I min expedition att cykla runt centralen i Göteborg ska vi nu undersöka sista sättet att avverka första etappen, en variant som går över ån efter vatten för att nå centralens huvudentré.
Sträcka C går rakt söderut från Odinsgatans cykelbana, via Gamla Ullevi och slussen i Fattighusån och sedan upp till Drottningtorget. Som ni märker slår våra alternativ allt vidare lovar runt centralen. Snacka om de-centralisering! Nästa variant vore väl att ta vägen över Mölndal, Malmö eller varför inte Malaga? (Foto från Eniro)
En väl dold skylt ett stycke bort från gathörnet och cykelbanekorset där vi startar anger att detta egentligen är den rekommenderade vägen, men bara för cyklister. Skylten är beskriven i slutet av min inledning till detta projekt.
All annan trafik som ska till centralen – gående, bil och buss – leds åt rakt motsatt håll, åt det uppenbara hållet. Det är inte utan att man som cyklist känner sig lite åsidosatt när man upptäcker sig vara den enda grupp som anmodas ta stora omvägar runt området. Kanske står cykelskylten så avsides för att inte heller planerarna tycker att den utpekade vägen är något att skryta med.
Vi har nu låtit oss ledas ett gott stycke rakt bort från vårt slutmål och närmar oss istället Gamla Ullevi. Efter en kort sträcka i en ännu tokigare riktning når vi det andra av de fem trafiksignaler som kommer att kasta sitt färgade ljus över detta alternativ.
Efter den otillfredsställande kroken mot Gamla Ullevi hamnar vi på Göteborgs enda fyrfiliga cykelbana. Den leder oss i en mera rimlig riktning. Äntligen!
Den fyrfiliga biten cykelbana är ett intressant experiment som borde utvärderas. Tanken är nog att försöka dubbla antalet cyklister som hinner över innan nästa trafikljus blir långrött igen. Nackdelen är att den därefter gör orimliga svängar som ingen cykel kan följa.
Denna cyklist korsade gatan i högra filen, men i den skarpa svängen kan ingen cykel följa denna fil. Just hon höll sig knappt kvar i vänsterfilen ens. Det kan vi väl bjussa på denna gång, eftersom det inte kom någon mötande trafik. Längre bort väntar ännu en omöjlig sväng för högerfilen.
Jag önskar att utformaren ville ragga upp tre kollegor och göra en liten demofilm för Youtube. Två cyklister i bredd möter två andra cyklister i bredd just i svängen. Kan alla hålla sig i sina filer tryggt och säkert? Säg till mig när filmen kommer så lägger jag in en länk till den härifrån. Den blir säkert underhållande.
Cykelpassagen vid slussen leder cyklister snett över gatan medan trottoaren fortsätter rakt fram. Mellan husen på andra sidan ån anas Drottningtorget och centralstationens gula och gröna pepparkakshus bakom alla stolpar. Där ligger vårt etappmål.
Efter den sneda cykelpassagen ser banan ut så här. Målade symboler på asfalten och en grön vägvisare för gående i bakgrunden leder de flesta att blanda sig med cyklarna. En enda gående korsar dock gatan direkt för att gå på trottoaren istället. Gilla!
Från det håll vi kom fanns inget som försökte få gående att lämna sin trottoar för att istället korsa gatan på cykelpassagen – utom möjligen en inbillad känsla av aningens genare väg. Men från torghållet vill utformaren verkligen få de gående att välja cyklisternas väg under ca 70 m istället för att gå direkt till sin egen trottoar. Varför? Detta är ju cyklisternas viktigaste led från öster in mot centrum. Den ingår i det som Göteborg ser som sitt mest prioriterade cykelnät och det är den enda cykelbanan i stan som är fyrfilig ett stycke. Min artikel Slussgatans gc-röra borrar djupare i Slussgatans problematiska trafiklösning.
Sedan når vi bron som återför oss till rätt sida ån och till Drottningtorget. Där förenar vi oss med sträcka B1 till vårt gemensamma etappmål framför centralens huvudentré. Genhetskvoten (körd väg / fågelvägen) för sträcka C är 623 m / 275 m = 2,27 vilket är riktigt dåligt enligt TRAST, dvs långt inne på deras röda område.
Fredrik Åkerman uppmärksammade mig på att Göteborg som svar på hans fråga rekommenderat honom en ännu större omväg – att fortsätta rakt fram längs Fattighusån i sista bilden ända till det grå huset och där ta höger för att följa cykelbanan som går utefter de vita och röda fasaderna som tillhör Östra Nordstan. Ett citat med denna rekommendation återges i slutet av projektets förord. Vi kan kalla sträckan för CX, extended C. Den utnyttjar inte sträcka D utan leder oss i en än vidare lov till början på vår sista sträcka, sträcka E längs centralens norra sida. Sträckan CX blir väldigt lång, 1085 m, och korsar många trafikerade gator och gångstråk på vägen, men den passar bättre för cyklar som behöver mer bredd, och den fungerar lika bra i bägge riktningarna. Jag kommer inte att ägna sträcka CX någon egen delrapport.
Nu har vi i olika delrapporter gått igenom alla alternativa vägar A, (B), B1 och C till etappmålet vid centralens huvudentré. Då är det dags att gå vidare därifrån med sträcka D. Alla delrapporter kan nås från innehållsförteckningen sist i hela projektets förord.