Centralen runt, sträcka B

I min expedition att cykla runt centralen i Göteborg ska vi nu söka oss fram längs sträcka B, via cykelbanan rakt fram mot Hotell Post. Går det? Att man aldrig hamnar här när man cyklar från andra hållet väcker viss oro.

Vi startar där Odinsgatans cykelbana når Åkareplatsen, och väljer denna gång cykelpassagen rakt fram.

Sträcka B går från Odinsgatans cykelbana, via två cykelpassager över 8 bil-, buss- och spårvagnsfiler, sedan rakt mot Hotell Post och utmed Burggrevegatan till centralen. (Foto från Eniro)

Vi närmar oss nu Hotell Posts baksida. Ett glasgrönt hus anas längst t.h. bakom bussen. Det tillhör centralstationen som det alltså är vår uppgift att runda.

Utformningen visar att den dubbelriktade cykelbanan böjer åt höger. Det ser lovande ut. Åt vänster breder en torgliknande stenlagd yta ut sig.

Vi svänger alltså höger och styr rakt mot Burggrevegatans täta trafik med stationens första perronger bakom. Strax före denna trafikled rundar vår bana cykelparkeringen och svänger vänster igen. Det är rätt håll för oss.

Men bakom hörnet får vi tji. Cykelbanan har upplösts i intet. Mer exkluderande trottoarkänsla än så här kan det väl knappast bli?

När jag stod och betraktade detta bedrägeri kom en cyklist. Hon valde att fortsätta och kryssade försiktigt bland väntande resenärer på den smala trottoaren. Kanske var hon lika lurad som jag, behövde ändå komma vidare och såg väl inga rimliga alternativ.

I förslagslådan under den mycket hedervärda kampanjen ”Lätta ditt cykelhjärta” skrev signaturen Calle 2014-05-15: ”Jag undrar hur det är tänkt att man ska cykla mellan Åkareplatsen och centralstationen? Kan knappast vara den enda som förbryllats över hur cykelbanan upphör bakom posthotellet?”

Nej Calle, du är inte den enda.

Någon genhetskvot blir det inte för denna sträcka eftersom målet vid centralens huvudentré inte går att nå på lagligt sätt.

Senare prövade jag att cykla sträckan från andra hållet. Jag kom på gatan i bussfilerna utanför den smala trottoaren, passerade hållplatsen och var nyfiken på när utformningen skulle bjuda upp mig på trottoaren med cykelbanan och cykelparkeringen. Men det hände inte. Utformaren tyckte att jag skulle fortsätta cykla i gatan ända till den ursprungliga kurvan.

Tillbaks till den ursprungliga kurvan. Är det meningen att vi cyklister ska svänga vänster här trots att cykelbanan skickar iväg oss i en högersväng innan infartens gatsten tar över och suddar ut alla ledtrådar?

Ja, kanske svänger inte cykelbanan höger som jag utgick ifrån. Kanske är utformningen en svårtolkad signal om att banan helt enkelt tar slut här och att det bara är en bred trottoar efter svängen. Om det är så man ska tolka våra ytbeläggningar, har Vasagatans allé inte en cykelbana utan ett helt pärlband av tvärt avslutade och osammanhängande cykelbanestumpar, avskurna från varandra med gatstenspartier.

Vill utformaren att banans alla cyklister ska svänga vänster här istället? Trots böjen och cykelställen till höger? Det är lite som att peka åt höger men böja pekfingret så att fingertoppen pekar vänster. I bilarnas värld hade det stått återvändsgränd åt höger. Vad som händer om vi svänger vänster får vi undersöka i en egen delrapport. Den sträckan kallar vi B1 – en variant på sträcka B.

Daniel Andersson påpekade i en kommentar nedan att det finns ett övergångsställe vid det bedrägliga hörnet med den spatserande duvan som blev vår vändpunkt. Det leder över Burggrevegatan. Om man cyklar över där når man faktiskt andra halvan av sträcka A, cykling i körbanan. Det är kanske inte vad man tänkt sig om man valde bort sträcka A från början. Vi kan kalla alternativet för sträcka BA, men jag går inte djupare in på det.

Delrapporter för alla sträckor nås via innehållsförteckningen sist i hela projektets förord.