Låt oss titta på omledningen av cyklister på Avenyn söderut, förbi spårarbetet i korsningen med Vasagatan. Vad är bra och vad kan bli bättre? Jag gör en tur från Allén i norr mot Götaplatsen i söder.
Avenyn före Vasakorset
Från mitt lunchlokus precis bredvid cykelporten räknade jag 100 gående medan jag åt lunch den 5 april. Jag såg att 14 av dem hamnade i cykelbanan. Det kan tyckas lite med bara 14 %, men man går långsamt och har ingenstans att ta vägen när man blir upphunnen av cyklister. Därför är sannolikheten hög att varje cyklist måste manövrera sig förbi minst en gående, en gående som antagligen fortfarande inte förstår att detta är en cykelbana.
För att cyklisten ska bemötas med god hänsyn vid passagen är det ett stort stöd om det syns även vid platsen för de gåendes uppvaknande att detta är en cykelbana. Ett pling betyder något helt annat på en uppenbar cykelbana än på en yta där gående kan tycka att cyklisten inte har rätt att störa. Samspel kräver en gemensam uppfattning om läget.
Efter min lunch såg jag en kvinna gå in på cykelbanan, stanna, se sig förvånat om och sedan vända tillbaka. Jag kom i samspråk med henne och sa att det kan vara svårt för gående att lägga märke till cykelskylten högt uppe i luften. Hon höll med och konstaterade att det inte funkar med en sådan skylt. De måste göra på annat sätt, sa hon.
Mitt på sträckan fanns en liten glipa i staketet mot gångdelen. Medvetet eller ej, men det var i alla fall en smitväg för gående som före halva sträckan kom på att de hamnat fel.
Vasakorsets första nålsöga
Vi fortsätter söderut i den vida loven över Vasagatan enligt röda pilen ovan.
Jag undrar hur Plings transportcyklar klarar detta nålsöga. Att vända en sådan cykel på denna plottriga plats, kanske med stor släpvagn, är vanskligt men nödvändigt om det visar sig att man faktiskt inte kommer igenom. Det hade behövts en förvarning någonstans där det ännu varit möjligt att välja en alternativ väg.
Man har i alla fall lagt s.k. asfaltcigarrer som underlättar för alla tillräckligt smala cyklister att rulla över Vasagatans höga kantstenar utan att hoppa av.
Dock anas en orange skylt på staketet i bilden som ber om just det – att man ska leda cykeln. Men den skylten kan egentligen bara ses av trafikanter som kommer från Vasagatan (från höger i bild). Den säger att man ska svänga höger om man ska till Heden, och att man då ska leda cykeln, alltså ett budskap som cyklister från vårt håll som ska vidare samma väg inte ser.
Cyklister från Vasagatan som inte ska till Heden utan mot centrum får alltså svänga vänster, in mellan parkbänkarna och över asfaltcigarrerna i bilden ovan utan att behöva leda cykeln. Men då hamnar de i mottrafik på den staketomgärdade cykelbanan som de första bilderna visar. Undrar hur de tar sig vidare sen. Blir det trottoarcykling över Allén, förbi Storan och ända till Kungsport? Var upptäcker den rättrogne cyklisten att det är dags att byta sida? Från min lunchrestaurang såg jag en del cyklister i mottrafik, och vissa fortsatte som trottoarcyklare så långt jag kunde se. Hur man leds in på en bana har betydelse för hur man uppfattar den och hur den fortsatta färden blir.
Vasakorsets andra nålsöga
Efter denna utvikning fortsätter vi åter mot söder i den vida loven över Vasagatan enligt röda pilen ovan, en lov som vi redan har avverkat första halvan av.
Med jämna mellanrum är det fullt av folk som springer mellan spårvagnslägena i denna korsning. När en vagn kommer blir det trassligt, speciellt för cyklar som inte så enkelt kan diffundera igenom trängseln. Däremellan kan det vara glest med folk och enkelt att cykla förbi, även för brevbäraren med sin breda cykel som syns längst till vänster i bilden.
Andra trafikslag
Är omledningen bra gjord för cykeltrafik så är behovet av förvarnande skylt inte så stort. Men i detta fall började det förrädiskt bra, men sen blev det plötsligt en utmanande hinderbana där lastcyklar löper stor risk att fastna. Även vanliga cyklar kan få det svårt i nålsögonen med all trängsel kring Vasagatan.
Staketet blev en råttfälla
Funderingar
Man får olika uppfattning om hur trafiken är tänkt beroende på varifrån man kommer. Bara från ena hållet ser man att cykelbanan har en början, dvs ett slut sett från motsatt håll. Kanske tänkte planeraren enkelriktat, men det framgår dåligt. Bara vissa gående får veta att cykelbanan är cykelbana, bara vissa cyklister ser en anmodan att leda cykeln. De gående som cyklisten möter kan säkert vara av en annan uppfattning ifall det är en cykelbana eller om cykling ens är tillåten. Och bara några få utvalda får veta under vilken period som omledningen kommer att vara.
Ska vi uppmuntra cykling i Göteborg, och t.o.m. tredubbla den, står vi inför ett vägval. I omledningarna visar vi hur vi ser på cyklisterna när det verkligen kniper. Vi kan inte ge allt till cyklisterna, men stryper vi dem till förmån för nästan all annan trafik i de mest kritiska punkterna, kan ett Göteborg i total ombyggnad inte locka till mer cykling, snarare mindre. Varje omledning kan bli en hävstång eller en hämsko för cyklandets utveckling i stan.
Om cykeln är det mest rationella sättet att ta sig fram i byggkaosets Göteborg, då cyklar man.
Tillägg 23/4: Staketet kullblåst igen
I fredags 21 april hade det hänt igen:
Att det blåser i Göteborg ibland känner vi nog alla till. Därför borde man inte få ställa upp osäkrade staket på detta sätt, speciellt inte efter att de nyligen bevisat sin farlighet. Befinner man sig mitt på cykelbanan när denna råttfälla plötsligt slår igen, har man svårt att värja sig. Tyngden i en sådan lång räcka kan vara förödande. Christian kommenterade nedan att man lätt kan säkra staket med pålkap, dvs överblivna delar av cementpålar som kapats efter fullbordad pålning. Svängande staketrader kan säkra sig själva, men så icke raka rader.
Enligt en skylt ska arbetet vara klart i morgon 24 apr. Om det verkligen stämmer är det väl för sent att säkra just detta staket. Men både beställare och alla entreprenörer behöver dra lärdom av det som hänt här upprepade gånger och förbättra rutinerna så att staketrader inte kan välta i fortsättningen.
Jag har idag anmält problemet med vältande kravallstaketrader till Göteborgs stad.
Tillägg 24/4: Skylt i god tid
Idag såg jag att en skylt ”Svårframkomligt vid korsande av Avenyn” stod redan borta vi Handels. Den har väl inte ställts upp i god tid. Men när den du kommit upp, ger den i alla fall cyklisterna god tid att fundera över hur de ska tackla problemet längre fram.
En likadan skylt har jag tidigare sett vid Rhösska. Där finns knappt några alternativa vägar som man får välja. Och där är man också så nära bygget så man ser problemet även utan skylt. Men vid Handels får cyklister tid att använda sin lokalkännedom för att klura ut hur de ska undvika trasslet vid Avenyn-Valand.
Vasagatan-Heden-Bohusgatan är ett viktigt pendelstråk. Jag tog mig bort till andra sidan för att se om en likadan skylt fanns vid Heden eller Bohusgatan, men hittade inget där. Gamla allén hade varit en lämplig plats. Där finns alternativ för alla riktningar.
På Facebookgruppen ”Cykla i Göteborg” finns en tråd som diskuterar den dåliga informationen till cyklister och avsaknaden av alternativa vägar kring Avenyn-Valand-arbetet i allmänhet. Lindas kritik där får stort medhåll.
Tillägg 25/4: Svar från TK om kullblåsta staket
”Vi tackar för dina synpunkter. Det låter riktigt farligt så som du beskriver det. Vi ska ta detta med entreprenören och se över rutinerna hur man kan förankra kravallstaketen.”
Jag tackar för denna respons och flyttar artikeln från kategori ”Väntar på besked” till ”Besked”.
Om kravallstaketet ställs i sicksack borde det vara mindre risk att det blåser omkull. Fast det tar lite mer plats och går åt några fler sektioner.
Kravallstaket kan man bulta fast i backen om underlaget tillåter, tyvärr är det svårt på stenlagda ytor, lättare med asfalt.
Sen kan man alltid lägga lite pålkap eller liknande som xtra vikt