Varför cykelstället Publicus?

Publicus är en stor bygel för att parkera och låsa fast cykeln. Den är vanlig i Göteborg, men jag ser flera nackdelar jämfört med en ren cykelstolpe. Hur den används i praktiken tyder på att fler än jag upplever problem med den.

Göteborgs två vanligaste anordningar för cykelparkering. Publicus t.v. och Urban t.h.

Barriär
Publicus tar mycket plats i stadsmiljön. Man har svårt att komma förbi den om man t.ex. vill leda ut sin cykel eller gå in på trottoaren efter att ha parkerat utifrån. Och gående har svårt att komma emellan två tomma byglar för att korsa gatan. Bygelraden är alltid en barriär.

Barriäreffekten framgår av vänstra bilden ovan. Här är ännu en illustration:

Långa rader av Publicus ger en barriäreffekt nästan som Kinesiska muren.

Förstärkt barriäreffekt
På Västra Hamngatan har man förstärkt bygelradens barriäreffekt med ett staket.

Staket vid varje bygelrad förstärker barriäreffekten.

Varför sätter man upp ett staket på detta sätt? Är det för att hindra att någon ställer sin cykel på fel sida – in mot trottoaren? Det är i så fall ett problem som bara uppstår med byglar. Cykelstolpar håller cyklarna på mitten och samlar dem därför betydligt bättre.

Avståndet mellan gata och fotgängarnas del av trottoaren var 2,6 m vid en mätning på Västra Hamngatan med sned parkering och staket som på bilden ovan. Som jämförelse mätte jag vid en rad Urban cykelstolpar för rak parkering på Östra Hamngatan och fick måttet 2,2…2,8 m. Eftersom Urbans cyklar inte måste stå exakt vid stolpens mitt, varierar måttet från cykel till cykel.

Höga krav på cykelns form
För att en cykel ska passa i Publicus måste den ha klassisk form och inte ha cykelkorg fram. Lampan eller reflexen framtill måste också sitta så att den går fri från bygeln.

Låset kvar i cykelkorgen eftersom det inte når ända till ramen.

Cykeln står vid sidan för att kunna låsas i ramen. Så kan man bara göra i ändan på en rad med Publicus.

En tilltryckt reflex, en tilltryckt framlampa och en som till slut gett upp.

Svårt att låsa cykeln i ramen
Det är lätt att låsa fast framhjulet i bygeln, men svårare att få med ramen om man inte har ett stort lås. Det gäller speciellt om man har en känslig lampa eller en cykelkorg framtill. Att locka cyklisten att bara låsa fast framhjulet gör stöldrisken större.

Ibland kan man se cyklister som parkerar med bakhjulet in i bygeln, men fortfarande kan det vara problem att nå ramen med låset. Ramen sitter ju främst i partiet mellan hjulen, inte i cykelns ena eller andra ända.

Parkera i eller bredvid?
Hur många vill parkera sin cykel i själva bygeln som konstruktionen är avsedd för, och hur många föredrar att istället parkera bredvid? Det säger något om hur folk upplever bygelns funktion. Huvudmotivet för att försöka parkera bredvid bygeln är säkert att få in cykeln längre så att man kommer åt att låsa själva ramen.

Min första tanke var att bara räkna hur många som parkerar i respektive bredvid sin Publicus. Men byglarna står oftast så tätt så att det är svårt att få plats mellan två byglar även på en tom parkering. Dessutom kan redan parkerade cyklar tvinga anländande cyklister att rätta in sig i ledet och ställa sin cykel i bygeln.

Men på Östra Hamngatan vid Nordstan finns grupper om endast två eller tre Publicus intill varandra. Här är cyklistens möjlighet att välja mellan ”i eller bredvid” betydligt större.

Ett av bygelparen där tre cyklar har valt att parkera mellan byglarna istället för i.

Vid tolv tillfällen i oktober 2019 inventerade jag denna parkeringsyta som har elva rader med två byglar plus en rad med tre. Jag räknade hur många som parkerat i bygeln och hur många som istället parkerat bredvid och låst fast sin cykel i bygeln.

Summerat över mina tolv inventeringar fick jag:

• 48 % (125 cyklar) i bygel
• 52 % (136 cyklar) utanför bygel

Det måste vara en ganska tydlig indikation på att många inte vill köra in sin cykel i bygeln utan hellre låser fast den bredvid som man gör vid en ren cykelstolpe.

Senare upptäckte jag att det vid Västra Hamngatan 1 t.o.m. fanns helt fristående byglar. Här kan man fritt välja att parkera i eller bredvid.

Fristående byglar på Västra Hamngatan 1. Här står 3 av de 4 cyklarna bredvid bygeln. Nummer tre står i, men är inte fastlåst vid sin bygel och kan därför stå var som helst.

Här en bild från Västra Hamngatan där cyklar konsekvent undvikit att parkera i byglarna.

Alla cyklarna är fastlåsta i ramen, men ingen vill stå i någon bygel.

Till slut en bild med 11 parkerade cyklar. Trots att det finns 10 byglar, står 6 cyklar hellre utanför byglarna. Teoretiskt skulle det kunna bero på att alla byglar var upptagna när de anlände. Men troligare är att bygelparkeringen känns otillgänglig och att det ändå är så svårt att låsa fast cykeln där, så man kan lika gärna parkera utanför. Någon har föredragit att låsa fast cykeln vid en stolpe istället.

De flesta har valt att ställa sina cyklar utanför den svårtillgängliga bygelraden.

Materialåtgång
Det är kanske inget som trafikplanerare fäster någon större vikt vid, men Publicus behöver motsvarande två rör per cykel, medan den rena stolpen Urban oftast kan ta två cyklar på varje stolpe. Publicus kräver alltså bortåt fyra gånger så mycket järn per cykel. Och med staket blir det ännu mer. Inte att undra på att den blir en barriär.

Vilka egenskaper motiverar Publicus?
Publicus har säkert någon åtråvärd egenskap som jag missat, men som gör att man väljer den på många ställen i stan. Men vilken egenskap kan det vara? Och varför sätter man ibland staket vid dem?

Tillägg 9/6: TK kommer att undvika Publicus
Jag skrev om problemen med Publicus i facebookgruppen Cykla i Göteborg. Där fick jag många kommentarer som höll med och ingen som gillade den cykelstolpen.

En cykelplanerare på Trafikkontoret skrev:

Publicus är inte bra och ska inte användas framöver. Den har dock vissa egenskaper som inte Urban har dvs styra cyklarna vid snedställd parkering och ibland vill man ha en barriär.