Gamla Alléns gång- och cykelbana längs Heden i Göteborg har delats i två halvor av ett vägarbete som ingår i västsvenska paketet. Jag försökte lura ut hur det var tänkt att jag skulle ta mig förbi med min cykel, men jag blev betydligt mer lurad än hjälpt av de orange skyltar och tillfälligt utställda hinder som fanns där. Så här gick det till:
Mitt sökande efter den tänkta vägen
Gång- och cykelbanan rakt fram invid Södra vägen är sedan 9 augusti 2012 avbruten av ett vägarbete. Den orange skylten framme vid stängslet pekar … ja, vart?
Frihandsskiss över området. Den röda ringen längst ner visar var jag stod när jag tog första bilden. Nu ville jag alltså fortsätta rakt upp längs Gamla Allén. Avspärrningen och hänvisningsskyltar är markerade i orange. Med detta facit i hand är det lätt att hitta bästa vägen. Men ett sådant facit får man rita själv.
Skylten hänvisar mig snett åt vänster, rätt ut på bussinfarten! Den synliga skylten riktar sig bara till gående, men skylten som är dold bakom papperskorgen inkluderar även cyklister.
Men på bussinfarten kommer det bussar. Därför är det nog egentligen en väldigt olämplig utfart för gående och cyklister.
Kan man istället gå bredvid bussens väg och sen bara svänga in på gång- och cykelbanan igen bakom reklampelaren?
Nja, rödgula bommar försöker hindra det, men många rundar dem och tar den vägen ändå. Bommarna tvingar dem rätt ut i bussfilen. Planeraren måste ha tänkt sig en annan väg.
Jag vänder. Från detta håll ser man att det finns ännu en orange skylt längst till vänster. Jag hänvisas alltså egentligen inte ut i bussfilen, utan tillbaks från där jag kom. Tröstlöst!
Tillbaks på ruta ett. Här finns faktiskt också ett temporärt övergångsställe, helt utan hänvisningar. Ska cyklar vika av redan här för att komma förbi arbetsplatsen? Jag testar det.
En cyklist har redan gett sig ut för att pröva lyckan.
Men hur hittar man i den här labyrinten? Ska man köra mot bilarnas trafikriktning i den vänstra fållan?
Den skylt man sedan möter vid Vasgatans slut är knappast uppmuntrande. Även här hänvisas man tillbaks från där man kom, och vägen vidare verkar alltför trång.
Jag klämmer mig ändå förbi det trånga trottoarhörnet vid lastbilen. Mitt mål är allén bakom träden som skymtar över lastbilens flak, men vägen dit verkar hopplös.
Förslag till förbättring
Två veckor senare (21 augusti) stöter jag på en tjej i citrongul väst som jobbar på platsen. Hon verkar vara arbetsledare, kontrollant eller liknande. Jag pekar på den orange skylten och frågar om det verkligen är meningen att man ska cykla mot trafiken på bussinfarten. Hon föreslår att man istället cyklar tvärt emot den orange pilen och sedan bredvid bussleden för att till slut smita in på fortsättningen av gång- och cykelbanan.
Jag säger att jag också tycker att det är bästa vägen, men att skyltar och bommar borde hjälpa till snarare än hindra och avleda. Medan vi pratar, använder flera gående och cyklister just den väg som hon föreslog, så jag kan peka live på hur bommarna tvingar dem att ta en omväg ut i bussfilen helt i onödan. Jag föreslår en enkel, provisorisk led utmed staketet så att man kommer fram utan att vara i vägen för bussarna, och ordnad så att man förstår att man är på rätt väg.
Hon håller med och säger att hon ska vidarebefordra förslaget till den ansvarige. En vecka senare (29 augusti) togs de hindrande bommarna bort och en passage över gräset in till Gamla Allén var ordnad. För att hitta dit måste man dock fortfarande köra tvärs emot de orange anvisningarna utan något som säger att man kan komma vidare den vägen.
De rödgula bommarna togs bort och en passage in till Gamla Allén ordnades.
Jag är ändå tacksam för att ett samtal på plats kunde leda till en första förbättring. Återstår de motsägande orange anvisningarna. Och varför inte provköra en gång med rollator? Då kan man kanske upptäcka återstående svårigheter där var och en måste improvisera sig fram bland papperskorgar, gräs och småsten. Bussens betydligt planare och renare alternativ är nog farligt lockande då.
Efter ytterligare två veckor (13 september) togs de orange skyltarna bort. Därmed blev det tydligare att man själv måste leta efter en väg förbi. Efter två månaders byggande (3 oktober) öppnades raka vägen genom Gamla Allén igen för gående och cyklister, medan arbeten fortsatte bredvid.