Ingen har väl missat att det är farligt med högersvängande lastbilar? Chauffören har svårt att se om det är fritt på fordonets bortre sida – där är den döda vinkeln stor. Dödsolyckan i Göteborg är i färskt minne. Ändå var jag själv nära att åka dit härom dan. Hur kunde jag?
Mitt ärende
I torsdags vid lunchtid cyklade jag längs Linnégatan i Göteborg som har fått en ny vit linje så att man äntligen kan se skillnad mellan cykel- och gångbana. Annars brukar jag cykla ganska fort, men inte denna gång. Det trånga utrymmet inbjöd inte till det och jag ville studera den nya linjen och trafikanternas beteende.
Vid Prinsgatan precis efter Hagabion finns ett trafikljus. Jag hade grönt rakt fram men också en lastbil på körbanan till vänster om mig på andra sidan trädraden. Den blinkade höger.
Nära att bli överkörd
Jag tittade på lastbilen. Den såg ut att stanna för mig. Då gav jag mig ut i korsningen, men där upptäckte jag att jag hade missbedömt chaufförens avsikt. Han hade inte sett mig. När mitt bakhjul precis hade kommit ner på själva cykelöverfarten (cykelpassagen enligt senare språkbruk) hade jag lastbilshytten strax framför framhjulet. Jag tvärnitade.
En naiv tanke vore att problemet därmed var löst, att jag kan stå kvar här och vänta tills lastbilen passerat strax framför mig. Så skulle det ha fungerat om det hade varit ett tåg eller en spårvagn. Men bakhjulen på en lastbil genar ordentligt i kurvorna.
Ungefärliga rörelser – jag på min cykel i rött, lastbilens framdel i blått och den genande bakdelen i grått.
Därför kändes det inte som om lastbilens sida passerade förbi. Den kom rakt emot mig, som om den varit en väldig dörr som höll på att svepa in över den plats där jag stod. Sittande på cykeln försökte jag något tafatt backa mig tillbaks upp på cykelbanan.
Här gäller det att komma ur vägen i rödaste rappet. Att backa med fötterna i marken duger inte. Bilens monumentala bredsida hinner ikapp, och snart kommer bakhjulen och sätter punkt för alla vidare överväganden.
Jag vet faktiskt inte hur jag lyckades ta mig upp på trottoaren. Plötsligt stod jag i alla fall där med min cykel, och jag hörde en kvinna som uppmanade mig att ta bilnumret.
Lastbilssidan närmade sig som en stor dörr som obevekligt svepte över den plats där jag stod.
Lastbilen körde bara vidare i sakta mak. Jag viftade med bägge armarna efter den för att väcka chaufförens uppmärksamhet, men han såg mig inte. Då följde jag efter. Vid nästa kvarter stannade bilen för att lasta av saker till en affär. Då fick jag möjlighet att tala med chauffören. Inga hårda ord, bara en debriefing och en upplysning om vad som hänt. Han hade tittat i backspegeln vid svängen men inte sett mig. Puh!
I nästa kvarter stannade lastbilen för att lasta av saker till en affär.
Mer om högersvängande lastbilar
En mig närstående person råkade i våras ut för ungefär samma sak i korset Nya Allén / Avenyn. Det var lika nära ögat men gick bra även den gången. På den platsen finns både en trädrad och en busskur mellan körbanan och cykelbanan.
YouTube-klippet Lorry blind spots visar på ett slående sätt vilken dålig överblick chauffören har över sin lastbils motsatta sida, speciellt när lastbilen börjat svänga.
Cyklistbloggen har skrivit mycket om detta ämne, bl.a. om dödsolyckan i Stockholm 2011 och i Göteborg 2012. Se även ”relaterade inlägg” i dessa artiklar. Och den 17 okt 2016 la de ut en för oss alla insiktsskapande beskrivning av en tur i lastbil.
Krister Isaksson reagerade på ett lösningsförslag som bestod av att man sätter en varningsdekal baktill på lastbilen.
Otäck upplevelse. Jag tycker ofta ansvaret läggs på cyklisten, som jag tror att både Krister Isaksson och Cyklistbloggen nämner. Jag har ett eget exempel på det från när man illustrerade problemet med hjälp av en Volvo-långtradare under Göteborgsgirot förra året. På evenemangsområdet hade man ställt upp en långtradare och vid sidan av denna hade man placerat ut cyklar. Man hade sedan möjlighet att sätta sig på förarplatsen och se hur många av cyklarna man kunde se i sidospeglarna. Jag gick aldrig in och kikade, men jag antar att det inte var så många.
Jag reagerade på hur man beskrev problematiken. På lastbilsflakets kapell stod det med stora bokstäver ”JAG SYNS, GÖR DU?”. Frågan riktade sig till cyklisterna. Min uppfattning är att både lastbilen och cyklisterna syns, och att en alternativ text hade kunnat vara ”JAG SER INGET, GÖR DU?”.
Jag filmade den lastbilen och filmen kan ses här:
http://www.youtube.com/watch?v=U4KFtp1WlqY
Jag är inte jätteinsatt i det tekniska, men tycker det borde gå att ha böjda speglar eller flera speglar som kan visa vad som finns på sidorna av lastbilen, eller sensorer eller filmkameror. Vad jag sett så utvecklas sånt för framtida modeller.
Man kan väl också ifrågesätta det idiotiska med att ha ett träd direkt innan korsningen så att sikten är minimal. Om man nu tycker att ett träd är mer värt än människoliv så borde åtminstone trafiksignarlerna inte tillåta rakt fram för cyklister och högersväng för motorfordon samtidigt…
Ibland ser man förresten lastbilspassagerare som tittar ut genom rutan till höger och på så sätt kan hjälpa chauffören vid högersvängar. Det är ju bra.
Hvorfor tillader man lastbiler med så dårligt udsyn at køre rundt midt i byer?
En väldigt bra fråga som ingen verkar ha kommit på att ställa tidigare. Men några börjar ställa den nu.
Jag undrar samma sak som Francis. Det är märkligt att cyklister uppmanas att ha reflexväst när lastbilschaufförerna inte ens kan se dem, oavsett vad de råkar ha på sig. När chauffören svänger höger och tittar över högra axeln syns bara en vägg. Inte ens reflexvästar är så synliga att de syns genom en vägg.
Roligt nog jobbar Göteborgs trafikkontor med att köra små, smala lastbilståg med korta överhäng och där chauffören ser bättre. http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/trafik,fler_butiker_far_leveranser_med_elbil?OpenDocument
Hade det inte kunnat lösas rätt enkelt med kameror?
Antingen så använder man en skärm för att se i döda vinkeln, eller en projektor som projicerar hela långsidan inifrån hytten.
Kameror kan även användas för att automatiskt identifiera cyklister och varna chauffören.
Tekniska möjligheter finns, men svenska regeringen bromsar för att inte göra det jobbigt för våra två lastbilsfabrikanter…
En orange Renova-lastbil var väldigt nära att bli det sista jag såg i våras. Cyklade mot Göteborg från Mölndal, på Göteborgs-/Mölndalsvägen, och vid trafikljusen vid infarten till ica stormarknad väntade jag på grönt tillsammans med tre andra cyklister. Lastbilen släppte de tre som var före, men körde sedan innan jag hann över (jag låg någon meter efter). Eftersom de andra cyklisterna blev sedda & släppta, antog jag att föraren hade koll. Vill minnas att föraren tvärnitade, så hen måste ändå på något sätt fått syn på mig, jag stapplade bakåt, chockad & övertygad om att jag lurat döden med centimetrar. Hu.
Tack för att du berättade om din kusliga upplevelse. Sådana vittnesmål behöver komma fram för att alla ska inse allvaret.
Kanske körde chauffören ifatt de tre andra cyklisterna och såg dem före korsningen, och var därför helt inställd på att det skulle vara just tre cyklister och inget annat.
Jag läste Daniel Kahnemans intressanta bok ”Tänka, snabbt och långsamt” om mänskligt tänkande och dess brister. Han lanserade akronymen WYSIATI – What You See Is All There Is. Med det menar han att vi lätt fångas i en illusion att vi vet allt vi behöver veta genom det som av sig självt anmäler sig via syn och hörsel. Vi kommer inte på tanken att det kan finnas mer att ta hänsyn till som vi aktivt måste leta efter. Därför kan vi plötsligt öppna en bildörr ut mot trafiken, vi kan kliva ut i gatan framför bussen eller som i ditt fall svänga lastbilen när de tre cyklisterna har passerat.
Det skulle aldrig komma på tal att utforma en körbana med två körfält så att högersvängande fil är placerad till vänster om fil som är till för fordon ska rakt fram. Tänk sedan träd och parkerade bilar mellan filerna, så inser man hur fel det blir i många korsningar där högersvängande fordon utgör en livsfara för cyklister.
Sant. Men problemet är inte lättlöst i ett begränsat stadsrum och med separerade trafikslag som inte alltid ska samma väg.
Det är ett svårlöst problem. Jag hävdar dock att cykelbanor som viker in bakom parkerade bilar – och lätt hamnar i konflikt med fotgängare – är en riktigt dålig lösning. Eftersom den lösningen innebär att cykelbanan också viker ut till bilfält vid korsning, blir det lätt en dödsfälla för mötande bilar som ska svänga vänster över cyklisternas väg rakt fram. Och för bilar som ska höger runt hörnet över cyklisternas väg rakt fram. Parkerade bilar skymmer effektivt sikten och döljer cyklister så att dessa dyker upp i sista stund rakt in i korsningen.
I Göteborg anläggs ibland s.k. svängfester i korsningar. Cykelbanan går intill körbanan, men i korsningar leds den åt sidan och korsar några meter in på den korsande vägen. Gångbanan gör detsamma, men det är inte alltid som de gående har lust att svängfesta när tillfälligt lån av cykelpassagen ger dem rakare väg. Ack ja, ingen lösning blir riktigt huvudet på spiken.