Här är den text jag till slut lämnade in den 9 december med synpunkter på samrådshandlingen för Program för Slakthusområdet i Göteborg. Synpunkter kan lämnas till SBK senast 2021-12-14, se projektets sida.
Jag efterlyste era kommentarer om mina tankar och formuleringar så att jag kunde förbättra dem innan jag skickade in texten. Flera kommentarer har inkommit i facebookgruppen Cykla i Göteborg här. Tack för allt stöd och för synpunkterna!
Inledning
Jag hoppas att Slakthusområdet i Göteborg kan öppnas upp och utvecklas enligt Program för Slakthusområdet – samrådshandling oktober 2021. Men jag har några synpunkter och frågor ur cykelperspektiv.
Cykel är runt tre gånger så klimatsmart som t.ex. elbuss per personkm om tillverkning och användning inräknas(a). Det är ingen liten skillnad! Därför är det viktigt att inte skjuta cykelplanering till en punkt när annat har hunnit orsaka hinder och begränsningar som motverkar att folk väljer cykeln i första hand, även för lite längre resor. Och om man inkluderar påverkan från bygge av infrastruktur, kommer cykelns klimatfördelar säkert att bli ännu mycket större.
Gamlestan håller på att utvecklas till ett område där cykling till, från och igenom blir allt mera relevant. Det är mycket bra, men det måste också tas tillvara.
(a) Vilken trafik tål klimatet? inkl. alla referenser, se https://trafikistan.se/vilken-trafik-tal-klimatet/
Programmets ansvar för pendlingscykelnätet
Ordet pendlingscykelbana nämns inte alls i handlingen, men fem grenar möts i närheten, varav några i själva planområdet enligt denna karta:
Korridorer för pendlingscykelnätet i planområdet och dess närhet. Karta från cykelprogrammet, sid 40.
Cykelprogrammet är skrivet 2015. Stadens utvecklingsplaner har framskridit mycket sedan dess, men förslaget på ny översiktsplan har bara kopierat in stråken som pekades ut 2015, och först efter påstötning. Man behöver ta höjd för att vår stadsutveckling och våra skarpare klimatkrav leder till att även planerna för cykel måste utvecklas.
Pendlingscykelbanor ska ha mycket god framkomlighet och få eller inga konflikter med andra trafikanter enligt cykelprogrammet sid 38. Hur kommer det att uppfyllas i planområdet inklusive dess angränsande gator? Gränserna måste tas med eftersom det ofta är över dem som genheten och framkomligheten för cykling riskeras. Annars trillar det lätt mellan stolarna i planeringen av enskilda områden, varvid förbättringar kan blockeras.
En viktig korsning
En plats som kräver särskild uppmärksamhet är korset Slakthusgatan/Waterloogatan. Där kommer troligen pendlingscykelbanan att gå oavsett om den leds via Slakthusgatan eller Waterloogatan. Cykelvägen mellan Slakthusområdet och Gamlestads torg är idag smal och oerhört krånglig med stora slingriga omvägar och många rödljus. Gamlestads torg är en strategisk tyngdpunkt i staden enligt nya översiktsplanen. Då ska den ha goda förbindelser med såväl kollektivtrafik (check!) som med cykeltrafik (återstår). Här behöver slakthusområdet ta en del av ansvaret.
Cykelvägen till Gamlestads torg har stora slingriga omvägar och många rödljus. Röda ovaler är signalregleringar och blå oval är varningssignal för kollektivtrafik. Karta: Eniro.
En cykelväg från Slakthusområdet till torget via Gert Tommessons gata skulle bli oerhört mycket genare och undvika alla trafikljus utom möjligen ett över Waterloogatan om man inte redan har korsat den i höjd med den nya gångtunneln. Ett retfullt oanvänt område finns redan mellan Slakthusgatans bilfiler i vägtunneln.
Slakthusgatans oanvända område i vägtunneln, rödfärgat av mig. Bild: Google maps.
Det finns en mening på sid 24 i programmet som inger hopp: ”Då området kopplar till omgivningen i ett fåtal punkter är dessa strategiskt centrala och kommer utformas med stort fokus på gående och cykel”. Men det behöver bli tydligare hur det ska lösas där det finns målträngsel.
Gång, lokal cykling och fjärrcykling
Gång och lokal cykling innebär kortare ärenden inom stadsdelen, en stadsdel som utvecklas till att bli allt mer befolkad, även av barn. Det innefattar också korta förflyttningar till och från kollektivtrafiken.
Men dessutom är fjärrcykling viktig. Gamlestaden gränsar visserligen till ett bergigt område i nordost, men i övrigt är topografin inbjudande för cykling i milperspektiv till flera platser. Gamlestaden – Frölunda är en fullt rimlig pendlingssträcka för en del. Några göteborgare pendlar ännu längre, och många har inga problem med halva sträckan om det finns prioriterade cykelleder i klass med Säröleden.
Ur klimatsynpunkt, hälsosynpunkt, ekonomisk/social synpunkt mm är det viktigt att göra fjärrcykling attraktiv. Man kan inte räkna med att lokala cykelbanor med många kompromisser, stopp och svårigheter att köra om varandra ska fungera för attraktiv fjärrcykling. Det motsatta går betydligt bättre – fjärrcykelleder kan även underlätta lokala resor. Och med elcyklar blir det ännu viktigare att planera för ökad fjärrcykling, även genom Slakthusområdet.
I takt med att kollektivtrafiken byggs ut och snabbas upp, måste även cykeltrafiken förbättras motsvarande. Annars blir den utkonkurrerad av alla våra färdmedel som är flera gånger så klimatbelastande.
En miss i kartan
I fig 4 på sid 15 finns två ljusbruna räfflade linjer som sägs ange kopplingar där ”Minskad barriäreffekt för gång- och cykeltrafikanter ska väga tungt vid framtida utformning av stråket”. Men bara den ena innefattar en cykelkoppling enligt sid 20. Beskrivningarna behöver göras samstämmiga.
Tack för denna skarpa och angelägna granskning och förslag!