GP skrev den 3 juni om Skeppsbrons utveckling och hur Göteborg arbetar med den. Trots att det är ett av de viktigaste pendlingscykelstråken nämner projektchefen inte ordet cykel. Utvecklingen blir väl inte ännu en cykelavveckling som vid Stenpiren strax intill?
Cykeln nämns inte
I GP:s artikel berättar Rune Arnesen, projektchef på Älvstranden utveckling om Skeppsbron-projektet. Ordet cykel nämns inte. Och inget av det som sägs visar att cykeln finns med på kartan. Det som nämns är att Skeppsbron ska bli en levande plats för alla göteborgare, en ny mötesplats som pulserar av liv. Allt som görs syftar dit. Det kommer att byggas 450 lägenheter. Älvstranden utveckling styr hur bottenvåningarna används. Kanske ett nytt restaurangdistrikt, funderar man.
Cykeln nämns som sagt inte. Däremot nämns bilen – i form av ett nytt stort underjordiskt garage. Och den som varit vid Stenpiren vet att där dominerar kollektivtrafiken totalt.
En massa bilar och stora kollektivtrafikfordon gör inte alltid en stad välkomnande. Tänk om vi byggde staden så att fler ville cykla istället! Vissa städer gör så. Blir Göteborg en av dem?
Från småstad till nära storstad
Göteborgs Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 inleder sin sammanfattning på sid 9 med konstaterandet:
Utgångspunkten, att Göteborg är på väg från en stor småstad till en nära storstad, innebär att staden förtätas och att fler målpunkter kommer att ligga inom gång- och cykelavstånd. I en nära storstad ska det vara snabbt, enkelt och säkert att cykla.
I en storstad måste man ta hänsyn till att trafik inte alltid är lokal, utan att man måste kunna passera ett område för att kunna ta sig mellan hem och arbete eller vilka målpunkter man kan ha i sin vardag. Speciellt viktigt är det att ordna så att det är lätt att välja något av de trafiksätt som staden vill gynna. Det är ju så man kan gynna dem. Och i en nära storstad är cykeln ett fantastiskt lämpligt trafiksätt.
Kommunen kräver stor cykelhänsyn
Nedan beskrivs tre viktiga saker för Göteborgs, pendlandets, hälsans och miljöns framtid. Jag hittar tyvärr inga spår av dessa av staden uttalade strävanden i artikeln, men hoppas innerligt att de finns med på kartan och att projektet har gett dem en seriös behandling. Den märktes inte i GP-artikeln. Kanske togs den upp i intervjun men redigerades sedan bort. Hur som helst behöver behandlingen av genomfarts-cykelbanan synliggöras.
1. Göteborg fredade stomcykelnätet 2007
Två långa s.k. stomcykelbanor för pendling inrättades med villkorat miljonbidrag från Naturvårdsverket. En av dem går längs älvstranden förbi Skeppsbron. I Göteborgs Trafiknämnds möte 2007-01-26 beslutades:
– att förändringar på stomcykelnätet som innebär tillkommande konfliktpunkter mellan cyklister och andra trafikanter måste motiveras särskilt för att få genomföras.
(§ 16, dnr 2580/06 om stomcykelnät)
2. Göteborg vill tredubbla cyklandet
Cykelprogrammet annonserar sina två huvudmål på sid 9:
MÅL:
– 2025 har antalet cykelresor tredubblats.
– 2025 tycker tre av fyra göteborgare att Göteborg är en cykelvänlig stad.
Det går naturligtvis inte om man blockerar, tränger ihop, kringelikrokar och oframkomliggör cyklandet längs de viktiga stråken. Motsatsen är nödvändig om Göteborg ska lyckas. Det inser Göteborg mycket väl. Trafikdirektören visar det exempelvis i sitt förord på sid 3 till cykelprogrammet:
Trots dessa kvaliteter har cykeln haft en undanskymd roll i Göteborgs trafiksystem. Men nu är det slut med det.
3. En pendlingscykelled är utpekad här
Cykelprogrammet anger tydliga funktionskrav på pendlingscykelnätet på sid 37. Och på sid 40 finns kartor där man ser översiktligt var lederna går. En viktig pendlingscykelled är den tidigare statssubventionerade stomcykelbanan längs södra älvstranden som går förbi Skeppsbron. Här ska man alltså kunna cykla i 30 km/tim och köra om varandra – i bägge riktningarna samtidigt – oavsett cykelvolymer. Genhetsfaktorn ska vara lägre än 1,25. Det ställer naturligtvis krav på stadsplaneringen.
En 200 m lång del av denna snabba led har vid Stenpiren omvandlats till gångfartsområde. Den har skyltats cykelbana upphör, så före måste man numera sakta in, genom området ska man framföra cykeln i gångfart och efteråt får man börja accelerera så att man kommer upp till sin pendlingscykelfart igen. Vad innebär denna strypning för krav på framkomlighet på resten av leden för att den fortfarande ska kunna klara kravet på medelhastighet för pendelnät?
Förmodligen vet Rune Arnesen det, eftersom han i artikeln berättar att man gjort ett antal flödesstudier för att försöka få ett grepp om hur folk kommer att röra sig i området. Jag hoppas att man i dessa studier varit medveten om Göteborgs funktionskrav på pendlingscykelnätet, den högsta klassens cykelnät, den klass som denna led tillhör.
Frågor till Rune Arnesen
Jag vill att Rune Arnesen, projektchefen på det kommunala bolaget Älvstranden utveckling, förklarar hur projektet kommer att hantera pendlingscykelstråket genom Skeppsbron och hur man applicerar cykelprogrammet i detta område. Speciellt vill jag att han kommenterar mina tre punkter:
- Göteborg fredade stomcykelnätet 2007. Tillkommer några konfliktpunkter eller andra begränsningar på cykelleden genom Skeppsbron? Är det i så fall avstämt mot TN § 16, dnr 2580/06 enligt ovan?
- Göteborg vill tredubbla cyklandet. Kommer cykelleden genom Skeppsbron att byggas för tredubblad trafik?
- En pendlingscykelled är utpekad här. Kommer cykelleden genom Skeppsbron att vara en fullvärdig pendlingscykelbana enligt cykelprogram 2015-2025?
Jag kommer att återge hans svar här när jag får det. Men innan jag ber honom svara, vill jag ha lite remissreaktioner från er så att jag kan göra förbättringar i denna text. Så välkomna att kommentera!
Svaret som jag INTE vill ha
Vad som helst men inte detta:
NIMBY – Not In My Backyard! Cykla kan ni väl göra någon annanstans där människor inte vill vara. Ni rubbar våra cirklar. Vi vill ha flanörer, kollektivtrafik och bilparkeringar, inte en massa cyklister som stör oss andra genom att hasta förbi till sina jobb. De tar för mycket plats och inkräktar på stadsutvecklarnas frihet. Stadsutvecklingen blir mycket lättare om vi kan tänka bort alla cyklister som nödvändigtvis måste köra fortare än gångfart. Och det gäller i varje enskilt område som vi kommer att arbeta med.
Jag återkommer om vilket svar jag verkligen får när jag skickat frågan.
Tillägg 6/6: Några justeringar
Jag har fått många uppmuntringar här och i min tråd i Facebookgruppen ”Cykla i Göteborg”, men också några synpunkter som jag försökt arbeta in. Tack för all respons hittills!
För att det inte ska framstå som att jag påstår att projektet negligerat genomfartstrafiken med cykel har jag förtydligat i avsnitt ”Kommunen kräver stor cykelhänsyn”.
Jag har också uppmanats bli mer specifik i mina frågor. Jag har därför förtydligat fråga 1, 2 och 3 i avsnitt ”Frågor till Rune Arnesen”.
Dessutom har jag petat in en liten mening till i bildtexten. Jag är öppen för ytterligare synpunkter tills i morgon kväll. Då är det nog dags att ställa frågorna.
Tillägg 7/6: Frågorna skickade
Jag har nu skickat mina tre frågor till Rune Arnesen på projekt Skeppsbron och bett om svar som jag kan publicera här.
Tillägg 29/6: Påminnelse till Älvstranden Utveckling AB
Jag har ännu inte fått något svar, så jag skickade frågorna igen och bad om ett mänskligt livstecken från dem.
(Älvstranden Utveckling AB svarade 30/6 att de påmint Rune Arnesen)
Tillägg 10/10: Ny påminnelse till Älvstranden Utveckling AB
Den utlovade påminnelsen till Rune Arnesen har ännu inte gett resultat. Jag påminde igen.
Tillägg 26/1 2018: Två påminnelser till
Inget svar. Den 27 november 2017 bad jag därför kontaktcenter för stadsmiljö hitta någon annan än Älvstaden Utveckling AB som kunde svara mig. Ingen respons! Så idag påminde jag ännu en gång. Jag skrev:
”Jag har ännu inte fått svar på denna fråga som jag ställde 7 juni, 29 juni, 10 oktober, 27 november 2017 och som jag nödgas ställa återigen!
Annars brukar jag alltid få svar på de trafikrelaterade frågor jag skickar in, och de brukar vara raska och hjälpsamma. Nu begär jag att ni fördelar denna fråga till någon pålitlig person, berättar för mig med vändande post vem ni fördelat den till och ber hen höra av sig till mig för att anmäla att frågan nått fram. Sedan får hen naturligtvis ta den tid som krävs för att ge ett seriöst svar.”
Tillägg 29/1 2018: Skyndsamt svar på mina frågor utlovas
Den 29 januari fick jag följande kvitto från kundtjänst för stadsmiljö:
”Jag har vidarebefordrat ditt ärende till trafikkontoret för vidare handläggning. Ansvarig handläggare kommer att svara direkt till dig. Ditt ärende hanteras skyndsamt, men svarstiden kan variera något beroende av ärendets natur och möjlighet till hantering.”
Tillägg 18/2 2018: Underlag från TK i torsdags
Den 15 februari fick jag svar från en projektledare på Trafikkontoret. Han beklagade att jag inte fått svar tidigare, och han försåg mig med genomförandestudien för Skeppsbron på 186 sidor samt bilagor, tillsammans 352 sidor som jag nu får orientera mig i. Han tipsade mig speciellt om avsnitt E i studien och bilagorna 21 och 22. Så nu är bollen hos mig.
Bra skrivet, blev förbannad när jag läste artikeln, nåla fast dom vid väggen!
Nåja, jag är ju inte IS precis 🙂 . Hoppas snarare på en konstruktiv dialog där kommunens cykelprogram får ett ord med i laget.
Jag menade inte bokstavligen att du skulle göra det 😉 mera att du gör ett fantastiskt jobb med att uppmärksamma problematiken.
Jag anade väl det. Tack ska du ha 🙂 !
Mycket väl formulerad bakgrund!
Jag tror det kan vara viktigt att tydliggöra frågorna du vill ha svar på för att undvika svepande, generella svar fyllda med floskler. Försök konkretisera frågorna mer och ställ dem mot det som hänt vid Stenpiren och hur de ska undvika samma sak igen.
Det vore även intressant att veta om de anser lösningen vid Stenpiren vara problematisk och vad de gör för att åtgärda den i samband med Skeppsbro-projektet i så fall.
Tack Daniel för synpunkter! Som du ser av mitt tillägg har jag försökt förtydliga mina frågor. Däremot vill jag inte hålla Skeppsbron-projektet ansvarig för vad som gjorts vid Stenpiren. För om alla gör som Stenpiren kan man nog sluta cykelblogga och börja samla frimärken istället. Då hjälper tre frågor föga.
Mycket välformulerat och väl avvägda och viktiga frågor. Jag har korrläst och kan konstatera att det ser väldigt bra ut! Undrar bara varför du skriver km/tim istället för km/h.
Ser med viss oro fram emot svaren du kommer att få på dina frågor.
Hälsningar från en som ofta svär när hon cyklar genom staden.
PS. Lite trist formulering i cykelprogrammets mål nummer två, kan jag tycka. Hade gärna sett ett ”minst” före ”tre av fyra” 🙂
Tack för din uppmuntran! Nu skickade jag in mina frågor till projektet.
Jag kollade i cykelprogrammet och de skriver genomgående km/h. Det är ju också korrekt SI-enhet när jag tänker efter. Nu har jag skickat in artikeln som worddokument till projektet med km/tim och tänker inte ändra i det redan skrivna. Det får betraktas som utgivet. Men jag ska bättra mig framöver. Bra påpekande.
Jag svär inte när jag cyklar, det svär jag på 🙂
Och jag räknar kallt med att Göteborg inte kommer att vidta motåtgärder om fler än tre av fyra skulle visa sig tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad.
Jag mindes plötsligt den här gamla artikeln och sökte upp den för att se om du fått svar. Alltså inte svar från ÄU på snart 10 mån, det är ju rent fantastiskt dåligt!
Jag är även mycket nyfiken på TKs genomförandestudie, den nämndes i en artikel i Göteborg Direkt i veckan. Har du hittat svar på frågorna däri? Har du hittat några problem för stom/pendlingscykelbanan? Riktlinjerna är ju tydliga och när jag tittat i planveskrivningen finns stomcykelbanan omnämnd där, så det känns som helt omöjligt att missa kraven?!
Ändå anar jag att du är besviken. Och ÄU har inte velat bemöda sig att svara. Vari ligger problemen?
Ja, vari problemen ligger funderar jag mycket på. Det handlar antagligen om att de som planerar inte omfattar alla aspekter av vad kommunen vill åstadkomma.
– Kanske är de som ritar området lyckligt ovetande om att Göteborg vill tredubbla cyklandet och att detta är en mycket viktig led. Göteborg har ju utpekat denna stomcykelbana (en av två eller en av fyra i hela stan, beroende på hur man räknar) att uppgraderas till pendlingscykelstråk.
– Eller så anar man att det finns cykelkrav men man vågar inte titta efter närmare eftersom de kan hämma friheten att utforma som man har lust. Då kan det vara bekvämt att luta sig mot andra krav som också finns.
– Eller så är man fullt medveten men väljer att köra över, kanske påhejad av likasinnade.
– Eller så är man fullt upptagen av sitt eget lilla geografiska område och har ingen känsla för att en stad av Göteborgs storlek inte bara kan ha kapillärkärl utan även behöver rejäla artärer och vener för de trafikslag som staden vill prioritera. Jo, rejäla artärer och vener fattar man nog när det gäller kollektivtrafiken. Men att cykeln också behöver ett sådant synsätt om den ska kunna bli så viktig som Göteborg vill, det känns det inte som att man förstår.
Att erkänna sådana brister kräver nog ganska mycket, speciellt som projektet har hållit på så länge och haft så många hinder längs vägen. Det kan finnas en kollektiv önskan att blunda för fler hinder och ”just get it over with” nu. Hoppas att läkare mitt i svåra operationer inte tänker likadant. Det här organet måste behandlas, men vad som därmed händer med kroppen som helhet får någon annan ta ansvar för.
Så jag vet faktiskt inte hur man angriper sådant på ett sätt så att man når fram till dem som behöver nås.