I Göteborg har det byggts en ny cykelbana på Aschebergsgatans östra sida från Chalmers ner till Vasa f.d. sjukhus. Jag fick frågan vad jag tyckte om banan, så i torsdags cyklade jag dit för att titta närmare på den.
Beskrivning
Den nya banan är 2,7 m bred, vilket är riktigt mycket med tanke på att Trafikkontorets egen tekniska handbok föreskriver 1,6–2,4 m för normala enkelriktade cykelbanor. Den börjar utanför Chalmers huvudentré och går neråt utefter bergsbranten till Vasa f.d. sjukhus som numera utgör en egen, ganska avskild del av Chalmersområdet.
Den allra översta delen av cykelbanan är dubbelriktad för att ge cyklister som kommer på cykelpassagen från andra sidan gatan möjlighet att fortsätta upp till Chalmers huvudentré.
Att jag skriver ”menad som enkelriktad” beror på att cykelbanor i grunden är dubbelriktade. Att måla cykelsymboler gör ingen juridisk skillnad. De utgör bara försynta tips på lämplig färdriktning. För att dubbelriktning ska upphävas krävs en särskild lokal trafikföreskrift samt skyltning (C1 och E16). Någon sådan skyltning finns inte här.
Där banan går var det tidigare klippbrant. Nu har man sågat bort en del av klippan för att bereda plats för banan. Det blev rätt snyggt. Längre ner finns dock några hus som man inte har kunnat såga i. Där blir det smalt för cyklisterna.
Där det gula och det bruna hushörnet sticker fram blir det smalt för cyklisterna. Här övergår cykelbanan omärkligt i cykelfält i körbanan och bredden går ner till 1,58 m nära gula hörnet. Tekniska handboken anger att cykelfält ska vara 1,75 m breda.
Före det gula huset finns en väl synlig utfart. Men precis bakom hörnet kommer det fram en skymd gångväg som utan nivåskillnad leder gående ut i körbanan med cykelfält, bilfält och spårvagnsspår.
För mig är det förvånande att nivåskillnaden till körbanans cykelfält utplånats på ett ställe där det inte är meningen att gående ska korsa gatan. Enda förklaringen som jag kan komma på är att rullstolar ska kunna ta sig runt hörnet, men det behovet låter sig svårligen kombineras med ett cykelfält i körbanan i slutet på en nedförsbacke och med skymd sikt utan marginaler. Två oförenliga ambitioner krockar.
Det efterföljande bruna hörnet är ännu mera skymt. Där kan det dyka upp både gående och cyklister. Inte heller där finns några nivåskillnader till körbanan. Men där är det å andra sidan ljusreglerat. Så länge alla följer signalerna kommer ingen att krocka trots den obefintliga sikten. Fast om någon glömmer bort sig kan det bli farligt, eftersom man inte ser motparten och denne troligen inte hinner reagera förrän det är för sent.
Efter bruna hörnet tar nya cykelfältet slut. Här är det nog meningen att man ska svänga in på Vasaområdet. Annars får man styra ut i bilfilen.
Nya banans syfte
För vilket behov har den nya cykelbanan byggts? Är det en länk i utbyggnaden av Göteborgs pendlingscykelnät? Remissutgåvan av Göteborgs cykelplan 2015–2025 har markerat en led från Götaplatsen via Aschebergsgatan, Wavrinskys plats och Sahlgrenska fram till Säröleden som ett viktigt pendlingsstråk.
Men idag leds all genomgående cykeltrafik längs denna led dubbelriktat norr om Aschebergsgatan och vidare ner genom Landala. Trots att man helt nyligen gjort ombyggnader strax ovanför Chalmers finns ingen antydan om att där ska bli någon cykelbana på den södra, Chalmerska sidan. (Aschebergsgatan kommer ner från väster men svänger 90 grader vid Chalmers och går sedan norrut ner mot Vasa och centrum.)
Jag drar slutsatsen att nya cykelbanan bara är byggd för lokala behov – så att chalmerister ska kunna cykla från kårhuset, A- och V-husen mm och ner till Vasaområdet utan att ge sig ut i den fyrfiliga Aschebergsgatans trafikerade nedförsbacke, alternativt slippa korsa Aschebergsgatan två gånger för att utnyttja befintliga cykelleder i Landala. Det senare är en väldigt omständlig omväg till Vasaområdets entré.
Det verkliga behovet
Låt oss alltså utgå från att nya banan bara är till för att förbinda Chalmers med Vasaområdet. Jag tror inte att cykling uppifrån och ner är enda behovet. De som cyklat ner måste också kunna ta sig upp. Ska de korsa Aschebergsgatan två gånger och cykla genom Landala på återvägen? Eller ska de ta sig till Gibraltargatan öster om hela området och cykla till Chalmers högre höjder för att sedan snirkla sig ner på en smal gång till kårhusnivån? När jag var där vid lunchtid i torsdags var det ganska lite cykeltrafik, men en icke oväsentlig andel cyklade tvärs mot den riktning som de målade pilarna angav.
Cyklister som rullat ner till Vasa vill nog väldigt gärna cykla upp samma väg igen. Det är oerhört mycket genare och kraftbesparande jämfört med alla andra alternativ. Bredden på 2,7 m är fullt tillräcklig för att dubbelrikta cykelbanan. Teknisk handbok anger 2,4 m som undre gräns för dubbelriktade cykelbanor och godkänner vid ”låg standard” så trångt som 2,0 m. Det är de utstickande hushörnen längst ner som komplicerar bilden. Kanske hade det gått att leda in cykelbanan till Vasaområdet före det gula huset och inte erbjuda någon cykelväg utanför hörnen. De som ska vidare ner mot stan får i så fall på eget initiativ ta sig ut på körbanan, inte omärkligt ledas dit.
Men det är inte bara södergående cykling som förbisetts. Behovet att kunna gå till fots mellan områdena tror jag är betydligt större än att cykla denna sträcka. Man kan visserligen ta en krokig inre väg med trappor, men den är bara praktisk om man kommer från Kemigården på Chalmers högre belägna delar. Från kårhuset och alla andra byggnader utefter Sven Hultins gata är det en obekväm omväg. När jag besökte den nya cykelbanan var den främst trafikerad av gående i bägge riktningarna. Det syns också i mina bilder.
Det är inte bra att hela utrymmet reserveras för en ”enkelriktad” cykelbana när så många andra viktiga behov inte tillgodoses. I slutändan tar det udden av uttrycksmedlen. Folk går ändå och folk cyklar ändå i motsatt riktning, och utformningen borde verkligen ta hänsyn även till deras behov. Annars lär man sig bara att uttrycksmedlen inte är viktiga, och man riskerar att ta med sig det synsättet även till andra platser. Ska vi få bättre separation mellan trafikslagen på platser där det är väl motiverat, måste vi vårda språket bättre så att man alltid kan ta det på allvar.
Jag anser att man måste vara tydlig överallt där man separerar trafikslag, men man måste också alltid erbjuda bra framkomlighet för alla om separeringen ska fungera. Och den som råkat hamna på fel bana måste enkelt kunna korrigera det när behov uppstår. Cykelbana utan gångbana i närheten ger ingen sådan möjlighet.
Snön berättar
Igår lördag snöade det hela dagen. Idag söndag lunch tog jag mig därför en ny titt. Det var rejält plogat både inne på Vasaområdet och på trottoaren som man ser framför sig när man kommer ner till nya cykelledens slut. Likaså var Aschebergsgatans körbana ordentligt plogad, med undantag av cykelfältet. Det var lämnat helt åt sitt öde, och det hade nog fått mer snö än den andel som naturen själv bidragit med.
Hela nya cykelbanan var också oplogad.
En liten plätt av cykelfältet var dock plogad – en plog hade nämligen kört runt gula husets hörn under plogandet av gångbanorna, och då åkte ett par kvadratmeter av cykelfältet med på köpet.
Den trottoarlika cykelbanestumpen inifrån området vid bruna huset var skottad, men ute i gatan vid refugen fanns en rejäl snöhög som effektivt blockerade cykelpassagen.
Eftersom jag redan visat så många bilder, lägger jag ut följande snöbilder i litet format. De går dock att klicka upp.
Snön visar alltså att cykling både på nya cykelbanan och på cykelpassagen vid bruna huset var helt bortprioriterad. Spåren i den oplogade nya cykelbanan visar också att fotgängartrafiken dominerade totalt där. Kanske är fördelningen en annan på vardagar under den varma säsongen.
Funderingar
Ett alternativ som man borde undersöka är att klassa om den nya cykelbanan till gågata. Då öppnas vägen för det trafikslag som jag tror dominerar här. Vana cyklister kan då lagligen cykla utför i bilfilen med god fart. Ovana cyklister och de teknologer som cyklar i grupp med gående kurskompisar kan sakta rulla på gågatan. Cykling i uppförsbacke går långsammare, så de som ska från Vasa till Chalmers använder nog med glädje gågatan i gångfart och slipper därmed alla omvägar.
Alla vet nog inte vad gågata betyder. Jag skulle gärna sätta upp en info-tavla med texten ”På gågator får man cykla i gångfart”. Då vet alla vad som gäller både här och på andra ställen där skylt E7 Gågata är uppsatt.
Gör vi om banan till gågata, minskar vi även överraskningsproblemen vid de utstickande hörnen. Det avslutande cykelfältet bör då också omvandlas till upphöjd gågata och snabb cykeltrafik separeras därigenom med nivåskillnad och större avstånd till de luriga hörnen.
Facebookgruppen Cykla i Göteborg har en tråd om Chalmers nya cykelbana.
Tillägg 19/2: Stenras
Igår kväll passerade jag platsen och såg att hela cykelbanan stängts av. Stora klippstycken har trillat ner från den plansågade väggen och ligger nu på banan. Tur att man inte cyklade där när det hände. Och det kan naturligtvis lossa mer sten.
Bra granskat och iakttaget! Jag tror att det kan vara svårt, rent regleringsmässigt, att kalla cykelbanesnutten gågata. Trafikjurister är inte sugna på att klyva gator i olika regleringsformer. Ännu.
Jag tror att det är en stor miss att man inte har tänkt fotgängare här. Personligen tycker jag att, i nerförsbacke och i enstaka fall, kan man acceptera cykelfält. Detta för att få till en smal trottoar för enbart fotgängare.
Minimått på cykelfält kan, enligt teknisk handbok, göras 1,2m om längsgående parkering saknas. Då skulle man kunna, med minimått, få till en lösning för fler trafikslag.
Vad tror du?
Jag har personligen inget emot cykelfält, speciellt om man slipper svepa tätt intill parkerade bilar. Men ibland ser jag folk som cyklar på Avenyns trottoar och sedan kör in bland väntande spårvagnsresenärer på Valands smala trottoar/spårvagnshållplats. Om Avenyns glesa trafik och Vasagatans cykelbana är för skrämmande för vissa, då måste ett cykelfält utför Aschebergsgatan vara rena mardrömmen. Så hur många skulle banga för ett sådant cykelfält?
En annan sak: Cykelfält kan inte göras dubbelriktade. Våra cyklister skulle inte få någon återvändo. Tänk om Daniel Anderssons blomlådor kunde möjliggöra gågata! Då skulle allas behov vara lösta.
Daniel S:
”Trafikjurister är inte sugna på att klyva gator i olika regleringsformer.”
Lokalgator har ju funnits länge; vad är skillnaden? Exempelvis Mölndalsvägen söder om Liseberg och Sofierogatan/Kungsbackaleden.
Några blomkrukor kanske kan sättas ut som avgränsar gatorna psykologiskt.
Att helt nybyggda cykelbanor i Göteborg inte snöröjs är i stort sett en regel numera. De entreprenörer som Trafikkontoret har avtal med får noggranna kartor med vilka cykelbanor som skall snöröjas och halkbekämpas. Om nu Trafikkontoret bygger om eller nytt i cykelinfrastrukturen, så ser ingen på Trafikkontoret till att den förändringen meddelas entreprenörerna. Om det är att tilläggsbeställningen blir för dyrbar eller om det bara är Trafikkontorets egna interna kontrollsystem eller organisation som felar, vet jag inte.
Låter mycket troligt. Du har säkert helt rätt.