Göteborg föreslår en banbrytande cykelplan för 2015-2025. Cyklandet ska tredubblas! Så här har jag skrivit i mitt remissvar om problem och förslag när det gäller cykelparkering i centrum. Det skickade jag in den 26 sep, men fortsätt gärna kommentera ändå.
När cyklandet börjar öka, så märks det direkt på cykelparkeringarna. År 2013 blev det fullt vid de populäraste cykelställen i centrum mycket tidigare än vanligt. Det var tydligt att cykelintresset hade växt. Ändå är det bara en spott i havet jämfört med cykelplanens mål att tredubbla cyklandet. Kommer vi att få plats för alla dessa cyklar, eller kommer parkeringsproblemen att begränsa ökningen?
Jag fokuserar här på korttidsparkeringar i centrala lägen, platser som behövs när man shoppar, äter ute mm, men även när man har sin arbetsplats i ett sådant område. Korttidsparkeringar måste vara lokaliserade i nära anslutning till målpunkterna enligt planen (sid 50).
Ont om plats redan idag
Den stora mängden parkerade cyklar fick mig att flera gånger ta fram kameran. Här följer några exempel från i år.
Östra Hamngatan nära Kopparmärra den 17 juni: Här finns 6 cykelstolpar men 16 cyklar. Jag har flera gånger i år varit tvungen att hitta en cykelstolpe på andra sidan gatan för att kunna låsa fast min cykel.
Avenyn nr 3 utanför restaurang Bryggeriet den 16 maj: Här finns 8 cykelstolpar men 22 cyklar som sväller över alla bräddar. Cykelställen både här och tvärs över gatan är ofta fullbelagda. För att kunna låsa fast cykeln måste jag allt oftare ta till lyktstolpar och liknande.
Östra Hamngatan utanför Nordstadsgallerian den 11 juni. Här finns massor av cykelställ, men det allra mesta är upptaget. Ska man låsa fast sin cykel får man leta efter en glugg.
Kungstorget vid Korsgatan den 5 juni. Här kan det vara knepigt att hitta en plats där man kan låsa fast cykeln efter jobbet. Cykelställen sväljer 20 cyklar, vilket inte på långa vägar räcker. Många låser sina cyklar vid flaggstänger och lyktstolpar.
Kurs- och tidningsbiblioteket mitt emot Handelshögskolan den 9 april. Här finns fyra föredömligt långa rader av cykelstolpar. Raden på bilden har 47 stolpar, men nästan alla kan vara upptagna vissa dagar, exempelvis denna dag.
Focushuset med den stora mataffären mitt emot Liseberg den 26 juni. Här finns en lång rad cykelställ inne i arkaden på framsidan. De är ofta fullbelagda, närmast entrén skockas fler cyklar och i kvällsrusningen uppstår dessutom en andra cykelskock närmast gatan.
Var ska vi ta’t?
Det är lätt att ropa på fler cykelparkeringar, men det är inte så lätt att hitta utrymmen för dem i centrala lägen. Gatan behöver lastzoner, träd, parkeringsfickor, hållplatser, möjlighet för gående att komma förbi för att korsa gatan och för all del även möjlighet för cyklisterna själva att komma ut och in med sina cyklar.
Det kommer att krävas stor kreativitet för att hitta utrymmen för en tredubbling av cykelparkeringarna i centrala lägen. Men man kan även bidra till stacken genom att försöka öka effektiviteten på de parkeringar vi redan har. Där ser jag tre principer som kanske kan vara till lite hjälp:
- Maximera antalet ramlåsningslägen per meter
- Minimera oavsedd användning
- Locka cyklisterna att tänja på närhetsbehovet
1. Maximera antalet ramlåsningslägen per meter
Se till att så många cyklar som möjligt ryms och kan låsas fast med ramen i de parkeringsytor som finns.
Ta cykelstolpen Urban som exempel – en nätt stolpe med två D-formade vingar, se bild nedan. På de platser där vingarna har orienterats längs stolpraden så att de håller cyklarna på lite distans från varandra, kan två cyklar låsas vid samma stolpe utan att fullständigt trassla in sig i varandra. Det är mycket värdefullt när trycket är stort. Men Göteborg brukar istället orientera vingarna tvärs stolpraden. Då blir det oftare bara en ramlåst cykel per stolpe. Med styre och pedaler omfamnar cykeln effektivt stolpen och gör den svåråtkomlig för andra. Den som är gladast för det är nog leverantören som får sälja fler stolpar.
Där parkeringstrycket är tillräckligt stort skjuts cyklar in i varje liten glugg även om man inte når att låsa fast dem. Då blir det också svårt att låsa upp en redan fastlåst cykel och få ut den.
En annan vanlig cykelstolpe i Göteborg är Publicus, en u-formad och buktad rörbygel att köra in cykeln i. Här är det många som inte kommer åt att låsa fast cykeln, eller som bara kan låsa framhjulet.
Man borde undersöka hur olika typer av cykelstolpar fungerar i praktiken. Hur många ramlåsta cyklar per meter blir det för olika stolptyper, olika orienteringar av stolpen och olika avstånd mellan stolpar när de används i verkligheten? Det borde lätt kunna mätas genom observation av fullbelagda parkeringar.
Jag ser att Styr & Ställ valt en täthet på 1,4 cyklar per meter, medan Urban-stolparna med avstånd och orientering som på bilden nedan kan erbjuda upp till 2,7 ramlåsta cyklar per meter – en väldig skillnad! Det är bra att vi har Styr & Ställ, men de får inte reservera för mycket av innerstadens begränsade ytor till cykelparkering med ett så ineffektivt utnyttjande.
2. Minimera oavsedd användning
Egoistisk parkering av cykel. Denna cykel blockerar fem cykelplatser istället för en. Här ses cykelstolpen Urban med de D-formade vingarna orienterade så att rätt placerade cyklar hålls på lite distans från varandra. Därför kan två cyklar lättare samsas om en stolpe, och de tre stolparna kan då rymma sex cyklar.
Eftersom trycket på cykelparkeringarna i centrala lägen blir så stort, är det viktigt att de inte blockeras av skrotcyklar, reklamcyklar och av egoistisk parkering. Kommunala parkeringar bör inte heller ses som enskilda fastighetsägares lösning av sina egna parkeringsproblem, även om jag vet att det är svårt där ingen parkeringsnorm hunnit ställa krav (sid 52).
Parkeringsvakterna borde kunna sätta vänliga infolappar på illa parkerade cyklar i kritiska lägen samt notera förekomster av skrotcyklar och reklamcyklar för senare åtgärd.
På kritiska platser kanske vissa korttidsparkeringar behöver vara tidsbegränsade. Om parkering inte är tillåten mellan kl 04 och 05 på dessa platser, kan kvarvarande cyklar snabbt identifieras och, kanske efter viss respit, plockas bort. Med hjälp av kameraövervakning och inspelning kan detta jobb utföras på bekväm kontorstid.
En reklamcykel kan uppmuntras om ägaren använder den för sina arbetsresor. Då är det en fullt legitim cykel som samtidigt gör reklam för verksamheten när den är bemannad. Men reklamcyklar som bara är skyltstativ motarbetar parkeringens syfte. Kan man få bort dem? Och kan reklambehovet lösas på något annat sätt som inte upptar värdefull parkeringsplats?
3. Locka cyklisterna att tänja på närhetsbehovet
Om det finns en cykelparkering alldeles utanför en välbesökt ingång, sätter det normen för cyklistens behov av närhet mellan parkering och målpunkt. När den är full, skockas cyklar intill istället för att utnyttja parkeringar lite längre bort.
Men vid särskilt populära målpunkter kan man kanske vidga cirkeln en aning. Om den allra närmaste ytan utformas lämpligt så att andra funktioner än cykelparkering samlas där, kan cyklisterna uppleva att de kommit till målet redan ett stycke innan och finner det naturligt att gå den sista lilla biten. En större radie kan ge större parkeringsyta som man ändå tycker ligger ”nära”. Det kan förstärkas av att dessa cykelparkeringar görs särskilt attraktiva.
Avståndet är dock känsligt. Krister Isaksson visar med exemplet Järnvägsparken i Stockholm att det kan sluta illa. Där har man trotsat sin egen cykelparkeringshandbok som skriver:
Det som är avgörande för om cykelställ kommer att användas eller ej är i huvudsak dess placering. Cyklisten ställer krav på att kunna parkera i direkt anslutning till målpunkten och i nära anslutning till cykelvägar och attraktiva gatunät. En felplacering av cykelställen på bara några meter kan ibland vara avgörande för att de inte nyttjas.
Viktigast är ändå nya ytor
Mina förslag kan förhoppningsvis göra lite nytta på marginalen, men framför allt behövs en rejäl allokering av helt nya parkeringsytor. I centrum är det en tuff utmaning som kräver kraftfulla grepp. Är Göteborg beredd på det?
Jag tror på fler tvåvåningsställ som vid centralen.
Jag stack till Centralen för att titta närmare på tvåvåningsställen. De finns precis intill bussarnas infart till Nils Ericsonterminalen. Fördelen med dem är att de rymmer många cyklar. Men de har nackdelar också som gör att de inte blir bra på alla ställen i stan:
– Bara den övre nivån verkar ha byglar som stödjer fastlåsning i ramen. Och då hamnar låset lågt – bland kedja, kuggkrans, olja och känsliga kedjeskydd.
– De utgör en barriär även när inga cyklar är parkerade. Jämför t.ex. med Urban-stolparna på Avenyn som man lätt går emellan när de inte är upptagna.
– De skymmer utsikten och är inte särskilt snygga. Jag brukar sätta funktion före form, men här blir jag tveksam.
En del av dessa brister kan man nog motverka med en bättre design, och de kan säkert tjänstgöra på fler platser än idag. Men jag tror ändå att de inte passar på de ställen som mina bilder visar.
Jag läste dagsfärsk information i morse om de planerade cykeltornen kring centralen. Två till tre torn som kan rymma upp till 157 cyklar per st. En nackdel är att det kan ta upp till 40 sekunder att få ut cykeln. Man får hoppas att det inte är för många som ska hämta ut samtidigt, så att man får köa en halvtimme innan man får cykeln.
Infon går att läsa i en handling från Trafikkontoret. Det finns även några spännande illustrationer.
http://www5.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/6F44CC254C497001C1257D3A00376DF3/$File/%C2%A7%20209%20TN%20Info%20Cykeltorn%20Centralstationen.pdf
Intressant. Men det låter som hög risk för köer, lång väntan och missade tåg. Eller att folk inte använder tornen.
Tornet är runt. Cyklarna placeras säkert i tårtbitar på olika våningar av en hissrobot som rör sig i mittdelen. Det gör att varje torn bara kan ha en robot, dvs flaskhalsen är svår att vidga.
Om en cykel kan ta upp till 40 sekunder kanske det i bästa fall går på halva tiden. Anta medeltid 30 sekunder. Att ställa upp cykeln, ta bort bagage och greja med sitt kort kanske tar lika lång tid. Då blir det cirkus en minut per cyklist i kön. Hur många cyklister ska med samma tåg? Hur irriterad blir man om man kommer i tid men missar tåget pga kö till p-tornet?
Tänk om tornet kunde ha flera mottagningar. Flera tårtbitar på entréplanet kunde ha egen inlämningsanordning. Sen kan hissroboten flytta upp mottagna cyklar när tid ges, och samtidigt ta ner en cykel som ska lämnas ut. Då blir det effektivare.
Jag tycker att tornet ska ha en jättetydlig ”termometer” som visar fyllnadsgraden. Är det fullt ska man se det på håll så att man kan lösa sin parkering på annat sätt utan att förlora dyrbar tid.
Kanske är det Styr & Ställ-cyklar som ska lagras i torn [ett förslag från mig, alltså]. Deras vanliga parkering utnyttjar ju stadens yta så ineffektivt. De är inte heller personliga, så roboten kan lämna ut första bästa istället för att gå upp till översta våningen och ta ner just din cykel.
Jag tror inte att cykeltorn är något för korttidsparkering.
Jag håller med dig om problemet med tiden det kan ta att hämta ut cykeln. Minns jag inte fel så nämndes det i PDF-filen jag länkade till att man ska kolla vidare på uthämtningstiderna i tornen.
Tror även det nämndes att tornen var tillfälliga lösningar i väntan på riktiga garage i området.
Jag tror inte tornen är till för Styr & Ställ. Enligt PDF:en ska man kunna lämna hjälm och väska tillsammans med sin cykel i tornet. För att hämta ut sin cykel i tornet måste man ha en kod. Styr & Ställ-cyklarna hyrs för 75 kr per säsong eller 25 kr per tre dagar. Därefter kan man cykla en halvimme gratis. Andra halvtimmen kostar 10 kr extra oavsett om man har säsongkort eller tredagarskort. Tredje halvtimmen kostar 20 kr extra. Fjärde halvtimmen och halvtimmarna därefter kostar 40 kr extra per halvtimme. Har man cykeln i mer än ett dygn kostar det alltid 2500 kr. Därav anledningen att jag inte tror tornen är till för Styr & Ställ-cyklar.
Jag uttryckte mig slarvigt. Jag menade inte att tornen var avsedda för Styr & Ställ, men att de kanske hade varit effektivare då. Jag hackar kanske in en liten korr i min kommentar för kommande läsare …
Jag använder helst Urban-stolpen då den underlättar att låsa fast cykeln i bakhjulet. Den andra stolpen är lite otympligare, men jag låser oftast ändå fast cykeln i bakhjulet även i den stolpen.
Har använt tvåvåningsställen vid Centralen, men då har jag låst fast cykeln i en av stolparna istället för att ställa cykeln i stället. Det var smidigare och lättare att låsa fast cykeln i bakhjulet på det sättet.
Angående skrotcyklar och reklamditon så har jag också tänkt på att de tar upp onödig plats när det är fullt i stället. Men jag är emot att platserna ska övervakas av kamera, kan man inte använda parkeringsvakter som märker upp cyklar som står länge istället.
När märkta cyklar inte har flyttats inom en viss tid så är det en skrot/reklamcykel och kan flyttas av kommunen.
Jag upplever idag inte några större cykelparkeringsproblem i stan. Finns det inget ledigt cykelställ att låsa fast cykeln i så finns det alltid stolpar eller liknande i närheten. Jag har heller inga problem att gå en bit för att låsa fast cykeln.
Däremot så kommer det nog att bli problem om cyklismen ska tredubblas 🙂
Att använda parkeringstorn för Styr och ställ istället för ”riktiga” 😉 cyklar är jag positiv till.
Finns det förresten pumpmöjligheter vid Styr och ställ-stationerna nu?
Det är något som jag skulle önska tillsammans med parkeringstornen, då blir det som ett slags nav för cyklar där turister/sällancyklister kan hämta ut cyklar som är skyddade från väder och vind samtidigt som alla cyklister har möjlighet att pumpa sina däck.
Parkeringstorn torde även vara lättare att upptäcka på håll än de pumpstationer som finns idag.
Idén med ”termometern” gillar jag starkt.
Tack för kommentarerna, Ann! Vi tycker rätt lika. Jag är dock något mer obekväm med den dubbla cykelstolpen Publicus.
Reklamcyklar tas ibland (oftast?) hem när affären stänger, så de finns bara där när trycket är som störst.
Visst vore det skönt att slippa kameraövervakning, men kvarglömda cyklar i centrum avslöjar sig mest om natten när p-vakterna och alla andra cyklar har gått hem. De som står kvar då kan man hålla ett extra öga på, t.ex. märka upp dem som du föreslår. Fast då är det obekväm arbetstid.
Uppmärkning av misstänkta skrotcyklar skulle väl kunna ske på vanlig arbetstid? Skulle ju inte vara nån katastrof om ens cykel blev märkt, det upptäcker man ju när man hämtar den, och tar bort lappen. Sen inventeras alla ställ, och cyklar med lappar äldre än tre veckor transporteras bort. Huvudsaken är att det klart framgår när det händer, och vad som händer med ens cykel.
F.ö. tror jag inte att de som sätter upp ställen fattar att cyklar har trampor & styre. Det bevisas gång på gång, de som anlägger infrastrukturen för cyklister, har aldrig pendelcyklat i sitt liv.
Jag håller inte alls med om det du skriver om orienteringen av cykelstolpen Urban. När den är orienterad så som på bilden under rubriken ”2. Minimera oavsedd användning” så tycker jag att den är hopplöst svår att luta cykeln mot, så till den milda grad att jag anser att stolpen blir helt oanvändbar, vilket förmodligen ägaren av den röda cykeln på bilden också tycker. Jag har själv aldrig tänkt på några problem med att cyklarna hamnar för tätt då stolpen är vriden 90 jämfört med bilden. Det är säkert en annan sak om man tillhör den delen av befolkningen som kan tänka sig att montera stöd på cykeln.
Själv har jag stort behov av stödet för att kunna ställa cykeln var jag vill. Jag använder det hela tiden. Att behöva en stolpe eller liknande av viss form till och med när jag bara ska knäppa en bild, greja med pakethållaren eller dra på mig regnstället upplever jag som väldigt opraktiskt.
Jag såg att den röda cykeln på min bild hade tappat bort sitt stöd. Idag på förmiddagen stod där en annan stödlös cykel, fast åt ”rätt” håll, vilket såg ut att gå finfint. Det var säkert självvalt också, eftersom den var ensam på hela parkeringen. Det var en herrcykel utan korg på styret vilket i och för sig underlättar.
Just nu kollar jag tre cykelparkeringar för att se hur många cyklar som står kvar i flera dygn. Idag noterade jag samtidigt att 5 av 55 cyklar saknade stöd, men att de gärna parkerade vid stolpar vända som på min bild, och då åt ”rätt” håll.
Kan du förklara fördelen med att inte ha stöd?
Ja, för mig innebär stöd en strulfaktor som jag gärna undviker, även om det var rätt längesedan jag hade stöd monterat på cykeln (4 cyklar och 20+ år sedan). Jag förstår att om man har stöd så blir min föredragna orientering av stolpen heltokig, men då stolpen är vriden som på bilden i fråga står min MTB så att jag inte kan låsa fast bakhjulet, och då riskerar den att rulla framåt eller bakåt det där lilla som gör att den välter och hänger med ramen i låset på ett dumt sätt.
Det finns jättedåliga stöd, speciellt sådana som man eftermonterar. Dem är jag allergisk mot. På min kravlista vid cykelköp har alltid funnits ett bra inbyggt stöd som klarar även lutande mark. Vi har ju blåsväder i den här stan ibland, och då faller dåligt stödda cyklar som furor, och de faller ibland på oskyldiga, stadigt stödda cyklar.
Sen kommentar men hittade frågan just nu. Har funderat över höjden på stolpar av typen urban ex. Med en något mindre ram av dammodell, kan det vara nästan omöjligt att få låst fast både bakhjul och ram då bygeln på stolpen ibland sitter för högt. Byglar längs med raden funkar bäst för mig.
Trevligt med nya kommentarer även på äldre texter! Ämnena kan ju fortfarande vara aktuella, och flera synpunkter berikar.
Jag förstår problemet. Själv har jag tänkt på att jag får bra stadga när jag låser fast min herrcykel med bygellås i ramens övre del. Den blåser eller knuffas inte omkull, och skadas därmed inte heller. Mitt bakhjul ingår inte i låsningen, men hittills har jag alltid fått behålla det.
Men damcyklar faller oftare omkull, speciellt om de är låsta med en böjlig kedja och stolpen står där cykeln bara har luft.