Är gång effektivast 2035?

Remissutgåvan av Göteborgs trafikstrategi 2035 påstår att gång är effektivare än cykling. Det ifrågasätter jag starkt. Jag tror att det med god marginal är tvärt om. Så här tänkte jag skriva i mitt remissvar (inskickat 24 juni). Synpunkter?

Remissutgåvan sid 29:
Näst efter att resa till fots är cykling det mest effektiva, resurssnåla och hälsosamma trafikslaget.

Är det sant att gång är effektivare än cykling? Jag hittade lite energidata på nätet, dock utan att veta något om tillförlitligheten. Kalorier.info har en tabell som visar energiförbrukningen för en timmes förflyttning på olika sätt och i olika hastigheter. När jag räknar om dessa värden till energi per sträcka, framstår cykling som ungefär dubbelt så effektivt som både gång och löpning.

Gång kräver 255-291 kJ/km (vid 4 resp 8 km/tim)
Löpning kräver 290-281 kJ/km (vid 10 resp 18 km/tim)
Cykling kräver 140-144 kJ/km (vid 18 resp 40 km/tim)

En webbartikel om Human power visar staplar för energi per sträcka för olika transportsätt. Även där framstår cykling som klart effektivast.

Eftersom cyklister normalt håller runt fyra gånger så hög hastighet som gående är cykling dessutom mycket mer tidseffektivt.

Påståendet på sid 29 behöver antingen styrkas eller ändras. Det är på intet sätt självklart att man kan uppgradera cyklistens effektivitet genom att be hen kliva av och börja gå istället.

Det här inlägget postades i Förslag, Trafikstrategi 2035. Bokmärk permalänken.

3 svar på Är gång effektivast 2035?

  1. Kalle skriver:

    Tack för att du engagerar dig i detta! Det är verkligen uppskattat!

    Skrivningen du pekar på är en minst sagt en tvetydig sådan. Effektivitet kan ju mätas på många olika sätt och i remissutgåvan har man inte specificerat på vilket sätt man menar. Du använder ju dig av en definition som enbart inkluderar energiförbrukningen per km för personen i fråga. Man skulle t.ex. också i effektivitetsbegreppet kunna inkludera kostnader för att uppföra infrastruktur för respektive trafikslag. I vilket fall som helst måste man i den färdiga trafikstrategin förklara mer utförligt vad man menar med effektivitet, resurssnålhet och hälsosamhet för att skrivningen ska få någon som helst relevans.

    Källhänvisningar verkar det heller inte finnas mycket av men det kanske är en vedertagen princip i sammanhanget? Oavsett vilket gör avsaknaden av källhänvisningar inte gott för trovärdigheten.

    • admin skriver:

      Tack för dina uppmuntrande ord!

      Jag förstår att det kan bli tunt med kommentarer om mina strategifrågor. Dels är det lite annat än de vanliga ämnena om platser och situationer som många kan känna igen, och som man nog förväntar sig när man surfar in här. Dels tycker kanske folk att de hade behövt läsa strategidokumentet själva innan de yttrar sig.

      Men spontana åsikter är mycket välkomna. Det kan få mig att se mina frågor från lite fler vinklar, vilket kan hjälpa mig till förbättringar. Även ”det där fattade jag inte” är alltså mycket nyttig input.

      Apropå effektiv gång: Jag håller med dig om att man kan uppfatta effektivitet på olika sätt. Men jag nöjer mig nog med att ta upp energi- och tidsaspekterna. Menar de något annat, är det bättre att de själva förtydligar vad de faktiskt var ute efter än att vi uppfinner tolkningar för att rädda utsagan.

  2. Åsa skriver:

    Haha, underbart! Personligen skulle jag inte hinna annat än att promenera om jag skulle lämna kvar cykeln i hallen där hemma. Inte särskilt effektivt om man säger så.
    Men visst, begreppet bör definieras i Gbg:s trafikstrategi då det är minst sagt luddigt i vad de baserar sitt påstående.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *