Detta handlar inte om skyltar som har råkat ställas i vägen för andra skyltar, utan om en skyltprincip som används för cykelvägvisningen i Göteborg, men där de olika skyltarna på stolpen metodiskt döljer varandra.
Problemet
Jag brukar inte titta efter vägvisningsskyltar för cyklister eftersom jag oftast cyklar i områden som jag kan utantill. Men nyligen skulle jag åt ett annat håll än vanligt. Även om jag kan geografin i stora drag, behövde jag skyltningen för att se hur cyklar skulle slingra sig förbi de stora trafiklederna. Då märkte jag att jag ofta hade svårt att få bekräftat att jag fortfarande var på rätt väg. Ska jag fortsätta rakt fram eller har jag redan missat ett avtag?
Problemet är att vägvisningar åt tre eller fyra olika håll sitter på samma stolpe så att de döljer varandra. Eftersom Göteborg har detta skyltsätt som standard, finns problemet lite överallt. Jag ska ge några exempel.
Järntorget
Järntorget med Första långgatan åt höger. En förstoring av skylten är infälld i bilden.
För att läsa skylten som pekar åt höger måste jag som cyklist först svänga höger, köra förbi skylten och sedan stanna för att läsa den. Det känns inte jättekäckt att stå stilla i den smala cykelbanan efter svängen medan andra försöker cykla förbi, inte heller att vända om mot trafikriktningen om man kommer fram till att det inte var rätt väg.
Jaegerdorffsplatsen
Härifrån skulle jag behöva se vilka mål jag når om jag cyklar rakt fram. Skylten står längst till vänster, men det går knappt ens att se att det finns en skylt för riktning rakt fram.
Nu har jag kört så långt jag kan utan att stå ute i körbanan, men skylten är fortfarande helt dold.
Nu står jag mitt ute i körbanan men kan fortfarande inte läsa den skylten.
Man vill kunna läsa destinationsskyltarna innan man väljer väg. När man väl ger sig ut på den nya vägen ska man inte lockas att vrida huvudet ur led för att läsa skyltarna bakom sig. Då behöver man istället ha full fokus på trafiken.
Varför har detta skyltsätt valts?
Jag har aldrig sett en sådan skyltlösning användas för bilar. Kanske har det prövats en gång i tiden, men man har nog i så fall snabbt insett att det blev väldigt opraktiskt. Metoden passar nog bäst på vandringsleder i vildmarken där stigar korsar varandra, där man stannar till, sätter ner ryggsäcken och tar fram kartan. Det kan nog också fungera för gående i stan, som utan större besvär kan gå runt och betrakta skyltens alla sidor.
Men hur har denna lösning kunnat väljas för cyklister? Har man missat landvinningarna från skyltning för bilar? Har man egentligen bara haft fotgängare i tankarna när man designat lösningen för cykelvägvisning? Har man verkligen beaktat de spatiala komplikationerna och bedömt att de inte utgör något problem, eller har de helt enkelt förbisetts? Har man testat skyltarna i miljöer som är såpass främmande för testpersonerna så att de verkligen behövde skyltinformationen? Det var inte förrän då som jag upptäckte bristerna.
Jag noterar att bilden på en skylt med just detta problem kröner kapitlet Vägvisning i Trafikkontorets tekniska handbok. (Ja, det var då, 2014)
Det kan säkert finnas cykelflanörer som tycker om att stanna till vid korsningarna och i lugn och ro läsa skyltar för att se vad som lockar, ungefär som man bläddrar i menyn på en restaurang. Men jag tror inte att det är den målgruppen cyklister som samhället har störst nytta av att bygga upp ett vägvisningssystem för. De viktigaste målgrupperna tror jag är de som använder cykeln till vardags men som ibland hamnar utanför välkända domäner, och de som vill pröva om cykling är ett så bra alternativ i stan så att de kan överväga att börja cykla till vardags. Ett system som fungerar bra för vardagscyklister kommer säkert också att fungera bra för flanörcyklisterna.
Jag tycker att cykeln bör ses som ett fördelaktigt alternativ till bilen i staden. Cyklister ska inte behandlas som ett slags gående.
Intressant skadegörelse
Det är inte ofta som skadegörelse innebär en förbättring, men det finns onekligen en viss chans att det blir så om det drabbar något som från början var en dålig lösning. Eftersom jag just fått upp ögonen för vägvisningsskyltarna, fångade denna stolpe mitt intresse på ett sätt som den inte hade gjort annars.
Åverkad skylt i närheten av Hagens kapell.
Här blev min destination läsbar trots att den förut varit dold av Särö-skylten. Genom denna höjdförskjutning slapp jag köra förbi, stanna och vända mig om. Att tvingas läsa upponer var ett överkomligt pris för den fördel som skadegörelsen hade tillfört. Den gav mig ett uppskattat flyt i cyklandet.
Tillägg 16/1
Jag såg just att Malin Andersson startade en tråd om dessa cykelskyltar i facebookgruppen ”Cykla i Göteborg” redan i april 2013. Många av kommentarerna där stämmer väl med det som jag skrivit här. Pär Nilsson tog dessutom kontakt med Trafikkontoret om saken och fick svar. Han har gett mig ok att återge här vad han skrev om det i facebookgruppen:
Pär Nilsson 11 aug 2013
Jag skrev till Trafikkontoret om skyltningen och fick följande svar:”Vi skall vid årets nyuppsättning av cykelvägvisare i del av Göteborg försöka att beakta att montera dem så att de olika riktningarna inte skymmer varandra. Monteringshöjden är sedan långt tillbaka bestämd för att undvika den tidigare omfattande vandaliseringen vi hade vid lägre montering. Om ca två år är hela Göteborgs övergripande cykelbanenät försett med vår typ av cykelvägvisare varför det är osannolikt att vi börjar sätta/montera någon annan typ i närtid efter detta.”
Pär Nilsson 13 aug 2013
Så här bra gick det med Trafikkontorets försök att beakta monteringshöjd så att vägvisare i olika riktningar inte skymmer varandra:”Vid kontakt med vår byggprojektledare för upphandlingen av uppsättning av årets cykelvägvisare visade det sig att upphandlingen gått för långt för vi skulle kunna tillföra momentet med att sätta vägvisarna på olika höjd. Vi får se om vi kan prioritera in inventering av alla våra vägvisare under de kommande åren för att ev sätta dem på olika höjd.”
Tillägg 20/1
Pär Nilsson har haft kontakt med Trafikkontoret igen om skyltningen. Så här svarade de:
Tack för ditt e-mail där du undrar varför cykelvägvisningen i Göteborg ser ut som den gör med tanke på att skyltarna på vissa ställen skymmer varandra.
Jag kan egentligen inte ge dig något svar på den frågan. Utformningen togs fram någon gång på 90-talet och troligtvis hade de bl a i åtanke att den skulle skilja sig från vägvisningen från bilar för att tydliggöra vilka trafikanter som skulle titta på vilka skyltar. På vissa ställen blev detta inte helt lyckat på vissa ställen där, som du skriver, skyltarna skymmer varandra . Du hänvisar till Mölndal som lyckats. Det sätt som de sätter upp skyltarna med olika höjd fungerar tyvärr inte i Göteborg eftersom vi har många fler målpunkter som vi hänvisar till och därmed större skyltar. När vi någon gång i framtiden ska byta ut vägvisningssystemet för cykel är det en av flera saker vi måste ta hänsyn till.
Tack Pär för rapporten! (Han har försökt lägga in kommentarer, men min captcha funkar tyvärr inte i hans webbläsare.)
Mycket märkligt, som du säger förloras en del av värdet med cykelvägvisningen genom denna utformning. I Sthlm har vi valt att sätta vägvisarna som är i 90 graders vinkel till andra på annan nivå (ungefär som den som är skadad!). Grunden måste vara att skyltarna ska vara läsbara under färd. Detta har nu drivits ännu längre i Sthlm där cykelvägvisningen nu uppdateras och fler tabellvägvisare används INNAN korsningarna för att man i god tid innan korsningen ska få info om vägval och därmed inte behöva tveka vid korsningen.
En cykelvägvisning som ger cyklisten framförhållning skulle imponera på mig om jag mötte den. Även om jag vet vart jag ska, skulle den visa mig att det bakom skrivbordet sitter någon som vet precis vad cykling är. Det är en skön känsla.
Jag säger därmed inte att allt är dåligt för cyklar i Göteborg – långt därifrån. Men just skyltarna kändes inte riktigt designade för riktig cykling.
Jag har också tänkt på att det är svårt att se dessa skyltar i farten. Jag använder dem inte heller så ofta – av samma anledning som du. Men när jag väl använder dem så är det som att vrida nacken av sig själv när man passerar för att lyckas se rätt sida när man cyklar förbi.
Skulle inte dessa skyltar bytas ut i Göteborg? Är det de nya skyltarna på dina bilder eller är det fortfarande de gamla? (Jag vet dock inte vad skulle vara för skillnad på de nya och gamla skyltarna.)
Jag utgår från att det är den nya skylten som avbildas och beskrivs i Trafikkontorets tekniska handbok. Där står ”Generellt används cykelstolpen modell ’Heden’. Rundfärgen på hela stolpen och skyltarna är cykelblå. Skylten är alltid dubbelsidig för att fungera som en orienteringspunkt både för gående och cyklister.”
I så fall visar nog mina bilder den gamla skylten, trots att de är tagna för bara en månad sedan. Skillnaden mellan gammal och ny skylt verkar dock vara hårfin. Det är nog främst färgen som ändrats från svart till blå. Jag noterar att designen är tänkt även för gående, men det verkar som att man med de glasögonen har förlorat lite för mycket av cykelperspektivet.
I Facebook-gruppen ”Cykla i Göteborg” har en användare fått detta svar när hen påpekat det olämpliga i att vägvisarna sitter på samma höjd: ”Vid kontakt med vår byggprojektledare för upphandlingen av uppsättning av årets cykelvägvisare visade det sig att upphandlingen gått för långt för vi skulle kunna tillföra momentet med att sätta vägvisarna på olika höjd. Vi får se om vi kan prioritera in inventering av alla våra vägvisare under de kommande åren för att ev sätta dem på olika höjd.”
Det räcker dock inte med att sätta skyltarna på olika höjd. Då tror jag det fortsatt blir problem med att se om en är på väg åt rätt håll innan en är framme vid skylten. Det är bara att ta lärdom av hur skyltarna för trafikanterna på körbanan ser ut.
Tack för att du tipsade om denna artikel i facebookgruppen! Det var tack vare det som den lyftes upp där så att jag såg den härom dan!
Eftersom Pär precis gav mig ok att återge hela hans beskrivning av kontakten med TK, la jag in den i artikeln. Att vi båda ville återge deras senaste svar visar väl bara att vi bägge tycker att det var viktig information.
Till sist håller jag med dig om att framförhållningen blir mycket bättre om skyltar alltid riktas rakt mot den avsedda läsaren. Det är ju precis som du säger ingen obeprövad teknik.
En av mina favoriter sitter i höjd med Viktoriag. 17.
Två skyltar på stolpen, båda riktade längs med gatan, ganska långt från varje form av korsning.
Först tittade jag på gatubilden i hitta.se och skymtade efter mycket letande din skylt. Den stod väl dold bakom några grenar på ett jätteträd, kanske en urgammal alm. Men irl är det helt annorlunda. Almen finns nu bara som ett minne i form av en låg men respektingivande stubbe. Skylten måtte ha hört din kritik, för den har flyttat sig ner till T-korsningen. Där syns den och gör nytta, åtminstone om man kommer från Engelbrektsgatan.
OT: På den tiden när musiklärarutbildningen bedrevs i fyllan och villan var det just det flotta Viktoriagatan 17 som var villan. Betongkolossen på nummer 19 fick då förstås heta fyllan, men också bunkern.
Tusan också, en anledning mindre att gnälla…;)
(Hålet i trottoaren finns kvar i alla fall, mitt framför ”skylten” med No.17)