Nya cykelbanor är oftast mycket jämna och fina. Men lagningar efter grävarbeten har högst varierande kvalitet. Vissa blir så bra så att de inte ens märks, medan andra blir buckliga sträckor och med ojämna skarvar. Varför blir en del så dåliga?
Låt oss koncentrera oss på Göteborgs högsta klass av cykelbanor – pendlingscykelbanorna – där vi bör förvänta oss de största ansträngningarna att göra ytan jämn efter grävningar. Cykelprogrammet anger på sid 37 funktionskravet ”Cykel med välpumpade däck ska kunna framföras utan skakningar”, och det ska gälla vid 30 km/h fart.
Några cyklister kanske inte har tänkt så mycket på banornas jämnhet. Det kan bero på att de cyklar långsamt eller att det finns annat som tar deras uppmärksamhet. Men om ni testar ska ni nog finna att en riktigt jämn bana gör det roligt att cykla både snabbt och långt. Mät sträckans längd så ni förstår hur långt ni faktiskt har cyklat då!
Säröleden
Prova att cykla Säröleden från Linnéplatsen till Amundöarna! De första 3,5 km fram till Marconimotet har små spridda lagningar med ojämna skarvar som dock inte förtar känslan av en i stort sett jämn bana. Efter Marconigatan går det som tåget, och på mer än en km runt Askimsbadet är det helt ny asfalt, jämn som ett strykjärn!
Helt nylagd asfalt kring Askimsbadet. Njut!
Visst finns några spridda ojämnheter, främst vid alla slags vägkorsningar, någon gång pga rötter som trycker upp asfalten, samt någon enstaka lagning. Men den enda riktigt dåliga sträckan är i höjd med Askims torg, från Banaliden och söderut. Där har halva cykelbanan grävts upp och lagats buckligt. Testcykla där med god fart och känn den stora skillnaden mellan originalyta och lagning!
Besvärande ojämn lagning på Säröleden söder om Banaliden. Det syns kanske inte, men det känns! Fast en kontrollant på körbanan eller till fots skulle nog inte se problemet.
Jag hittar inte något nystarttillstånd för detta arbete på kommunens webbplats, så man kan undra om det grävts utan tillstånd. Jag ska försöka ta reda på det.
Majnabbegatan
En likadan bucklig lagning går längs 700 m av pendlingscykelbanan som följer Fiskhamnsgatan och Majnabbegatan. Även här kan man i god fart känna den stora skillnaden mellan originalyta och lagning. I nedförsbacken nära Kustens hus är det lättast att få upp farten ordentligt, men där är också sikten skymd. De som inte står ut med den buckliga halvan blir då en trafikfara för mötande cyklister.
Grävarbetet i halva cykelbanan vid Fiskhamnsgatan. Tillplattning för hand med asfaltpadda.
Örgrytevägen
På pendlingscykelbanan förbi Gothia Towers och Lisebergs huvudentré finns ytterligare en bucklig lagning efter ett grävarbete i halva cykelbanan. Återigen uppmanar jag er att i god fart känna skillnaden mellan originalyta och lagning.
Den buckliga lagningen som börjar mitt emot Lisebergs huvudentré.
I släpljus behöver man inte tvivla på skillnaden mellan den svarta lagningen och den ljusa originalbeläggningen. Men bäst är att känna skillnaden i baken med välpumpade däck.
Efter ett regn blir skillnaden också tydlig. Och vad händer när det fryser? (Bild tillagd 24 sep)
Inte heller för detta grävarbete hittar jag något nystarttillstånd. Jag ska kolla upp även det.
Delsjövägen
På Delsjövägens mycket jämna pendlingscykelbana har det grävts på flera ställen för kabelarbeten. Jag har kollat den 2 km långa sträckan mellan Storagårdsgatan och Virginsgatan där Sportson ligger. Här är alla lagningarna exemplariska! Ni måste cykla på denna bana med god fart och känna efter hur bra det är möjligt att laga!
En härligt slät och väl inpassad lagning på Delsjövägens pendlingscykelbana.
Varför utsätta cykelbanan?
Måste man gräva just i cykelbanan och inte i gångbanan intill? I de tre buckliga fallen som jag beskrivit har cykelbanan valts framför gångbanan trots att cyklister som färdas i 20-30 km/h påverkas mycket mer av ojämna lagningar än gående i 5 km/h som dessutom har ett i grunden guppigt sätt att förflytta sig. Det är möjligt att man med ett större observationsmaterial hade sett en mer jämlik fördelning mellan gång- och cykelbanor. Men även en jämlik fördelning hade inte matchat trafikslagens olika behov och stadens ambition att få många att byta sina motoriserade resor mot cykling.
En fråga som många ställer sig är: Kan man inte dra kablar och ledningar i körbanan istället? Enligt en välinformerad källa är prioritetsordningen först grönyta, sedan gång- eller cykelbana och sist körbana. Men under körbanor finns ofta stora rör, såsom vatten, avlopp och fjärrvärme. Allt annat får inte plats där. Det råder helt enkelt trängsel under marken. Och jag tänker att i dessa digitaliseringstider dras många nya fiberkablar som ofta hamnar i cykelbanan. Även stadens förtätning innebär säkert behov av nya ledningar av alla slag.
Hur stor roll spelar det att det är billigt och enkelt att gräva i cykelbanan? Den är lätt att stänga av utan större arrangemang. Den har tunnare asfalt som är lättare att gräva i och att sedan laga. Jämnhetskraven är vaga. Cykelbanan ligger närmare körbanan och är lättare att nå med allehanda lastbilar och maskiner än gångbanan. Är den helt enkelt en lågt hängande frukt?
Borde man inte ställa högre krav på jämnhet vid återställande? Cyklister är säkert den trafikantgrupp som lider mest av buckliga banor. Om det är i deras bana man förlägger ledningar och rör, borde man väl ta konsekvenserna av sitt val och se till att återställandet blir bra – speciellt om banan är en del av pendlingscykelnätet. Delsjövägens pendlingscykelbana visar att det går att göra riktigt jämna återställanden om man vill, både stora rutor och smala remsor.
Sättningar
Det är inte bra att asfaltera direkt efter att man har grävt. Då blir det snart ojämnt eftersom fyllnadsmaterialet sätter sig med tiden. Vi får acceptera att köra över grusiga sår en tid innan de asfalteras. Kanske krävs ett regn eller varför inte en konstbevattning innan marken packat sig ordentligt. Jag har varit med om att entreprenörer underhåller de grusiga såren så att de aldrig blir gropiga. Fler borde ta efter det!
Grusigt sår på Delsjövägen. Men som belöning för att vi stått ut med det en tid fick vi en superjämn lagning.
Handraka eller asfaltläggare?
De buckliga lagningar jag tagit upp har nog alla gjorts med handrakad asfalt och plattats till med en handkörd ”asfaltpadda”. Då är det svårt att göra ytan jämn på de våglängder som är som mest besvärande för cykling i 20 och 30 km/h. Banor där asfaltläggare och vägvält använts kan å andra sidan bli exemplariskt jämna, men det kan vara svårare eller dyrare att göra små lagningar med sådana maskiner.
Någon enstaka handlagad smal tvärgående strimma som man passerar på någon sekund är ett litet problem för cyklisterna jämfört med en längsgående ojämn lagning som dem jag beskrivit ovan. Men blir det många korta lagningar, och kanske med dåliga skarvar, börjar det bli lika störande som Vasagatans ökända och av många hårt kritiserade gatstensremsor.
Hur mäta jämnhet?
Om man ska ställa mätbara krav på entreprenören, måste man också veta hur jämnheten ska mätas. Många ojämna lagningar görs med handverktyg, men att föreskriva en viss teknik är en nödlösning som inte garanterar resultatet och som hindrar utveckling av nya metoder. Det är resultatet som räknas. Göteborgs tekniska handbok har i kapitel 14F föreskrifter för återställande av mark, men den tar tyvärr inte upp några jämnhetskrav alls för cykelbanor.
När jag cyklar hem från systembolaget med några flaskor i en kasse på styret så klirrar det vid alla ojämnheter. Ju ojämnare desto högre klirrljud, och det stämmer bra med hur jag upplever banan. Kan detta vara embryot till en enkel ojämnhetsmätning? Man måste förstås standardisera hastighet, däcktryck, den skramlande mätlasten och var gränsen för godkänt går, både för enstaka trösklar och för längre sträckor. Men effekten är i grunden enkel och mycket pedagogisk. Den borde gå att utnyttja.
När jag googlar på cykel och jämnhet får jag flera träffar:
- Vägojämnhet, Wikipedia, med fokus på mätning av bilvägar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4goj%C3%A4mnhet - Jämnheten på Göteborgs cykelbanor ska granskas, Vårt Göteborg 2009.
https://vartgoteborg.se/trafik/jamnheten-pa-goteborgs-cykelbanor-ska-granskas/ - Jämnhetsmätning på cykelvägar, Anna Niska et al, VTI 2011.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:670578/FULLTEXT01.pdf - Validering av komfortmätning på cykelvägar, exjobb LTH 2011.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8921005&fileOId=8921006 - Mobilapp för mätning av cykelvägars ojämnheter, Anna Niska et al, VTI 2014.
http://www.cycity.se/docs/DP10_CyCity_slutrapport.pdf - Anna Niska efterfrågar nya mätregler för cykelvägar, Svensk Byggtjänst 2016.
https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2016/maj/arets-trafikprisvinnare-efterfragar-nya-matregler-for-cykelvagar/ - Handlingsplan cykel 2021, Göteborgs stad, har som sista punkt lasermätning av alla cykelbanor för analys av bland annat jämnheten.
https://goteborg.se/wps/wcm/connect/2d4fb47e-b2dd-41a5-9ef0-ddf747231fa1/Handlingsplan+2021.pdf?MOD=AJPERES
Facebooktrådar
Här är några trådar i facebookgruppen Cykla i Göteborg som tar upp buckliga cykelbanor och som jag haft hjälp av i denna artikel:
- Jag 2020-12-12 om böljande lagning på Örgrytevägen:
https://www.facebook.com/groups/cyklaigoteborg/posts/1832458663558670/ - Jag 2021-03-03 om grävarbetet på Majnabbegatan:
https://www.facebook.com/groups/152350071569546/permalink/1895704093900793 - Bengt Olsson 2021-06-14 om bedrövligt återställande efter grävarbeten:
https://www.facebook.com/groups/cyklaigoteborg/posts/1976291579175377 - Martin Ravnefjord 2021-06-14 om stolpar mitt i banan, men Uno Holmer kommentera bl.a. att cykelbanor används som täckta rörgravar:
https://www.facebook.com/groups/152350071569546/?multi_permalinks=1976621742475694
Slutsats
Gräv inte i cykelbanan om det finns bättre alternativ. Men när det finns skäl att gräva i cykelbanan så finns det också goda skäl att återställa till en yta som är så jämn så att cykling i god cykelfart gynnas. Omledningar och grusiga sår får accepteras om slutresultatet därmed blir bra. För det ska vi sedan leva med i många år.
Våra pendlingscykelbanor behöver vårdas särskilt väl, eftersom de är förutsättningen för att många väljer cykeln för sina dagliga pendlingsresor. En slät bana gör underverk för viljan att cykla även om sträckan är lång. Nudga inte folk att istället välja motoriserat resande! Vi har ett klimatmål att tänka på, ett behov av daglig motion, och vi behöver en stad där människor är viktigare än bilar, bussar och spårvagnar.
Tillägg 19/8: Svar från TK
Snabba puckar! Jag skickade in min artikel den 17/8 och fick svar från en planeringsledare på morgonen den 19/8. Det löd:
Tack för dit dokument med bilder.
Jag håller med dig om att det ibland blir olika standard vid omläggning/reinvestering och schakter.
Vi jobbar med att se till att kraven på just återställningar ska bli tydligare och kommer ta med oss materialet du skickat in till möten med de aktörer som gräver i våra gator.
Jag svarade:
Tack xxx!
Jag tror att det kan vara en ögonöppnare om TK med entreprenören testar skillnaden mellan jämn och ojämn lagning per cykel i 30 km/h på en pendlingscykelbana. Det bör göras innan ingreppet så problemet blir tydligt. Sen bör förstås entreprenadens lagning testas per cykel efteråt för att se hur bra man lyckats.
Tillägg 5/9: Rapport om lasermätning 2013
Pär N skrev i en kommentar nedan att han hade fått ut TK:s rapport om lasermätningen 2013. Där summeras resultatet som acceptabel komfort 40%, bristfällig komfort 44%, oacceptabel komfort 14%, ogiltig data 2%.
Jag har fått rapportfilerna av honom. Det är en rapporttext, en karta med färgmarkering grön/gul/röd för alla mätningar och en excelfil med alla mätvärden och illustrering i tårtdiagram och karta. Den som vill ha dessa filer kan mejla Trafikistan. Filerna är på ca 1,7 MB ihop.
Tillägg 15/9: Delsjövägens entreprenör förklarar
Delsjövägens cykelbana är återasfalterad med läggare, inte med handarbete. Det är mycket dyrare men blir i allmänhet också mycket jämnare. Beställaren har krävt asfaltering med läggare i detta fall. Kommunen brukar begära det om banans asfalt är högst tre år gammal. Det finns små asfaltläggare för cykelbanor. De kan ta från 1,2 m upp till ca 2,5 m bredd.
Om det kommer ett regn medan den oasfalterade delen väntar på sättning kan det bli besvärliga gropar som ofta leder till klagomål från cyklister. Och om den grävande entreprenaden då är avslutad kan det ta några dagar för beställaren att få dit någon som fyller på och jämnar till gruset.
Nu kommer vita linjer att målas. Det kan leda till minskad framkomlighet medan det pågår.
Entreprenören uppskattar (förstås) att få positiva kommentarer om sitt arbete. Det är sällan det händer även om man cyklar själv och har stor förståelse för cyklisternas behov.
Bra beskrivning av problemet. Skall bli intressant att se vad punkten ”Lasermätning av alla cykelbanor” i ”Handlingsplan, cykel 2021” ger för resultat.
Målet är ju ”God komfort: Cykel med välpumpade däck ska kunna framföras utan skakningar eller stötar, undantag kan göras i grönområden.” men då undrar man ju vad definitionen av ”grönområden” är?
Kanske gräsmattor utan träd i närheten vars rötter skulle kunna skadas av grävning …
Göteborg har redan mätt med laser i flera omgångar, utan märkbar förbättring i cykelvägarnas jämnhet. Man kan undra varför man inte använder den redan kända kunskapen.
Men har de någon gräns för hur ojämnt som fortfarande kan bedömas som ”bra”? Och vet de vilka våglängder som är mest besvärande för cyklister? Det är inte samma som för gående, fast båda måste uppleva sina respektive banor som jämna.
Och vad ska de göra när de i en mätdrive upptäcker att en bana som slutbesiktigades och godkändes för tre år sedan har varit ojämn hela tiden?
Jag vill minnas att jag begärde och fick ut en rapport där mätmetod, kriterier och resultat framgick. Jag får gräva i arkivet, om/när jag hittar den skickar jag den till dig.
Lasermätning utfördes 2009 och 2013. (Vet inte om någon mätning gjorts efter 2013.) Vid mätningen 2013 blev det underkänt för 50% av cykelvägarna och 10% bedömdes oacceptabla.
https://sverigesradio.se/artikel/5582716
Hittade rapporten från 2013. Där summeras resultatet som acceptabel komfort 40%, bristfällig komfort 44%, oacceptabel komfort 14%, ogiltig data 2%.
Tack Pär!
Sedan dessa mätningar har en del cykelbanor förbättrats eller tillkommit medan andra har försämrats. Det visar i alla fall att man inte kan luta sig tillbaks om cykelbanors jämnhet. Man behöver säkerställa att ingrepp inte leder till stora försämringar. Och det gäller speciellt på långa leder som ska locka folk att cykla istället för att ta bil eller kollektivtrafik.
Intressant, som vanligt, även för en utsocknes (bor i Jönköping). Men en sak tänkte jag på, hos oss så har den som gräver i cykelväg krav på sig att genast belägga med kallasfalt, dvs det ska inte finnas ”schaktärr” med grus eller öppna schakt. Det är del i grävtillståndet. Den som gräver betalar för tillståndet och då ingår att kommunen slutligt asfalterar ”på riktigt” och då brukar det bli rätt OK åtm om det är hyfsat stora återställningar. Det jag tänker är om det är likadant i Gbg, dvs bucklorna/dåliga skarvar främst är tills kommunen slutligt återställt?
Just ja, kan passa på att nämna att det finns en mycket smart man i min trakt som genom att nyttja mobilens olika gyromätare etc och diverse appar fick ut en prima (o)jämnhetsmätning på cykelväg och kollade hur sopsaltning vs icke sopsaltning gav för komfort. Har tyvärr endast ett fb-inlägg att hänvisa till, hör av dig om du är intresserad så kan jag förmedla kontakt.
Tack för rapport om hur man gör i Jönköping! Jag tror inte att det är så i Göteborg. Banan på Örgrytevägen har varit så bucklig hela detta år. Den betraktas nog som slutligt lagad.
2021-11-25
Jag frågade kommunen hur det går med mätningarna av cykelbanorna som funnits med i ”Handlingsplan för cykel ” sedan 2019 rörande ”Upphandling och förberedelse av filmning och lasermätning av alla cykel- och gång och cykelbanor i syfte att samla in data för analys samt analys av bland annat jämnheten.”.
Jag fick fick följande svar:
Mätningen är inte gjord, utan planeras nästa år. Det visade sig att det upphandlade företaget som bland annat skulle göra denna skanning i verkligheten inte hade tekniken för att göra det. Vi hoppas kunna göra en ny upphandling nästa år med en leverantör som kan genomföra uppdraget.
Med vänliga hälsningar
Enhetschef Stadsmiljö och mobilitet
Ett ärligt svar men visst blir jag lite besviken. Skall alltså ta 3 år att förverkliga en ambition.
Tack Bengt! Offentlig upphandling är inget roligt kapitel. Undrar just om jämnhetsmätning är en förmåga som TK borde ha själv. Det är ju något som borde kunna bedrivas kontinuerligt utan ryckiga akutinsatser. Nya entreprenader kan mätas direkt, medan övriga banor kan vänta på sin tur. Kapaciteten borde kunna väljas efter stadens eget långsiktiga behov. Så reagerar jag när jag läser din rapport.