Ny översiktsplan på remiss

Översiktsplanen regerar över stadsutvecklingen. Nu finns en ny ÖP för Göteborg ute på samråd. Det är av stor betydelse hur ÖP hanterar cykel. Jag är medförfattare till Cykelfrämjandets yttrande. Vi ger ris och ros, se nedan.

ÖP och FÖP
En översiktsplan (ÖP) och två s.k. fördjupade översiktsplaner (FÖP) är nu ute på samråd, dvs var och en har möjlighet att lämna stora eller små synpunkter. Vi i Cykelfrämjandets Göteborgskrets skickade idag in ett yttrande som i huvudsak gäller ÖP men också FÖP för centrala Göteborg.

Läget i december 2020: Synpunkter på alla ÖP och FÖP kunde lämnas senast 2019-04-26. Samrådshandlingarna (remissversionerna) hittades i mars 2019 via Göteborgs sida Plan- och byggprojekt. Man kunde skicka in sina synpunkter via mejl, snigelpost eller i ett webbformulär. Jag uppmuntrade er att skicka in även små synpunkter, eller om ni gillade yttrandet nedan, att skicka in att ni stödjer det. Men nu innehåller den sidan andra saker och ÖP remissversion beskrivs och länkas från Ny översiktsplan för Göteborg som tyvärr inte säger något alls om framtagandets tidslinje.

Krister Isaksson poängterar
När det i Facebookgruppen Cykla i Göteborg framkom att jag höll på att läsa in mig på nya ÖP och den fördjupade ÖP (FÖP) för centrala Göteborg, påpekade Krister Isaksson att …

det är av stor betydelse hur cykel hanteras eller inte hanteras i ÖP. Vänd på det, ta bort bil och kollektivtrafik från ÖP så får du se konsekvenserna. Gjorde en genomgång åt Svensk Cykling för ett antal år sedan hur kommunerna hanterar cykel i ÖP: Kommunerna sviker sina cyklister.

Krister är cykelplanerare, tidigare cykelansvarig på kommunen i Stockholm, numera konsult. Han är kanske landets tyngsta cykelguru.

Cykelfrämjandets yttrande över ny Översiktsplan för Göteborg samt Fördjupad översiktsplan för centrala Göteborg

Positivt
– Att ni inbjuder till dialog med göteborgarna om vår gemensamma framtid.

– Att hållbarhet är huvudfokus för stadsutvecklingen.

– Att ÖP strävar efter förtätning och funktionsblandning. Det är en viktig förutsättning för ett ökat vardagsresande till fots och med cykel. Inga andra resesätt kan konkurrera med dem i hållbarhet. De är dessutom de enda motionsskapande och därmed hälsobefrämjande resesätten. Gymnastik- och idrottshögskolan, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet varnar för följderna av vår allt större brist på fysisk aktivitet.

– Att delar av kollektivtrafiken bör grävas ner (eller lyftas upp). Spatiösa hållplatsområden i markplan tränger undan cykeln. Det tydligaste exemplet på det är dagens komplex kring Brunnsparken – Drottningtorget – Nils Ericsonsgatan. Men även på sträcka kan intensiv kollektivtrafik och deras reserverade leder utgöra hinder och skapa otrygghet för gång och cykling.

– Att det ska vara lätt att gå och cykla, och att cykeln nämns före kollektivtrafiken på flera ställen. Gång är förstås enklast och mest grundläggande, men inte ens i ett förtätat Göteborg ryms särskilt många resmål inom gångavstånd, men väl inom cykelavstånd. Därför är den hållbara cyklingen så viktig för Göteborg.

– Att det på sid 30-31 står speciellt om innerstaden: ”Alla delar av innerstaden har tillgång till god kollektivtrafik och mycket goda förutsättningar för ett stort resande med cykel och till fots”. Mycket goda förutsättningar för cykel gör stor nytta just i centrala Göteborg där de flesta antingen arbetar, bor, har ärenden till eller passerar. Det är också här åtgärderna bäst kan höja cyklingens status.

Pendlingscykelnätet tas inte på allvar
Aktuella planer visar att flera stadsutvecklingsprojekt inte tar pendlingscykelbanor på allvar. De behandlar dem precis som de gamla vanliga övergripande cykelbanorna och tar sig gärna friheten att anlägga omvägar, lågfartsområden och sträckor där det inte är tydligt för gående att det finns ett pendlingscykelstråk. Får ett projekt göra så, riskerar det att uppfattas som prejudikat i andra projekt.

ÖP använder ordet pendelcykelstråk två gånger (sid 59 och 153), men bara i bisatser. FÖP för centrala Göteborg nämner det inte alls.

Ska man verkligen kunna ge pendlingscykelbanorna den särställning som cykelprogrammet föreskriver, måste de av hänsyn till övrig trafik vara få men väl valda och högt prioriterade. De utgör en hörnsten för att nå det trefaldiga cyklandet enligt Cykelprogrammets mål. ÖP måste klargöra pendlingscykelnätets prioritet så att alla tar det på allvar.

Hållbarhet
ÖP behöver markera att pendlingscykelstråken är viktiga för stadens utveckling mot hållbarhet. Gång och cykling är hållbarare än kollektivtrafik, och samtidigt klart mer hälsobefrämjande. Cykelinfrastruktur är dessutom mycket billigare att anlägga än t.ex. kollektivtrafik och även billigare för resenären att använda. I Köpenhamn har man med målmedvetna prioriteringar fått över 40 % av arbetspendlingen att ske med cykel. Den pågående förtätningen och funktionsblandningen i Göteborg ökar potentialen för cykling även här, men ska den omsättas i verklig ökning måste staden utformas så att det verkligen blir attraktivt att välja cykeln. En nära storstad blir ännu närmare med attraktiv pendlingscykling.

Helhetsperspektiv för cykel
ÖP måste garantera helhetsperspektivet för cykelinfrastrukturen och dess utveckling. På den nya och översta nivån – pendlingscykelnätet – måste det vara tydligt att cykeln har mycket hög prioritet. Cykelprogrammet säger ju ”ett pendlingscykelnät med mycket god framkomlighet, och få eller inga konflikter med andra trafikanter, [ska] knyta samman stadens tyngdpunkter och andra viktiga målpunkter”. Flera aktuella projekt, inte minst i centrala Göteborg, hanterar pendlingscykelstråk plottrigt, med kvartersperspektiv snarare än med milperspektiv.

Skrivningen i FÖP för centrala Göteborg att cykelns framkomlighet behöver tonas ner i en del centrala områden är oacceptabel. Det kan visserligen finnas punkter där så behöver ske, men FÖP måste ge tydliga och restriktiva kriterier för det. Annars blir det en fribiljett till alla utvecklingsprojekt att inom sina respektive områden behandla även de viktigaste och långväga cykelstråken illa. ÖP:s skrivning på sid 30-31 måste gälla även i FÖP:

”Alla delar av innerstaden har tillgång till god kollektivtrafik och mycket goda förutsättningar för ett stort resande med cykel och till fots”.

Cykling inte bara i gångfart
På sid 18 står att ”Gående och cyklister ska ges förtur på lokalgator och hastigheter i stadens lokalnät ska anpassas efter i första hand gående. Bind ihop staden med snabb och pålitlig kollektivtrafik”.

Här kan man få intrycket att staden ska planeras för cykling i främst gångfart men kollektivtrafik i allt högre hastigheter. Det är troligen inte meningen, men det måste också bli tydligt. Annars kan den som så önskar tolka det som att cykeln inte behöver kunna binda ihop staden utan mest användas lokalt. Då kommer utvecklingsprojekt att kunna behandla viktiga genomfartsstråk som gågator.

På sid 18 står också om kollektivtrafiken att man behöver satsa på ”ett snabbt nät mellan stadens tyngdpunkter och till viktiga målpunkter”. Men detta gäller även cykelnätet. Trafikstrategin skriver t.ex. på sid 33 att den ”fokusera[r] på att binda samman stadens tyngdpunkter … med ett snabbkollektivtrafiknät och ett högklassigt pendlingscykelnät”. Ju snabbare kollektivtrafiken blir, desto viktigare att även attraktiviteten för cykling ökas och att cykling inte jämställs med gång. Det allra mest klimatsmarta och hälsofrämjande sättet att resa ska inte tonas ner när det näst bästa tonas upp.

Anvisa mark för cykelstråk
En översiktsplan ska visa på önskad mark- och vattenanvändning. Utan visade tydliga stråk för cykel kopplat till markanvändning i översiktsplanekartan saknar cykeltrafiken status i planeringen av ett framtida Göteborg.

Undertecknas:
Cykelfrämjandets göteborgskrets den 21 mars 2019