Varför kan det vara rött för cykel när gående får grönt? Det frågar sig många. Man kan väl ändå inte släppa fram fotgängare förrän korsande trafik har stoppats? Och då borde vägen vara fri även för cyklisterna. Många kan helt enkelt inte förstå varför de hålls kvar, och en del finner sig inte i en sådan negativ särbehandling.
Rött för cyklar trots att gående har grönt. Även bortre etappen har grön gubbe, vilket inte syns i bild. På just denna plats uppstår sådan osynk bara ibland, i samband med prioritering av kollektivtrafiken. Då verkar styrningen sköta gående bra men inte cyklister.
Jag tror att ganska många rödljuscyklingar sker just när gående men inte cyklar får grönt. Tycker man att en signal inte är vettig, är det inte konstigt om man bortser från den och istället agerar utifrån trafiksituationen i övrigt. Om flera signaler i stan verkar dissa just cyklister, finns säkert en risk att några slutar respektera ljussignaler över huvud taget när de cyklar. Sedan finns det också några få som struntar i allt, men dem lämnar jag åt sidan i detta resonemang.
En förtroendefråga
I allmänhet låter människor sig styras av maskiner bara om de upplever att maskinen går att lita på och att den fattar acceptabla beslut. Vi reagerar likadant om det är människor som vill styra oss. Om en människa begär att man ska hoppa på ett ben kan man alltid fråga varför. Får man inget övertygande svar kan man argumentera emot. Men en maskin tar inte in argument. Därför är det extra viktigt att maskinen styr hänsynsfullt, rättvist och begripligt. Annars har den mycket svårt att få allas förtroende. Är böter en bra lösning på det problemet?
Jag har skrivit mer om människor och maskiner i Kobbarnas röda väg, avsnitt ”Människa – maskin”.
Orsaker
Här vill jag ta upp de av mig kända orsakerna till att cyklister får fortsatt rött när gående får grönt. Jag illustrerar med exempel, men det får inte tolkas som att problemet bara finns eller fanns just där. Det är det allmängiltiga jag vill åt.
1. Otillräcklig styrautomatik
Ett exempel: Automatiken som styrde en del korsningar längs Nya Allén i Göteborg hade för få signalgrupper. Gående hade egen grupp och kunde därför ges grönt tidigt, medan cykelsignalen styrdes av bilgruppen som fick grönt senare. Hade gånggruppen haft möjlighet att även styra ett gult ljus, så kunde kanske cykel- och gångsignalerna ha körts ihop. Men styrautomatiken var för begränsad.
Cyklistbloggens artikel I somras bröt jag mot lagen den 23 augusti tog upp ett annat fall som också kan klassas som otillräcklig styrautomatik: Sensorerna i gatan kände inte av cyklister. På natten, när det inte kom bilar till hjälp, kunde en cyklist bli stående period efter period och se gående få grön gubbe gång på gång.
2. Ogenomtänkt programmering
Ett exempel: Vid Kapellplatsen i Göteborg går ett övergångsställe och en cykelöverfart över Aschebergsgatan. Förr var man alltid tvungen att trycka på knappen för att få grönt. Tryckte någon på gångknappen, så fick gående så småningom grönt, men inte cyklister. Tryckte en cyklist medan det fortfarande var grönt för gående, fick hen ofta vänta till nästa period. Jag testade att trycka samtidigt på cykel- och gångknappen. Då fick bägge grönt, men cyklisternas gröntid var kort trots att grön gubbe fortsatte lysa en god stund och all korsande trafik alltså fortfarande var stoppad. Det rimliga hade varit att automatiskt ge cyklister grönt när gubben blev grön och låta cyklarna behålla grönt en stund efter att gubben slagit om till rött igen. Cyklar hinner ju över på kortare tid än gående.
Gbgcyklaren har nu fångat ett paradexempel med sin actioncam på styret. Vad gör man som cyklist när alla andra får grönt medan cykelsignalen fortsätter att lysa hånfullt röd?
3. Tömningstid för gående kan hindra cyklister
Ibland håller man antagligen tillbaka cyklar tills alla gående hunnit över på det övergångsställe som cyklarna kommer att korsa efter gatukorsningen. Gående åt samma håll som cyklisterna kan dock få grönt direkt. Någon kollision mellan gående i olika riktningar behöver man ju aldrig tänka på. Om cyklisterna leds upp på en cykelbana efter korsningen ska de inte behöva hållas tillbaka. Men om de leds ut i gatan kan det vara nödvändigt om man beräknar att de hinner fram till övergångsstället innan sista gående hunnit över där.
4. Gångsignalen anses inte omfatta hela korsningen
Ett exempel: Följande bild visar en riktig fuling.
Två cyklister stannade vid rött. När det blev grön gubbe körde de lugnt vidare. Men både de och den gående riskerade kollision med cyklar i den korsande cykelfilen från vänster som fortfarande hade grönt ljus trots grön gubbe.
I denna bild anar vi en korsande cykelöverfart från vänster som åt höger övergår i cykelbana. Så länge den har grönt, måste förstås ”vår” cykelsignal visa rött. De gåendes signal står på andra sidan korsningen och reglerar hela gångpassagen. Inte kan väl den visa grönt då?
Tja, utformaren har valt att betrakta den korsande cykelbanan som fristående från gångsignalen trots att trottoaren verkligen ser ut att sluta före cykelbanan med en smal refug efter den. Gående får faktiskt grön gubbe trots att korsande cykeltrafik fortfarande har grönt ljus. En fundamentalist skulle kunna hävda att fällan kan genomskådas genom att cykelbanan saknar zebralinjer. Men det är mycket begärt att gående ska studera arrangemanget så noga och dra de rätta slutsatserna innan de kliver ut i cykelbanan. Mera troligt är att de bara ser en grön gubbe och därmed förutsätter att hela vägen dit är grön. Så brukar det ju vara annars. Och den gröna gubben lockar som synes även cyklister att köra. Det är inte många som gör någon djupanalys av den förrädiska utformningen innan de agerar. Det vore för mycket begärt. I sådana fall måste utformaren ta ett större ansvar.
Gbgcyklaren har filmat platsen i detta exempel och presenterar problematiken på ett mycket pedagogiskt sätt. Man ser bl.a. hur en cyklist i sista stund hejdar sig och undviker en krock med korsande cyklister som fortfarande har grönt och som kommer i hög fart eftersom de har haft nedförsbacke.
5. Gångleden etappindelas men inte cykelleden
Stora korsningar byggs ibland så att gåendes passage etappindelas och de får grönt för en etapp så fort just den är säkrad. Det stämmer bra med hur människan spontant vill agera i den fysiska världen. Man vill lösa ett problem i taget, i takt med att man kommer dit och möjligheterna blir tydliga. Man utnyttjar en lucka så fort den uppstår. Sen är den kanske borta igen. Carpe diem.
Cyklister däremot får inga etapper. De får bara grönt när hela vägen är säkrad, dvs när gående har grönt på alla etapper samtidigt. Det upplevs som en betydligt sämre behandling än vad gående får, nästan som ett spel på enarmade banditen. Alla figurer måste vara lika för att du ska vinna. Delvinster räknas för andra men inte för dig.
Gåendes väg etappindelas, vilket skogen av stolpar visar. Men cyklister måste vänta tills hela vägen är säkrad. Cykelsignalen närmast i bild dubblerar bara den signal som finns före hela korsningen där jag står och tar bilden.
Anledningen till denna lösning är förmodligen att utformaren räknar med att väntplatserna, de s.k. magasinen mellan två etapper inte rymmer tillräckligt många cyklister. Man väljer istället att dämma upp cyklisterna och samla ihop större köer i ändarna för att sedan skicka iväg alla på en gång och låta de stora klungorna möts på mitten.
Men det är inte alltid som utformaren ens försöker få plats med fler cyklister mellan etapperna för att möjliggöra etappindelning för dem. Vid Ullevi är cykelleden minde än hälften så bred som gångleden. Gör man magasinen för små så räcker de förstås inte till. Historiskt kan det vara så att cykelbanor har tryckts in med skohorn i efterhand i redan utformade korsningar. Men då borde man se andra bredder i nyprojekterade korsningar. Gör man det?
GC-vägen över Ullevikorset. Cykelvägens bredd visas i rött och gåendes mer än dubbelt så generösa mått i grönt. (Satellitbild från Hitta.se)
Även om själva cykelöverfarterna inte görs bredare, så kunde deras magasin breddas. Cyklister väntar säkert mycket hellre på sin tur i ett timglasformat magasin mellan två etapper än att stå kvar på ruta ett i en dubbelt så stor klunga. Det tror jag är människans naturliga beteende i den fysiska världen, oavsett om hon cyklar eller går. Då kan det vara svårt att förstå varför alla inte behandlas med samma ambition. Om det finns en lugnande förklaring så måste den kommuniceras. Böter kan öka lydnaden men samtidigt minska förståelsen.
Fantastiskt inlägg.
Det visar på en del av den problematik cyklister möter i sin vardag och väcker en del intressanta frågor. Hur bör en trafikant agera då maskinerna inte fungerar? Hur vet en trafikant att maskinerna inte fungerar? Hur kan en trafikant hållas ansvarig för brott mot trafikregler som inte är korrekt implementerade i de maskiner som bestämmer vad vi får göra?
Jag tror tyvärr att detta bara är ytterligare ett exempel på det lapptäcke till infrastruktur som cyklister tar sig igenom varje dag. Som programmerare till vardags är jag övertygad om att en majoritet av denna typ av problem beror på dålig beställning från beställaren, att programmerarna själva inför buggar är naturligtvis också oundvikligt med beställaren har alltid sista ordet om när något är gott nog för att ’publicera’.
Tack, Daniel! Det var snabb respons må jag säga!
Varken trafikanterna, infrastrukturen eller lagen är ofelbar. Om alla fyra parterna (du, jag, utformaren och lagmakten) gör sitt bästa och tar hänsyn till att ingen är perfekt, kan det nog bli bra ändå.
Jag tror att största potentialen ligger i att vi trafikanter lyfter blicken och i första hand söker samförstånd med varandra därute i trafiken. Evolutionen har försett oss med en enorm förmåga att läsa av varandra och komma överens med en liten blick eller gest. Ingen får skippa detta viktiga samspel och bara hänvisa till en skylt, en paragraf eller en förutfattad mening. Då förlorar vi den allra viktigaste försäkringen mot misstag.
Både utformaren och lagmakten ska stödja oss och underlätta valen i vårt beslutsfattande. Fungerar det inte bra, måste vi fundera över varför. Alla parter måste vara beredda att bidra konstruktivt för en förbättring.
Som vanligt ett bra, beskrivande och konstruktivt inlägg. (Tack för länkningen.)
För ett tiotal år sedan vid Ullevi-korsningen som du skriver om i slutet så stod jag och väntade på grönt ljus för cyklister. Samtidigt fick de parallellgående gångtrafikanterna grönt på den första etappen över gatan. En kvinnlig cyklist kom bakom mig och sa åt mig att det var grönt. Hon cyklade vidare över gatan men tvingades bromsa vid en refug mitt i gatan när bilar bakom henne (från E6:an-hållet) svängde vänster och in på Skånegatan och korsade hennes väg framför henne. Cykeltrafikljuset blev grönt och jag började cykla över och passerade kvinnan. Jag berättade för henne att det var rött för cyklister, men hon menade fortfarande att det visst var grönt. Med andra ord en kanske förvirrande korsning om man inte analyserar den noga först.
På sätt och vis påminner det lite om en av mina andra filmer, fast då är det motsatta förhållanden, dvs cyklister har grönt och gående rött. Se film i länken på mitt namn ovan. När cyklister har grönt och gående rött, så kan det för bilister se ut som att cyklisten cyklar mot rött (vilket ju påverkar cyklisters rykte negativt).
Intressant med kvinnan som trodde att hon fick grönt. Förändringar drar av naturliga skäl till sig uppmärksamhet. Hon såg att ett ljus blev grönt, medan cykelljuset inte påkallade någon uppmärksamhet. Jag kan förstå att man rätt och slätt kan uppfatta det som att ”nu blir det grönt” och att man inte lägger mer fokus på det utan cyklar på utan några som helst onda avsikter. Hon är nog inte ensam om att göra så.
Att låta cyklar få längre grönt borde vara mindre problematiskt. Händelsen är ju då att någon (de gående) får rött. Det borde stoppa både gående och en del ofokuserade cyklister.
När jag plåtade vid Ullevi stod förresten ett par och väntade vid den släckta cykelsignalen vid spårvagnsspåren som löper vid sidan av vägen. Jag sa att de kunde rulla på till det tända rödljuset längre fram, vilket de då gjorde. Visst är platsen med alla olika signaler av olika slag och i olika faser svår att överblicka.
Och apropå att lita på ”maskinen”… Raoul Wallenbergs gata går mellan Grönsakstorget och Vasaplatsen där den övergår i Aschebergsgatan. Där Raoul Wallenbergs gata söderut korsas av västgående Nya Allén har man flyttat fram cyklisternas trafikljus från bilisternas trafikljus till i höjd med de gåendes. När jag cyklade där för ett par dagar sedan så verkade inte ”maskinen” fungera. Bilisternas och de gåendes trafikljus blev båda gröna, men inte cyklisternas. Ett par cyklister cyklade då mot rött. Jag vände om och ställde mig på bilkörbanan för att invänta nästa gröna period. Även då fick bilister och gående grönt, men inte cyklister. Det verkar ha blivit något fel i programmeringen vid ombyggnationen. Kanske har man hunnit åtgärda det nu, men kontrollerar de inte så att det fungerar? Jag har i alla fall en film därifrån jag kanske lägger ut de närmaste dagarna.
Jag brukar alltid förutsätta att rödljuset för cykel visar rött av någon giltig anledning. En gång så gav jag dock upp, stod och väntade i några min vid cykelbanan vid Övre Husargatan/Olivedalsgatan. Det visade rött för cyklister att passera spårvägen, men gående fick det. Samt fordonen på Övre Husargatan. Cyklade förbi kön mot rött ljus och lämnade in en felanmälan sedan. Då jag var helt säker på att det var fel. Enda som lyste rött var cykelsignalen.
https://www.google.com/maps/preview#!data=!1m8!1m3!1d3!2d11.954953!3d57.69197!2m2!1f203!2f87.73!4f49.66!2m4!1e1!2m2!1sM0I3Zq0gFZaCd1nkZkbbWQ!2e0&fid=5
Här har jag blivit omcyklade av cyklister, som berättar att signalen ej gäller cykel. Men det är förstås felaktigt. Det finns både övergångställe samt korsande trafik. Men man kan ju fråga sig varför det saknas stopplinje på cykelbanan, även om det inte är ett måste, så hade det i alla fall varit lite mer tydligt.
https://www.google.com/maps/preview#!data=!1m8!1m3!1d3!2d11.976212!3d57.694383!2m2!1f263.38!2f83.3!4f51.11!2m4!1e1!2m2!1sYrk1EprJTPoi8_NaLOjggA!2e0&fid=5
1. Otillräcklig styrautomatik
Borde man kunna ordna till ganska enkelt genom att med tilläggstavla med om att cykelsignalen även gäller för gående.
Alt. en sådan här kombinerad lösning.
https://www.google.com/maps/preview#!data=!1m8!1m3!1d3!2d15.439664!3d60.485882!2m2!1f250.41!2f81.82!4f48.07!2m4!1e1!2m2!1s2Fu4Wbuam6i3mbDY5x1Alg!2e0&fid=5
Ibland är det naturligt för mig att stå kvar och invänta cykelgrönt. Men i vissa fall tänker jag ”Jaha, vill dom att man inte ska cykla men gå, så får jag väl gå då då”. Och så leder jag cykeln medan jag funderar över varför det gör trafiken bättre. Om inte annat så får jag en anledning till lite analys. Utan det hade nog min lista på orsaker varit kortare.
Nu har jag lagt ut en ny film som relaterar till ditt blogginlägg här. Jag tog mig friheten att citera lite ur blogginlägget samt lite ur Daniels kommentar ovan.
http://gbgcyklaren.com/2013/august/film-nar-trafikljus-blir-orattvisa-2.html
Och jag tar nu hjälp av din nya film i min text.
Lite off topic. Jag stod och räknade rödljus körande cyklister i högtrafik vid Slussen i Stockholm. Alla som körde mot rött gjorde det sekunderna efter maskinen/trafikljuset slog om, av 125 cyklister körde 17 mot rött (14%). Knepigt det där med trafik de flesta tolkar väl maskiners beslut till sin egen fördel.
Jag stod ganska länge innan jag började räkna, min uppskattning innan jag räknade var att 10% cyklister och 30% gående trotsade rödljuset. Vilket ju var fel..
Min helt overifierade tro om rödljuskörare säger mig att cyklister (i Göteborg åtminstone) nog cyklar mer mot mörkrött än bilar som mest kör mot rosa. Fast i tät trafik finns väl inga luckor vid mörkrött, så då återstår bara rosa.
Jag har gjort två mätningar där jag jämförde cyklisters och gåendes trotsande av rödljus. Då syndade 10-30% av cyklisterna men 70-80% av de gående trots lika förutsättningar, se De cyklar ju mot rött!. En annan plats och en annan tid ger förmodligen andra siffror.
Jag undrar om jag inte är ute på fel spår, det intressanta är väl var folk uppfattar rödljuskörning som ett problem. E.g. i trottoarcyklings artikeln så kommer du väl fram till samma sak. Det är inte hur många som gör fel, utan att det är de som syns.
Nåja. 🙂
Definitivt kör fler cyklister mot ”mörkrött” i större utsträckning än bilister och anledningen är ganska enkel. Förutom det du tagit upp ovan är ju hela orsaken att korsningen är ljusreglerad att det behövs för biltrafiken.
Ett exempel som vi pratat om på jobbet senaste dagarna är infarten till BMW vid Krokslätts fabriker i Mölndal. Är god sikt och mycket få korsande bilar, speciellt vid rött ljus så rent trafikvolymmässigt skulle cykelöverfarten kunna vara obevakad. Men eftersom hela korsningen kräver reglering måste överfarten också vara det. Har man då dessutom korsat Göteborgsvägen och redan väntat på grönt en gång tror jag att många väljer att hoppa över det andra stoppet.
Just det att cyklister slussas genom korsningen och ofta skall stanna både två och tre gånger innan de tagit sig igenom korsningarna är också en bidragande orsak till att många struntar i trafikljuset över den lilla vägen.
Sen tycker jag generellt att de absolut flesta rödljuscyklister håller mycket bra koll på trafiken. Kan inte komma ihåg att jag över huvud taget fått bromsa för en cyklist som cyklat mot rött när jag kört bil.
Däremot promenerade klungor av gående rakt ut i gatan framför mig mot röd gubbe vid ett flertal tillfällen sist jag körde bil genom stan och tvingade mig att stanna. Men av någon anledning ger det inte upphov till tidningsartiklar och rasande debatter på olika forum.
På Hitta.se ser platsen framför BMW ut så här. Om jag kom från gatan t.v. och ville cykla bortåt t.h. i bilden, skulle jag helst göra ”lilla svängen” om det går, dvs köra som en svängande bil och sedan ansluta till cykelbanan. Då slipper man det andra rödljuset. Men många utformningar i stan gör det inte möjligt/lämpligt med lilla svängen, och jag håller med om att det i så fall drabbar cyklisterna hårt.
Vad som är lagligt och vad som är farligt är två olika frågor. Bägge tål att diskuteras, men de måste ändå hållas isär. Annars slirar diskussionerna.
Hm! Den där Hittta.se-gatuvyn är väldigt gammal. Nu är cykelbanan dubbelriktad. Bild:
http://cdn1.cdnme.se/2993518/6-3/bmw-molndalsvagen_5213d75cddf2b37dc470b5b3.jpg
Förresten, angående bilden jag länkade till ovan. Några saker man kan fundera över.
* Gångtrafikanternas närmaste trafikljus ser ut att vara felvänt ca 180 grader.
* Standardmässigt borde kanske cykeltrafikljuset ha stått till vänster om gångbanedelen.
* Det går en asfalterad sväng in åt höger mellan cykeltrafikljuset och det felvända gångtrafikljuset. Undrar vad den är till för. Kan ju inte vara för cyklister eftersom den är bortanför cykeltrafikljuset och därmed ändå inte brukbar förrän cykeltrafikljuset visar grönt.
* Och ja, mötande cyklisten har cyklat mot rött. 😉 (framgår av filmen i sin helhet)
Ligger inte delar av förklaringen i följande text ur vägmärkesförordningen:
”Gående som befinner sig på körbanan eller cykelbanan när signalen slår om till röd signalbild skall fortsätta till andra sidan. Finns en refug eller liknande anordning skall den gående dock stanna där.”
En gångtrafikant kan, till skillnad mot fordonsförare, ev tvingas pausa i en refug.
Det finns inget hinder att etappindela en cykelöverfart. Den stora skillnaden är att cykelsignalen står vid passagens början och gångsignalen vid dess slut. För cyklister krävs alltså en ny signal för vare etapp. Man ser ju inte den signal man redan passerat. En och samma gångsignal kan dock reglera flera etapper eftersom den syns hela vägen och eftersom vägmärkesförordningen lyder som du citerar angående att stanna på refug.
Men på längre passager vill man inte alltid ge grönt samtidigt i alla etapper. Då krävs flera signaler även för gående. Så är det väldigt mycket vid de gåendes passage vid Ullevi som jag tar upp som exempel i fall 5 ovan.
Det kan stämma att det inte finns några hinder för en etappindelning. Men det skulle innebära att signalen på andra sidan av en refugindelad övergång blev tvetydig.
Finns det en etappindelande signal i refugen så reglerar den bortre enbart den andra etappen. Finns det inte en signal på refugen så reglerar den hela korsningen.
Menar du att en cyklist som ser att signalen på refugen är grön kan tro att även första etappen är det, trots att signalen vid överfartens början visar rött?
Gående kanske på motsvarande sätt kan tro att grönt vid övergångens slut ger dem klart även första etappen trots att det är röd gubbe på refugen.
Har inte reflekterat över det du tar upp i ditt blogginlägg innan. På min cykeltur idag noterade jag dock att de gående bredvid mig fick grön gubbe samtidigt som mitt trafikljus lyste rött. Det hela gällde korsningen Sten Sturegatan – Parkgatan där jag kom cyklandes söderut på Sten Sturegatan och skulle passera över Parkgatan.
http://goo.gl/maps/QW9hd
Kollade inte så noga men orsaken torde vara någon av de tre första du listar.
Tack för ett bra inlägg!
Här är en korsning som verkar förvilla cyklister. Liten observation på 10 min visar att av 10 cyklister. Så väntar 6 på grönt ljus och cyklar över korsningen på högersida om påbjudskylten och upp på cykelbanan. 3 cyklister cyklar på vänstersida om påbjuden högersida samt förbi förbjuden infart med fordon, visserligen på cykelöverfart och sedan upp på cykelbanan. (två cyklister på fotot under (google jul 2011) verkar ha valt det sättet). En cyklist cyklarförbi kön som väntar på grönt ljus, och cyklar ut på huvudleden, men får stanna på mitten av vägen så bra det går och vänta på att kunna fortsätta över hela vägen).
De som väntar på grönt ljus verkar dock problem när de ska över gatan, detta då regleringen inte är beräknad för cyklister. Man hinner inte förbi regleringen innan korsande trafik och gående får grönt.
https://www.google.com/maps/preview#!data=!1m8!1m3!1d3!2d11.993514!3d57.709312!2m2!1f69.86!2f81.99!4f67.64!2m4!1e1!2m2!1sbAt87d_SnM4y3Uebq6KRUA!2e0&fid=5
En fråga:
Cyklar nästan varje dag på en väg i Bromma som heter Kvarnbacksvägen/Norrbyvägen på en cykelbana. I svackan på Norrbyvägen korsar jag en väg som heter Ranhammarsvägen.
Korsningen mellan Ranhammarsvägen och Norrbyvägen är ljusreglerad för bilar och för gående, men vad jag ser och förstår inte för mig som cyklist. Jag färdas på cykelbanan som har en överfart och fortsätter som cykelbana efter korsningen. Jag färdas på den vänstra sidan men ser att även den högra sidan är ”reglerad” på samma sätt. Är jag som cyklist befriad för ljusregleringen för bilar och gående? Om inte, vad gäller för mig som cyklist?
Jag är ingen expert men en intresserad amatör. Så här tänker jag:
I Vägmärkesförordningen 3 kap 2 § står att de stora trafiksignalerna kallas fordonssignaler och gäller förare av fordon. Cykel är också ett fordon, så cyklister ska följa dem om det inte finns de mindre cykelsignalerna som reglerar cykeltrafik separat.
Jag tittade på din korsning i Eniro, och man kan väl med lite god vilja säga att cykelbanan integreras med körbanan precis före korsningen. Men cykeldelen saknar stopplinje, vilket jag menar att den alltid borde ha vid en ljussignal. Avsaknaden kan ju göra att man blir lite osäker på om ljussignalen även gäller cyklar.
Det hade varit bra med en något framskjuten stopplinje för cyklister för att minska risken för olyckor med högersvängande bilar, främst lastbilar.
Du gör säkert en god gärning om du skickar in en fråga till kommunen. Får du någon respons så vore det kul att få veta.
Aha! Nu kom jag på nå’t. Jag är ju så van att cykla på höger sida så jag tänkte inte på att ditt stora problem är när du cyklar på vänster sida och inte ser någon ljussignal ens för bilar.
Cykelbanor är ju i grunden dubbelriktade. Hur cykelsymbolen är målad ändrar inte på det. Ska en cykelbana vara enkelriktad måste den skyltas. I praktiken blir den väl också enkelriktad om enda sättet att nå den är från körbanan där ju högertrafik råder. Men är man i körbanan bara precis i korsningen kan jag inte se att det gör cykelbanan enkelriktad. Där måste man ju passera körbanor oavsett.
Jag hittar inga enkelriktat-skyltar i angränsande korsningar på Eniro. Då hänger allt på om man måste cykla tillräckligt länge i körbanan för att cykling åt andra hållet måste anses omöjlig.
Fast vad händer om du kommer på att du glömt något och vänder om? Det är ett ofog av väghållare att inte sätta upp trafikljus för cykelbanor som inte är ordentligt enkelriktade på det sätt som lagen kräver.
Se även min artikel Finns enkelriktade cykelbanor?.