Jag har filmat trafiken vid ett trafikljus för att se hur de olika trafikslagen respekterar ljusen. Efter bilisterna ska vi nu titta på cyklisterna. Hur respekterar de gult och rött?
Platsen
Platsen är korsningen Örgrytevägen – Fabriksgatan i Göteborg. Alla bilister har rött när cyklisterna har grönt in mot stan. Jag filmade morgontrafiken under 10-20 minuter runt kl 8 den 21, 24, 25 och 26 nov 2014, sammanlagt drygt 70 minuter film med ungefär 75 omlopp i trafikljuset.
Platsen med en ljusreglerad cykelpassage och två svängande bilfiler. Bilarna har inte grönt samtidigt som cyklisterna. Den inritade skalan är en standardfärd för cyklister graderad i sekunder fram till stopplinjen. Den förklaras nedan.
Mätsätt
Jag mätte ljusomslagen och när passerande cyklar körde över sin stopplinje. Det gav hur långt in i det gula eller röda som olika cyklister valde att köra. Det ska sättas i relation till stannande cyklister i samma sekundintervall. Men de som stannar kan inte klockas på stopplinjen eftersom de saktar in och egentligen aldrig når dit. En jämförtid för dem måste konstrueras fram.
Stannar en bil, hindras de bakomvarande bilarna från att köra även om de skulle vilja. Så var det inte för cyklisterna. De som ville cykla mot rött kunde lätt köra om alla dem som stannat.
Den som ville cykla mot rött kunde lätt köra om kön. Det var gott om plats.
En jämförtid för stannande bilar kunde uppskattas genom att klocka dem en fix sträcka före stopplinjen. Men cyklister bildade köer där nästa cykel alltid kunde välja att fylla på kön eller köra om. Därför fick jag bestämma deras jämförtid på annat sätt. Vid den punkt där en viss cyklist började bromsa in använde jag en standardfärd för att uppskatta hur de skulle ha fortsatt mot stopplinjen om de inte bromsat. Som standardfärd använde jag medelvärdet av alla cyklister på första dagens film som körde obehindrat och hade grönt. Det var 12 cyklister varav 9 trampade hela vägen och 3 var försiktigare och rullade. Deras passage klockades vid ett antal hållpunkter och tiderna grundade den standardfärd som skalan i första bilden ovan visar.
Precis som i en tidigare mätning av cyklisters hastighet från 2013 cyklade även här den snabbaste obehindrade cyklisten dubbelt så fort som den långsammaste. Den framtagna jämförtiden kan därför ibland tänkas ge ett fel upp eller ner med runt 0,5 sekunder för den sträcka där en ”onormal” cyklists färd ersattes med standardfärden. För alla bromsande cyklister tillsammans borde dock avvikelserna ta ut varandra.
Cyklisterna har gult i 3 sekunder innan de får rött, medan bilisterna har 4 sekunder gult.
Vad lagen säger till cyklister
Vägmärkesförordningen 3 kap 6 § säger bl.a. så här om ljussignaler:
Gul signal betyder Stanna. Fordon får inte passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen i annat fall än då det hunnit så långt fram när signalbilden växlar från grön till gul att det inte kan stannas utan fara.
Röd signal betyder Stopp. Fordon får inte passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen.
Det finns inga explicita böter för körning mot gult där man kunde ha stannat utan fara, men vid rödljuskörning är bötesbeloppet 1 500 kr för cyklister (men det dubbla för bilister).
Trafikförordningen 6 kap 6 § säger att cyklande som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.
Gul- och rödljuskörning
Totalt 87 cyklister hade valet att stanna eller köra under de tre sekunder som trafikljuset var gult plus de fyra första sekunderna rött. Av dessa cyklister var det 65 som körde och 22 som stannade.
Under de tre första röda sekunderna var det fortfarande 16 av 37 cyklister som valde att köra. Alla stannade under den fjärde röda sekunden, men senare under rödfasen utmärkte sig 6 av 168 cyklister som rödljuskörare. Medan alla rödljuskörande bilister körde inom 3 sekunder, utnyttjade alltså ett litet antal cyklister gluggar som uppstod betydligt senare.
Hur stor var då sannolikheten för att en cyklist skulle stanna vid signalen beroende på när i omslagsförloppet den anlände?
Andel cyklister som valde att stanna. Trafiksignalens färg visas som bakgrundsfärg i diagrammet.
Det statistiska underlaget är mindre än hälften så stort som för bilisterna. Det gör att slumpen påverkar cykelstatistiken mer och gör den ojämnare, vilket märks i diagrammet. Man kan ändå se att cyklisterna hade en större benägenhet att köra vid själva omslaget mellan gult och rött än bilisterna.
Det är intressant att lägga in bilisternas kurva i samma diagram:
Samma diagram som ovan för andel cyklister som valde att stanna, men nu har även bilisternas jämnare kurva antytts med röda prickar och en tunn grå linje. Bakgrundsfärgen visar cyklarnas trafikljus. Bilarna har gult en sekund längre.
Bortser man lite från darrigheten i cyklisternas kurva är överensstämmelsen slående. Cyklisterna stannade lika sent som bilisterna, men de hade en sekund kortare gultid.
Om gultider för cykel och bil
Trafikljus för bilar verkar så gott som alltid ha 4 sekunder gult inne i stan medan de för cyklar vanligtvis har 3 sekunder. Det kan innebära att bilister får en intuitiv känsla för hur mycket gultid de har på sig, medan cyklister som kör både i blandtrafik och på cykelbanor får sämre känsla för gultiden.
Den 10 feb 2015 kollade jag 15 ställen längs Allén, Södra Vägen och Skånegatan i Göteborg där det finns både bil- och cykelljus parallellt. Bilar hade överallt 4 sekunder gult utom på Nya Allén vid Aschebergsgatan där de fick 5 sekunder. Cyklar hade normalt 3 sekunder gult, men på Aschebergsgatan åt norr vid Nya Allén och på Södra Vägen åt söder vid Berzeliigatan var cykelgult synkront med bilgult, vilket gav dem 4 sekunder. Detta att även cykelsignalers egna gultider varierar, bidrar också till att försämra cyklisternas intuitiva känsla för gultid.
Hade vi haft samma gulkultur som lagen föreskriver, och som följdes häpnadsväckande bra i San Francisco där jag var på besök helt nyligen, hade nog gultidens längd inte spelat så stor roll. Blir det gult så stannar man om man kan, lugnt och sansat. Men den svenska kulturen är en annan. Här är det många – både bilister och cyklister – som gärna kör så länge det går i hopp om att man ska hinna förbi stopplinjen innan det blir rött. Ibland blir det rött snabbare än man tror, men någon upptäckt och påföljd riskerar man mycket sällan. Och jag var ju ändå väldigt lite in i det röda – det var knappt rött ens, bara lite mörkgult kanske.
Vad finns det då kvar för drivkrafter att inte köra mot sent gult och rött? Jag ser bara en – att nästa trafikström kommer och tar plats i korsningen så att det blir uppenbart om man tar sig oförsvarliga friheter som förstör för dem.
Funderingar
Cyklisters fördelning mellan att stanna eller köra när det slog om till gult och rött var alltså slående lik bilisternas. Men 25 % kortare gultid för cyklister ledde till en större andel rödljuskörning under de första röda sekunderna. Lagen ger inga ursäkter för det. Gulfasen finns ju just för att varken bil eller cykel ska behöva köra mot rött. Någonsin.
Det som tydligast skiljde cyklister från bilister var nog att någon cyklist ibland körde mot rött långt inne i rödfasen. Det gjorde ingen bilist under mina mätningar. Efter de 4 sekunderna rött som ingår i diagrammen ovan valde 3,6 % av senare ankommande cyklister att köra mot ”mörkrött”. Deras tilltag sticker säkert i ögonen, inte bara på bilister som tittar på, utan även på cyklister som bestämt sig för att vänta och som kanske är trötta på anklagelser om hur dålig respekt ”alla cyklister” har för ljussignaler.
Vid mina utvärderingar har jag utgått från att rödljusbenägna bilister sällan kunde köra om dem som valde att stanna, medan cyklisterna knappast hade några sådana problem. Det är kanske inte en exakt sanning, men jag tror att det kommer nära, åtminstone här. Att anta samma omkörningsmöjligheter för bägge trafikantslagen tror jag hade blivit väldigt tokigt. Man kan alltså inte mäta bilister och cyklister på samma sätt.
Andra trafikströmmar som har grönt blir ett hinder för den som vill köra mot rött. Och har man väl stannat, tror jag att benägenheten att köra mot rött minskar. Detta påverkar säkert bilister mer än cyklister. En bil är stor och klumpig och kan inte navigera undan lika fritt som cyklister om det dyker upp bilar från andra håll i korsningen. Här finns säkert en av förklaringarna till att några cyklister körde långt in i rödfasen medan inga bilister gjorde det.
Se även min rapport om Gående vid Örgryte-rödljus.