Bältesspännarnas GC-kamp

Gång- och cykelbanan mellan Bältesspännarparken och Trädgårdsföreningen i Göteborg har åter öppnats efter ombyggnad av parken. Hur kommer den nya utformningen att fungera för samspelet mellan cyklister och gående när den blir klar?

Insteg från Nya Allén

Så här ser det ut just nu när man kommer från Nya Alléns cykelöverfart och övergångsställe.

Banorna förbi parken har just öppnats och fått vägmarkeringar i sina bägge ändar, men ingenting däremellan. Den mörka linjen är kanske underlag för en vit separationslinje som ska fyllas i så småningom.

Vid insteget på bilden ovan gör Nya Alléns cykelöverfart och övergångsställe ett värdefullt förarbete för en bra placering av trafikanterna, och de målade symbolerna förstärker det. Men alla andra sätt att komma in på banorna, t.ex. från parkens inre eller från Trädgårdsföreningen, ger knappast några signaler. När gående och cyklister möts, kan de därför vara oeniga om ifall det finns en cykelbana och vilken den i så fall är.

Otydligheter

Inifrån parken ser man bara att det finns en hårdgjord remsa längst bort, men inget om att man får cykla där.

Kommer man ut från trädgårdsföreningen får man inte heller någon ledtråd. Man blir förmodligen rätt överraskad om det far förbi cyklister framför tårna när man klivit utanför grindarna.

Vy från parken mot de knappt märkbara banorna med den betydligt intressantare vallgraven längre bort.

Kontakten mellan park och banor är i det närmaste gränslös utefter hela sträckan. Banorna ser helt enkelt ut som en del av själva parken.

Även om man som gående skulle inse att det är en separerad gång- och cykelbana, kan man lätt tro att cykelbanan måste vara banan längst bort från parkområdet. Så brukar de flesta kvarter vara ordnade – först trottoar, och därutanför cykelbana eller gata.

Det finns parkbänkar i omedelbar anslutning till den närmaste banan. Men den banan är faktiskt cykelbanan! Fotgängaren på denna bild har alltså hamnat fel.

Jag menar inte att man ska byta plats på banorna. Nuvarande ordning är bäst i det större sammanhanget. Men faktiska förhållanden måste synliggöras, annars tar andra krafter över och skapar missförstånd och irritation.

Mätning
Vid lunch den 28 april 2014 observerade jag trafiken för att se hur många som gick i rätt respektive fel bana. Därför videofilmade jag trafiken under 28 minuter från kl 12:27 och analyserade den sedan i lugn och ro.

Min observationsvy i parkens norra del, i riktning mot Avenyn och Kungsportsbron.

Jag koncentrerade mig på avsnittet mellan de två närmaste lyktstolparna som syns till höger i bild, där de fyra gående befinner sig. I min film passerade 255 fotgängare. Av dem gick 53 % på gångbanan, 37 % helt i cykelbanan och 10 % använde båda banorna utan att verka göra någon skillnad mellan dem. Personer som bara gick över i cykelbanan tillfälligt för att komma förbi andra räknade jag som gående på gångbanan.

Hälften av de gående gick alltså i cykelbanan.

Jag tror att en viktig förklaring till att folk gick i cykelbanan var att de inte kände på sig att det var en cykelbana. Flera gånger såg jag hur de blev omkörda av cyklister och någon gång även plingade på, men ändå verkade de flesta inte dra slutsatsen att de var på en bana där det kunde tänkas komma fler cyklister. De såg sig inte om och de bytte inte bana.

Mitt på dagen är cykeltrafiken rätt gles här. Bara 20 cyklister passerade. Men en cyklist passerar å andra sidan många gående under sin färd, eftersom även lugn cykling går flera gånger så fort som gång. Alla cyklade på cykelbanan. En väjde över på gångbanan när cykelbanan var upptagen av gående, men svängde därefter snabbt in på cykelbanan igen. Det räknar jag enligt samma princip som för gående ovan, dvs:

Ingen av cyklisterna cyklade i gångbanan.

(Se även Bältesspännarna mäts igen för ett par ytterligare mätningar)

Sören Nordlund
Sören Nordlund är beteendevetare vid Högskolan Dalarna och inriktad på trafikpsykologi. Han sa i radioprogrammet ”Cykla i P1” den 6 juli 2013 att vi måste bygga städer på ett sätt som gör det tydligt för alla trafikanter hur de ska röra sig i staden:

– Till exempel att cyklisten som kommer fortare än fotgängaren vet precis var den ska cykla, och att fotgängaren som går bredvid vet precis var den ska gå, så att den inte går där någon cyklar.

Form och funktion
När jag vandrar runt i den nya parken tycker jag att den känns öppen och tilltalande. Den inbjuder till att slå sig ner en stund och vila, läsa eller spana lite. Gångvägen förbi, med närhet till vattnet och lite distans till spårvagnstrafiken, är ett attraktivt komplement för förbipasserande.

Men hur kommer kompositionen att förhålla sig till det övergripande cykelnätet när allt är klart? Jag hyser en viss oro för att cykeltrafiken inte riktigt kommer att erkännas, att den bara kommer att se tydlig ut för cyklisterna själva men vara ganska dold för gående, och att den därigenom skapar konflikt.

Om man erkänner cyklisterna fullt ut …

Kommer separationslinjen att fyllas i? Kommer cykelbanan att få streckad mittlinje i enlighet med föreskrifterna i Trafikkontorets tekniska handbok? Kommer gång- och cykelsymboler att målas på sträcka? Och får banan en tydlig kantmarkering mot parkområdet och bänkarna? Den gränsen är för närvarande ovanligt diffus.

Om banorna inte blir tydliga, kommer cyklister att fortsätta dyka upp oväntat för gående. Det är vad som händer just nu, och det är ett problem som drabbar bägge parterna. Cykeln tillhör en sundare framtid för staden. Den är betydligt mer gynnsam än bilen. Därför borde vi visa lite stolthet över cykelsatsningarna. Cykelvägar är inget att skämmas för. En utformning som mumlar i skägget om cykeln andas en annan agenda än Göteborgs trafikstrategi 2035.

Förhoppningsvis är min oro obefogad.

Vad symboliserar statyn?

Statyn Bältesspännarna av Johan Peter Molin. Denna staty har gett parken sitt namn.

Denna staty visar en ursinnig tvekamp mellan två personer som sitter fast i varandra med ett bälte. Vad kan det symbolisera?

– Kan det vara ett urtida sätt att lösa ett problem som vår högtstående civilisation har tagit avstånd från för länge sen?

– Eller är det ilskan hos två trafikanter som genom olika perspektiv har vilseletts till en konflikt, och där båda är övertygade om att den andre gör fel?

– Eller är det kampen mellan estet och trafikingenjör om hur ytor för gående och cyklister bör utformas och vilka hänsyn som är viktiga?

Hur som helst så kan de sammankopplade bältena stå för att vi tillhör samma samhälle, är beroende av varandra och måste lösa alla våra mellanhavanden tillsammans. Det kan en god utformning hjälpa oss med.

Tillägg 18/9 2016: Mitt påpekande i remiss till cykelplanen
I mitt remissvar till cykelplanen 2015-2025 tog jag upp exemplet Bältesspännarparken och skrev bl.a:

”Den nya utformningen av gång- och cykelbanan som går mellan parken och Trädgårdsföreningen undviker konsekvent alla vedertagna uttrycksmedel för separerade gång- och cykelbanor. Det är som gjort för missförstånd och dåligt samspel mellan parterna. Jag tror att Park- och Naturförvaltningen utformat detta, och att de har en helt annan syn på vad som är viktigt och oviktigt för gc-trafiken.”

Men än idag är det lika diffust utformat, vilket just påpekades i Facebooks grupp Cykla i Göteborg.

Tillägg 27/4 2020: Nu har banorna fått symboler
Efter påsk 2020 hade min önskan från 2014 plötsligt blivit uppfylld! Nu kan banornas syfte inte längre misstolkas. Tack PON eller TK för insatsen! Och Tack Erik för tipset, även om jag själv också hade sett det.

Banorna genom Bältesspännarparken har nu blivit ordentligt uppmärkta.

(Och den 29/4 skickade jag ett tack till både Park o Natur och Trafikkontoret via stadens kontaktcenter, med hänvisning till denna artikel.)