Bilister vid Örgryte-rödljus

Jag har filmat trafiken vid ett trafikljus för att se hur de olika trafikslagen respekterar ljusen. Först ut är bilisterna. Hur respekterar de gult och rött, och hur ofta är de i vägen när cyklister och gående har grönt?

(Jag har även mätt cyklister och gående vid detta trafikljus.)

Platsen
Örgrytevägen i Göteborg passerar under E6-an på sin väg in mot centrum. Precis efter E6-bron finns ett trafikljus vid infarten till Fabriksgatan. Här svänger många pendlande bilister i två filer in på väg till jobbet (flöde 1 i bilden nedan) medan nästan alla cykelpendlare fortsätter rakt fram på Örgrytevägens cykelbana (flöde 2). Jag kommer nu att speciellt studera flöde 1 i morgontrafiken.

Trafikljuset har i princip tre faser i följande ordning:

1. Bilar får svänga höger in på Fabriksgatan
2. Cyklister och gående får korsa Fabriksgatan
3. Bilar inifrån centrum får svänga in på Fabriksgatan

En filmruta från 26 nov med de tre alternerande trafikströmmarna inritade. Örgrytevägen går rakt fram och Fabriksgatan går åt höger. GC har grönt, men en mörkblå bil blockerar just nu gc-passagen. En svart bil är på väg in och kommer strax att överta blockerandet.

Jag filmade korset i morgontrafiken under 10-20 minuter runt kl 8 fre 21 nov, mån 24, tis 25 och ons 26 nov 2014. Det blev drygt 70 minuter film där jag sedan kunde titta på ljusomslag och passager med en noggrannhet av 1/30 sekund. Filmerna omfattar sammanlagt ungefär 75 omlopp i trafikljuset.

Mätsätt
Jag mätte ljusomslagen och när passerande bilar nådde sin stopplinje med framhjulen. Det gav hur långt in i det gula eller röda som olika bilister valde att köra. Det ska sättas i relation till stannande bilar i samma sekundintervall. Men de som stannar kan inte klockas på stopplinjen eftersom de saktar in och egentligen aldrig når dit. En jämförtid måste konstrueras fram. Jag valde att klocka dem ca 4 m före stopplinjen.

Stannande bilar har stor inverkan på rödljuskörandet eftersom de hindrar bakomvarande från att köra. Även om varannan bilist skulle vilja köra mot rött på en enfilig väg, skulle snart en laglydig bilist stanna och hindra alla bakomvarande från att köra. Vid en beräkning av andelen benägna att köra mot rött kan man därför bara ta med bilister som har möjlighet att välja om de vill köra eller stanna.

I tvåfiliga fall ökar rödkörningsmöjligheten något genom att en bil kan tokbyta fil om den framförvarande är laglig men vägen är fri i andra filen. I den aktuella korsningen hände någon enstaka gång att en bil svängde över i vänsterfilen och gjorde en tjurrusning mot rött.

Jag mätte också hur många bilar som med någon del befann sig på cykelpassagen eller övergångsstället när det var grönt där.

Bilarna i flöde 1 har alltid gult i 4 sekunder innan de får rött. Efter en tömningstid på 2,5 sekunder får cyklisterna i flöde 2 grönt.

Vad lagen säger till bilförare
Vägmärkesförordningen 3 kap 6 § säger bl.a. så här om ljussignaler:

Gul signal betyder Stanna. Fordon får inte passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen i annat fall än då det hunnit så långt fram när signalbilden växlar från grön till gul att det inte kan stannas utan fara.

Röd signal betyder Stopp. Fordon får inte passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen.

Det finns inga explicita böter för körning mot gult där man kunde ha stannat utan fara, men vid rödljuskörning är bötesbeloppet 3 000 kr för bilister.

Trafikförordningen 3 kap 60 § säger att svängande bilister ska lämna gående på övergångsställe och cyklister på cykelpassage företräde om de gått/cyklat ut på rätt sätt. Det gäller oavsett vad bilistens eget trafikljus visade när hen passerade det.

Trafikförordningen 3 kap 62 § säger:

En förare som närmar sig ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart ska anpassa sitt körsätt så att han eller hon inte tvingas stanna på övergångsstället, passagen eller överfarten.

Gul- och rödljuskörning
Totalt 209 bilister hade valet att stanna eller köra under de fyra sekunder som trafikljuset var gult plus de fyra första sekunderna rött. Av dessa 209 bilar var det 148 som körde och 61 som stannade. Ren rödljuskörning gjorde 19 av 60 bilister. Alla som körde mot rött passerade under de tre första sekunderna av rödljus.

Hur stor var då sannolikheten för att en bilist skulle stanna vid signalen beroende på när i omslagsförloppet den anlände?

Andel bilister i procent av alla som kunde välja, som valde att stanna. Trafiksignalens färg visas som bakgrundsfärg i diagrammet.

Vi ser att ingen hann reagera under första gula sekunden, men under den andra. Det betyder att alla borde kunnat stanna åtminstone under den fjärde sekunden av gult utan problem, om de bara hade velat. Men just vid omslaget till rött var det fortfarande nästan 60 % som valde att köra. Under den första röda sekunden körde hälften, och under den andra en tredjedel av dem som kunde välja. Från och med den fjärde röda sekunden körde ingen.

Jag var i San Francisco nyligen. Där imponerades jag av bilisternas lugna körsätt och att inte en enda körde i den sena gulfasen. För dem betydde gult verkligen ”Stanna om du kan”. Den svenska kulturen är annorlunda.

Ändå är det jag redovisar här småpotatis jämfört med vad cyklistbloggen i Stockholm fångat med sin kamera. I deras artikel Critical Mass i praktiken finns en video som fick mig att tappa hakan. Bilströmmen bara fortsätter och fortsätter trots rött och väntande gc-trafikanter. Artikelns poäng är dock att problemet upphörde när cyklisterna blev så många så att bilisterna inte kunde bortse från dem längre. På Örgrytevägen har vi tydligen inte kommit lika långt än.

Blockering av gc-passagen
Med ”gc-passagen” menar jag i detta fall cykelpassagen plus övergångsstället. Att en bil blockerar gc-passagen betyder att den med någon del befinner sig där när passagen har grönt. Det kan hända att bilen hunnit så långt så att den bara blockerar gångdelen och att det just då bara finns cyklister som vill komma över. Då blir i praktiken ingen gc-trafikant hindrad. Men gc-passagen är likväl blockerad, vilket är vad jag redovisar här.

Andel bilar som under längre eller kortare tid befinner sig på gc-passagen när gc har grönt. Bilarna är fördelade på när de passerade sin egen stopplinje. Trafiksignalens färg för bilarna visas som bakgrundsfärg i diagrammet.

Diagrammet visar att alla bilar som körde under den sista sekunden gult kom att blockera gc-passagen. Det gjorde även alla som körde efter att det blev rött. Att blockeringen är noll under den fjärde röda sekunden beror på att ingen bilist valde att köra så sent.

Men vi ser också att ca 20 % av dem som körde under den första gula sekunden kom att blockera gc-passagen när den hade grönt. Det fanns t.o.m. några som körde vid grönt som sedan blockerade. Det beror på att trafiken ibland gick trögt på Fabriksgatan. Bilar kom inte vidare i normal takt och ibland blev de helt stillastående.

I sådana fall ska föraren anpassa sitt körsätt så att hen inte tvingas stanna på gc-passagen. Det kan innebära att man avvaktar vid sin stopplinje även om det är grönt eller tidigt gult, eller att man åtminstone väntar före gc-passagen och inte på den. I denna korsning ryms minst två bilar per fil i detta vänteläge. Men få verkade tänka på den framförvarande trafiksituationen – de flesta gav sig bara rätt in i korsningen.

Köbildning med blockering av gc-passagen den 26 nov. Hela sju bilar blockerade i detta omlopp. På bilden blockerar två medan två är på väg att lämna gc-passagen. Den mörka inringade bilen körde in mycket sent och gjorde därmed hela undersökningens grövsta rödljusövertramp. De två närmaste bilarna står och väntar.

Funderingar
Eftersom benägenheten att köra mot rött visar sig vara så oerhört starkt beroende av tidpunkten i förhållande till själva omslaget, är det svårt att ange någon generell siffra av typen ”var x:e bilist kör mot rött”. Korta omlopp i trafikljusen ger många ljusväxlingar och därmed många tillfällen där bilister enligt ovan helst kör mot rött. Längre omlopp ger färre växlingar och troligen en mindre andel rödljuskörningar.

Just vid omslaget till rött körde i alla fall 60 % av bilisterna i denna korsning vid den tid när jag mätte. Det kanske är ett viktigt nyckeltal. Ett annat kan vara hur stor andel som kör mot rött efter de fyra första röda sekunderna. I detta fall var det 0 %.

Varje ljusreglerad korsning är speciell på sitt sätt. Just denna är speciell genom att bilar som kör under den första rödtiden inte konfronteras av andra bilar, utan bara av cyklister och gående. Och de som kört ner från E6-an kanske är lite i mentalt högvarv, antingen av att just ha kört i hög fart på leden eller av irriterande trafikproppar i morgonrusningen som gjort dem försenade.

Mitt intryck är att bilisterna visar mycket större hänsyn mot cyklister vid den komplexa Korsvägen utan trafikljus ett stycke bort än vad de gör vid denna ljusreglerade korsning. Kanske består biltrafiken där till mindre del av stressad jobbtrafik, eller så blir attityden en annan när samspelet måste ske direkt mellan parterna utan ett trafikljus som mellanhand. Trafikljus kan göra stor nytta i många fall, men de reducerar samtidigt den direkta kontakten mellan trafikanterna. Omedvetna nyanser i mänskliga samspel och en del av respekten mellan trafikanter går kanske förlorade när ett trafikljus kommer emellan.