Idag när jag cyklade hem från jobbet mötte jag en äldre kvinna som gick på Södra Vägens cykelbana istället för på gångytan precis bredvid. Vi hade ögonkontakt medan jag närmade mig, och jag undrade i mitt stilla sinne när hon tänkte gå över på gångbanan.
Men det gjorde hon inte.
– Det här är en cykelbana, och där är gångbanan, sa jag och pekade när jag kom fram.
– Och där kan jag inte gå, för då ramlar jag, svarade hon vänligt men övertygande.
Funderingar
Det är bra om gångbanor har egen beläggning som gör att man direkt känner igen dem som gångbanor även utan målade symboler. Men om priset för det är obekvämlighet och för vissa rentav fara, är det inte lika bra längre.
Lägger man kanske gång- och cykelbanor på samma nivå just för att gående som besväras av gångbanans ojämnheter enkelt ska kunna gå över i cykelbanan istället? Kan man göra gångbanan jämnare och tryggare även för mindre viga personer?
Är det möjligt att få en slät och bekväm yta när man använder gatsten och hällar? Och kan man lägga dem så att de inte sätter sig ojämnt med tiden? Det hade varit bra.
Detta otyg, bristande kunskap och respekt om grundläggande villkor och förhållanden för gående och cyklister. Skrivit lite om det här: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/smisk-ska-ni-ha.htm