hade tydligen inte skickats till den adress som TS förväntat sig. Stämmer perfekt med din beskrivning!

  2. Ole Anders skriver:

    Tycker det här är riktigt bra.

    Jag tänkte själv författa något, och då med visst fokus på kontrasten mellan cykeldelen – om merparten av cyklar får fysiskt plats är det bra nog – och de andra delarna där god marginal och säkerhet är prio. Du skulle kunna lägga till lite sådana referenser?

    • admin skriver:

      Tack Ole! Jättebra om du också skriver. Och bra om du tar upp skillnaden i argumentation för bil kontra cykel. Själv är jag lite rädd för att förlänga min text. Viktigast är att fånga svagheterna i den.

  3. Rolf skriver:

    Det verkar som att det handlar om att införa ett minimimått, lagstadgat. Å andra sidan har Trafikverket redan ett minimimått på 1.2 m. Göteborgs kommun verkar föreskriva 1.8 m ”om möjligt”. Så det kommer i första hand påverka kommuner som inte har några regler och gör lite som de tycker, på frihand. Sedan verkar mycket av texten komma rakt av från en konsultrapport från 2023 – men delar har selektivt fallit bort, oklart hur det gick till. Konsultrapporten skriver ”…Detta mått hamnar
    mellan 0,1 och 0,2 m per sida. Med dessa mått hamnar man från 0,65 m (utan
    vingelmån) till 1,05 m bredd för en cyklist.” Konsekvensutredningen citerar konsultrapporten men text har fallit bort, så man går istället rakt på att konstatera att minimimåttet ska sättas till 0.75 m. Ganska ohederligt kan jag tycka, särskilt som utredningen är en central del i underlaget. Nästan det enda underlaget de har. 1.05 m hade jag kunnat acceptera.

    • Rolf skriver:

      Det är också märkligt att man så noggrannt undviker att jämföra med andra länder. Det jag lyckades hitta på 5 min var Tysklands ”ERA 2010” (Empfehlungen für Radverkehrsanlagen) som inte är en lag men har upphöjts till krav i ett antal bundesländer. Standard verkar vara minst 2 m, ner till 1.6 m ”vid lägre cykeltrafik”.

      • admin skriver:

        Tack Rolf! Jag är inte så orolig för mitt eget Göteborgs del, och jag hoppas att Trafikverket inte tar intryck om Transportstyrelsen sätter 0,75 m som nedre gräns. Men det finns givetvis kommuner där det har betydelse.

        Den brist på jämförelser med andra länder som du påpekar väcker frågor. Är ett så snävt mått önskat i förhand och motiven utvalda och tillrättalagda efter det? Jag hoppas verkligen inte det, men Krister Isakssons kritik är inte helt lugnande. Hoppas att fler skriver remissvar, även om det bara är 1-2 meningar med synpunkter på vad som behövs för att fler – inte färre – ska vilja cykla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *