Alltför trång cykelsväng

Klarar du att göra en 90-graderssväng utan övertramp på Korsvägens cykelkorsning framför Mässan? Är utformningen tillräckligt bra här för ett pendlingscykelstråk? Hur ska man dimensionera pendlingscykelsvängar egentligen?

En besvärlig 90-graderssväng
Du cyklar på Södra Vägen från Göteborgs centrum och ska till Örgrytevägens cykelbana. Men cykelpassagen över Skånegatan mot Mässan slutar i en tight 90-graderssväng där du ska svänga höger. Det ser ut så här:

Tight sväng åt höger direkt efter cykelpassagen.

Det ser kanske inte så trångt ut. Men betänk att en del av bredden är övergångsställets lågdel. Det ser man på zebralinjerna. Resten är dubbelriktad cykelpassage, så du har strängt taget bara halva dess bredd att spela på. Och notera att inte bara däcken ska gå fria från gränserna, utan även hela ekipagets bredd. Cyklar har ju styre, vilket du nog har fått höra i andra sammanhang. Dessutom behöver man marginaler, speciellt i kurvor där det är svårare att bedöma hur nära en mötande kommer att passera. Här är alltså din spelplan:

Den yta som du ska hålla dig helt innanför när du gör din 90-graderssväng. Även styret! Om du tycker att kantstenshörnet är för vasst, är du lååångt utanför din spelplan.

Av någon anledning har sockerbitarna målats så att cykelpassagen är ännu smalare än vad kantstenarna antyder, vilket gör svängen ännu svårare. Men vi bortser från det.

Jag cyklar ofta denna väg. Tyvärr klarar jag inte att hålla mig innanför de givna gränserna. Och jag är inte ensam om det.

Så här ser ett typiskt spår för framdäcket ut. Man lånar oftast både gångbanans lågdel och den motriktade cykelbanan innan man passar in sig i sin egen trånga bana.

En cykels fysiska minimikrav
Cyklar är olika. Här utgår jag bara från min egen cykel för att bestämma vilket minsta utrymme den kräver för att göra en 90-graderssväng.

Låt oss först se på ytbehovet i extremfallet där bakhjulet står helt stilla och framhjulet rullar 90 grader sidledes. Egentligen behöver jag ha lite fart framåt för att kunna cykla överhuvudtaget, men nu snackar vi cykelns fysiska gränser med oändligt skicklig förare.

Min cykel i läge för maximalt brant sväng.

Antag att ingen del av cykeln eller cyklisten är bredare än styret. Jag måste cykla så långt in från cykelpassagens kant så att styret inte inkräktar på de gåendes yta. Och jag kan inte påbörja svängen förrän bakhjulets kontaktpunkt mot marken kommit in en halv styrbredd på den korsande cykelbanan. Efter svängen måste jag ju ha den marginalen till cykelbanans kant.

Mitt styre är 0,66 m och cykelns längd från bakhjulets kontaktpunkt mot marken till framändan med vridet styre är 1,16 m. När bakhjulet kommit in den halva styre-bredden på cykelbanan då jag får börja svänga med fullt roder, är cykelns främsta del 1,16 + 0,33 = 1,49 m in på banan. Men min halva av cykelbanan som jag svänger in på är bara 1,25 m bred, så jag har redan gjort ett övertramp på 0,24 m när jag påbörjar svängen.

Om jag istället håller vänster så långt som möjligt på min halva av cykelpassagen kan jag påbörja svängen tidigare. Då blir det mindre svårt att klara svängen utan övertramp. I praktiken går det att hålla hjulspåren innanför gränserna, men jag klarar inte cykelns bredd. Höger styre tullar på gångbanan och vänster styre på cykelbanans mittlinje. Så jag tror helt enkelt inte att den uppdelning av banor som utformaren valt är praktiskt möjliga att följa. Är det acceptabel utformning på en pendlingscykelbana?

Bredare cyklar
Det finns cyklar som är både bredare och längre än min, t.ex. lastcyklar eller cyklar med barnkärra på släp. Och Göteborg tycker att cykelbanors korsningar är viktigt att göra bra. Så här skriver cykelprogrammet:

Sid 51, Skapa tillräckligt utrymme och goda svängradier i korsningspunkter:
Svängradien i korsningar ska vara dimensionerad för lastcyklar. På en dubbelriktad cykelbana ska det finnas tillräckligt utrymme i en korsning att mötas på ett säkert sätt. Det kan innebära att cykelbanan får större yta och att skarpa svängar undviks.

Sid 61, Cykling under byggskeden > Tillräcklig bredd:
Omledningsvägarna ska ha tillräcklig bredd utifrån antalet cyklister, byggets varaktighet och platsens förutsättningar.

Sid 91, Infrastruktur (med fokus på pendlingscykelnätet och centrala staden):
De viktigaste åtgärderna är att bredda dagens cykelbanor, att skapa separering mellan gående och cyklister samt att förbättra framkomligheten i korsningar.

Det vore intressant att höra någon som kör transportcykeln Armadillo (Pling, Best, DHL) eller liknande. Hur är denna korsning för er? Kan ni klara svängen inom de givna gränserna? Är dimensioneringen rimlig på pendlingscykelbanor?

Kompromisser
I verkligheten finns ofta motstridiga krav eller ambitioner som man måste göra avvägningar mellan. Här finns en kraftig stolpe för gatlykta och luftledningar som begränsar möjligheten att bredda cykelleden åt norr. Men stolpen står långt ifrån vår T-korsning. Finns det något oeftergivligt krav som förhindrar att delen nära T-korsningen breddas?

I korsningens andra ända, närmare Södra Vägen, finns en ungefär lika snäv T-korsning. Även den cykelpassagen borde kunna breddas.

Jag är rädd att cykelpassagens bredd är vald utan närmare bedömning av cyklisters möjlighet att göra branta svängar och utan hänsyn till att det är en pendlingscykelbana. Kanske har man bara tagit för givet att bredden ska vara konstant över hela sträckan så att en begränsning på ett ställe måste leda till smalt även nära T-korsningarna. Men jag gissar bara, och jag blir glad om jag får veta vad som egentligen ligger bakom den valda utformningen.

Två frågor
Fråga till cyklister, inte minst till dem med lastcyklar och liknande: Hur upplever du denna T-korsning? Går det bra för dig att inte överskrida den yta som är avsedd för dig?

Fråga till Trafikkontoret: Vilka krav och ambitioner har lett fram till den valda utformningen? Om det är Trafikverket som utformat banan, vilka synpunkter har då Trafikkontoret på lösningen?

Båda frågorna har fått svar, dels här, men än mer i facebookgruppen Cykla i Göteborg där artikeln diskuteras i denna tråd.

Tillägg 13/1: Fråga till Trafikverket
Jag klarar inte svängen runt Korsvägens västlänksarbete med min standardcykel. För lastcyklar är det än mer omöjligt.

Platsen och problemet beskrivs närmare i min artikel ”Alltför trång cykelsväng” som finns på https://trafikistan.se/alltfor-trang-cykelsvang/ . Jag ville även bifoga min artikel som worddokument, men ert kontaktformulär medger tyvärr inte bifogande av filer.

Har det funnits definitiva begränsningar som omöjliggjort en bättre lösning? Eller har inte pendlingscykelbanans behov uppmärksammats tillräckligt? Pendlingscykelbanor är den klass av cykelbanor som Göteborg prioriterar allra högst. Kommunen säger att det är Trafikverket och dess järnvägsplan som helt styrt utformningen här. Kan ni förklara varför cykelsvängen blivit alltför trång? Och hur länge måste vi leva med denna utformning?

Frågan kvitterades 13/1 kl 14:54 och fick ärendenummer 1085280. Den 3/11 skickade jag en påminnelse till Trafikverket. Göteborgs trafikkontor säger att de inte kan påverka eftersom det ligger under Västlänkens järnvägsplan. Så det är verkligen Trafikverket som måste svara.

Tillägg 25/11: Trafikverket svarade 10/11
Jag fick ett sent men genomarbetat svar från dem:

”Till att börja med ber vi om ursäkt för att vi misslyckats med att återkoppla till dig i tid och i strid med projektets egen ambition. …

Den stora trafikomläggningen i Korsvägen är projekterad av Trafikverkets entreprenör och deras konsult. Regelverket som följts är Teknisk handbok och bygghandlingarna är granskade av både Trafikkontoret och Trafikverket. Därmed inte sagt att lösningen är perfekt. Man har fått göra eftergifter för samtliga trafikslag för att få plats med alla funktioner på ett acceptabelt sätt. Oavsett om lösningen ser permanent ut så är det en temporär lösning som ska ligga under flera år. Trafikverkets intentioner har varit just att bygga de temporära skedena med så god standard som möjligt.

Vi är medvetna om att det är trångt på flera ställen, bland annat i den korsning på som du beskriver, på båda sidor av Skånegatan. Den främsta anledningen till att det är så trångt är att vi har fastighetsgränser att förhålla oss till på båda sidor av vägen, varför vi inte har kunnat ”trycka ut” vare sig gata eller GC-bana åt något håll, de ligger kvar i samma läge som innan ombyggnationen, liksom refugen mellan dem. Vi har inte haft möjlighet att ta privat mark i anspråk.

För att över huvud taget få plats med en GC- överfart så fick man inte plats med en bilöverfart i relationen Örgrytevägen- Södra vägen (eftergift för bilar) och spårvagnshållplatsen är kortare än standard och stannar inte heller helt på raksträcka (eftergift för spårvagnar och deras resenärer).

Det kan också tyckas att själva överfarten kunde vara bredare, men söder om överfarten har vi hållplatsområdet och på norra sidan har vi en kontaktledningsstolpe. På östra sidan har vi även ett elskåp som vi behövde ta hänsyn till. På västra sidan skulle man eventuellt kunna runda av hörnen, men då knaprar man på väntytan för gående samt att regelverket säger att man i största möjliga mån ska ha så raka kanter på gångytor.

Sammanfattningsvis håller vi med om problematiken i grunden, speciellt med tanke på de stora flöden som är, men med de begränsade ytor som vi har haft för att få in alla önskade funktioner så har vi inte kunnat göra något annat än det som är byggt.

Under byggskedet är det även extra viktigt att samtliga trafikanter visar förståelse och hänsyn, vilket vi tycket att man i stor utsträckning gör i området kring Korsvägen.”

Jag svarade 25/11:

Tack för ett genomarbetat svar! Det är uppenbart att du känner platsen väl och är insatt i gjorda avvägningar.

Jag har nog haft funderingar kring på vilken sida om kontaktledningsstolpen som cykelbanan bäst borde dras. Med den gjorda konkavt böjda cykelbanan blir det fler gående i cykeldelen och hårdare begränsning av banans bredd. Vad gäller min fråga hur länge vi måste leva med nuvarande utformning antar jag av svaret att det fortfarande är i flera år.

Med det sagt väljer jag att inte driva frågan vidare. Men om bygget kräver en ny temporär lösning hoppas jag att breddbehovet för pendlingscykelbanan – och då speciellt i tvära kurvor – får stor uppmärksamhet.