Det har byggts en ny ljusreglerad korsning över Alléns pendlingscykelbana vid Lilla Pusterviksgatan. Den ger cyklisterna väldigt mycket rött trots att bilar nästan aldrig korsar där. Jag har mätt. Här behövs smartare reglering!
Platsen
Alléns pendlingscykelbana löper mellan de enkelriktade Södra och Norra Allégatorna. Lilla Pusterviksgatan mynnar ut i Norra Allégatan. Under hösten har det byggts en korsning över cykelbanan så att bilar även ska kunna köra in på Södra Allégatan.
Upptäckten
Anders Svan berättade den 24 okt i facebookgruppen Cykla i Göteborg att det blir mycket rött i onödan för cyklisterna i denna ljusreglering. Diskussionstråden finns här. Han noterade att det inte finns några magnetslingor i gatan, men en rörelsedetektor ovanpå ljussignalen vid Lilla Pusterviksgatans utfart som inte bara reagerar på annalkande fordon, utan även på en del av fotgängarna som korsar gatan vid övergångsstället. Och den kan inte skilja på fordon som ska köra rakt över hela korsningen och de som bara tänker svänga direkt höger mot Järntorget.
Mätning
Jag filmade korsningen på luncherna den 13 och 14 november. Analys av filmerna visade att ljussignalerna fungerar dåligt för trafiken, och extremt dåligt för pendlingscyklisterna i Allén.
Trafiksignalen har en fast sekvens med en omloppstid på 64 sek. Av dessa 64 sek har cykelbanan rött i 31 sek, dvs nästan exakt halva tiden. Men till vilken nytta? Den tid då någon del av en korsande bil finns på cykelpassagen utgör bara 1,6 % av rödljustiden. Under 20 rödljusperioder om sammanlagt 617 sek rött för cyklister korsade bara 4 bilar, och aldrig mer än en bil per rödljusperiod. Resten av dessa fyra perioder och alla övriga 16 helt otrafikerade rödljusperioderna var bara meningslös väntan för cyklister och gående mitt i Allén. Stoppen drabbade även gående på övergångsstället vid Norra Allégatans trottoar och bilströmmarna längs Norra och Södra Allégatan. Ja, även Södra Allégatans biltrafik ingår i regleringen. Alla tvingades till en lång meningslös väntan.
Tårtbiten ”Rött 5 sek före bilpassage” tänker jag mig som en tömningstid innan en bil får köra över cykelpassagen. Det tar visserligen bara ca 1 sek för en cyklist att komma över, men en gående behöver ca 4 sek. Med en extra sekunds marginal blir det 5 sek.
Om en trafikpolis hade dirigerat trafiken här, skulle hen troligen ha hejdat cykeltrafiken under de två små tårtbitarna (orange och rött) i diagrammet och sedan låtit cyklisterna köra under de två stora (lila och grönt), dvs under 95 % av tiden. Att vänta 5 % av tiden är lätt att acceptera eftersom man ser varför man väntar, och att väntan snart är över igen. Och skulle mer än en bil vilja korsa, så skulle trafikpolisen bara ge dem den lilla extra tid som de behöver, inte mer.
Men trafiksignalen fungerar långt ifrån så effektivt. Den agerar blint, och utgår från att det alltid kommer en strid ström av bilar på Lilla Pusterviksgatan.
Förtroende för trafiksignaler
Hur stort förtroende hade trafikanterna för ljusregleringen på denna plats? Väntade alla verkligen vid rött? Nej, 95 % av de gående gick mot rött på övergångsstället och 81 % av cyklisterna cyklade mot rött på pendlingscykelbanan. Jag har mätt rödljustrots på andra ställen i stan men aldrig kommit i närheten av dessa höga siffror. Gående och cyklister såg till skillnad från ljusstyrningen att det inte fanns någon trafik att vänta ut.
Man kan inte räkna med att få allmänhetens respekt för trafiksignaler som reglerar så okänsligt som de gör på denna plats. Snarare kan man misstänka att folks erfarenheter från onödigt väntande här leder till minskad respekt för trafiksignaler även på andra platser.
Något måste göras
För det första måste korsningen ta hänsyn till att Alléns cykelbana faktiskt är ett pendlingscykelstråk, den nätklass som ska vara allra mest prioriterad och medge en medelhastighet på 20 km/h inräknat rödljusstopp. Detta måste ställas mot in- och utfart för bilar i ett litet område på några få kvarter. Jag har vid tidigare mätningar både morgon, lunch och kväll visat att Allén har många ljusreglerade korsningar som låter cyklister vänta länge i onödan, och att de djupt skadar den utlovade framkomligheten. Men denna nya korsning slår alla andra med hästlängder.
För det andra borde även gående på trottoaren behandlas bättre. Att 95 % går mot rött måste tolkas som ett dåligt betyg och ett bevis på att trafiksignalen inte alls stämmer med trafiksituationen.
Detektorstyrningen fungerar inte
Eftersom trafiksignalens sekvens har ett helt konstant omlopp, tror jag inte att rörelsedetektorn styr. Jag har kollat sensorn och den lilla röda lysdioden som lyser när man rör sig i dess spaningsområde. Och jag noterade att trafiksignalen slår om till grönt lika regelbundet oavsett om detektorn har registrerat någon rörelse eller ej mellan varven. Kanske har man upptäckt att rörelsedetekteringen är för opålitlig för att användas och kopplat bort den.
Två filer med fri högersväng?
Om Lilla Pusterviksgatan breddades lite på sin östra sida på bekostnad av några bilparkeringar, skulle den kunna ha två filer, en för högersväng mot Järntorget och en för ljusreglerat korsande. Då skulle man kunna använda en selektiv detektering som bara stoppar all trafik när det kommer fordon som verkligen ska korsa hela rasket.
Högersvängande bilar mot Järntorget kanske inte ens behöver ljusregleras. Men även om det krävs, behöver inte trafiken på cykelbanan och Södra Allégatan hindras av dem.
Cykelöverfart?
Egentligen borde cykelpassagen byggas om till cykelöverfart. Ska en bil korsa, måste den i så fall alltid lämna cyklister företräde, och cykelbanan behöver då inte vara ljusreglerad.
En bättre hastighetssäkring ordnas lätt genom att den nivåskillnad som redan finns koncentreras så att den blir lite brantare. Just nu är rampen så lång och flack så att den knappt märks. En av bilarna som körde över den axade samtidigt så kraftigt så att det blev uppenbart att nuvarande ramp inte hastighetssäkrar.
Andra förslag?
Andra lösningsförslag mottages tacksamt. Och om någon tycker att den nuvarande regleringen är bra vore det intressant att få höra resonemanget bakom det. Jag vill gärna ha synpunkter som kan utveckla artikeln innan jag skickar in den till Trafikkontoret.
Ordet är fritt!
Tillägg 25/11: Respons från läsare och skickat till TK
Jag har fått en del respons på min text i facebookgruppen Cykla i Göteborg. En observation var att trafiken ut från Lilla Pusterviksgatan är ganska gles även i rusningstider. Några detaljer har diskuterats, men det verkar som om min text ovan står sig rätt bra.
I cirkeldiagrammets tömningstid tog jag höjd även för gående. Men cykelbanan har bara trafikljus för cyklister, och VMF 3 kap 2 § säger att gående bara ska följa gångsignaler. Alltså borde det räcka med en mindre tömningstid med rött för cyklister än den tårtbit jag lagt in i diagrammet. Alltså ytterligare några procent rött i onödan. Jag har just frågat Transportstyrelsen om detta, se min artikel Cykelpassagers tömningstid.
Nu anmäler jag Lilla Pustervikskorset till Trafikkontoret med följande text:
Hej!
Det har byggts en ny ljusreglerad korsning över Alléns pendlingscykelbana vid Lilla Pusterviksgatan. Den ger cyklisterna väldigt mycket rött trots att bilar nästan aldrig korsar där. Jag har mätt. Mätningen och några förslag på åtgärder beskrivs i min bloggartikel Onödigt rött vid Pustervik. Artikeln bifogas även här som worddokument.
Även om det kan se ut som en fråga för en trafikljusexpert, så kanske den först borde landa hos någon som arbetar med utformning och prioritering av trafikströmmar i området. Den ineffektiva regleringen kan ju vara låst av sådana beslut.
Tillägg 4/12: Ändrade rödtider
När jag passerade idag såg jag att signalen fungerade mycket bättre. Det var rött bara i 15 sek och då passerade en bil. Efter 50 sek blev det åter rött i 15 sek och även då passerade en bil, fast den svängde mot Järntorget. Sen var det grönt så länge jag såg, i minst 3 minuter och ingen bil väntade på grönt.
Jag drar slutsatsen att signalen justerats så att den använder rörelsedetektorn och att gröntiden för utfartsbilar halverats.
Och precis nu fick jag återkoppling från TK:
Vet inte vad jag skall börja men vi får skylla på den mänskliga faktorn.
Det hela började med att en samordningskabel gick sönder. När detta åtgärdats och anläggningarna startades om, startades denna anläggning med fel program. Ett som inte inkluderade radarn.
Detta skall nu enligt vår funktionsentreprenör sedan förra veckan vara åtgärdat. Eftersom vi har problem med att kalibrera känsligheten på radarn så är vi även på gång med att såga ner riktiga detektorer.
Jag tackade förstås för rapport och åtgärd.