Remissutgåvan av Göteborgs trafikstrategi 2035 visar hur ett utbyggt spårvagnsnät kan se ut. Jag saknar dock tankar på hur spårvagn, västlänk och höghastighetståg ska få bra kontakt med varandra. I mitt remissvar tänkte jag peka på ett hotande glapp och efterlysa samordning av dessa system (inskickat 24 juni). Hur viktigt tror ni att det är?
I trafikstrategins principskiss för det framtida spårvagnsnätet framträder en ringled som inkluderar Hisingen.
En sådan järnring skulle bli ett genombrott. Dels måste inte längre alla spårvagnslinjer gå genom centrala Göteborgs nålsöga. Dels är ringen också en viktig förutsättning för transformationen av Hisingen från satellit till en fullvärdig del av Göteborg.
Ringen kommer säkert att bli en ryggrad i Göteborgs kollektivtrafik. Därför måste den ses i relation till framtidens övriga spårbundna färdmedel såsom Västlänken och höghastighetstågen (till Oslo, Malmö och Jönköping-Stockholm). Hur kan bra kopplingar mellan dessa tre spårsystem åstadkommas?
En viktig poäng med Västlänken och speciellt Hagastationen är att alla pendlare som ska till Hisingen eller västra Göteborg inte ska behöva byta på Centralstationen. Men då skulle spårvagnsringen behöva ha kontakt med Västlänken även vid Hagastationen. Ringens nya älvförbindelse, Lindholmsförbindelsen, är tänkt att gå mellan Stigbergstorget och Lindholmen. Det skulle tyvärr ge ett besvärande glapp på 1,6 km fågelvägen mellan Hagastationen och spårvagnsringen. Hur kan det problemet lösas?
Planeringen av höghastighetstågen verkar ännu inte ha kommit särskilt långt. Men det borde ändå vara en mycket viktig pusselbit för Göteborgs tillgänglighet i ett vidare perspektiv. Höghastighetståg är samtidigt ett sätt att skona miljön från den belastning som en mängd kortare flygresor utgör. Då är det viktigt att tågen får en bra placerad station i Göteborg, och att både stadens och regionens kollektivtrafik ligger inom bekvämt räckhåll.
Av dessa skäl skulle trafikstrategin behöva göra sitt bästa för att relatera de tre spårsystemen till varandra så att de kan samverka. Remissutgåvan saknar helt ett sådant samordningsresonemang. Vi vet förstås inte idag exakt vilka krav som framtida system kommer att ställa, men vi måste ändå skapa minst ett tänkbart lösningsförslag som kan integrera dessa tre. Ju längre vi väntar, desto fler låsningar får vi som kan blockera möjligheterna till en bra helhetslösning.
Jag tror man får fundera på hur Västlänken är tänkt att användas. Det rimliga vore att fortsätta med jvgen under jord från nuvarande centralstation till Torslanda eller Frölunda. Då får man lite nytta av Västlänken om an skall till/från västra Göteborg.
Från början tog jag för givet att det var i den skalan Västlänken var tänkt. Men inför valet 2010 insåg jag att det inte alls var planen. Då sprang jag frenetiskt runt bland valstugorna för att diskutera med politikerna, men alla sa att det inte fanns något att diskutera. De hade ju redan kommit överens.
På denna blogg hade jag inte tänkt fastna i ändlösa diskussioner om Västlänk, trängselskatt och demokrati. Men ändå måste jag erkänna att min sinnesfrid med den beslutade lösningen fortfarande inte riktigt har infunnit sig. Jag är inte alls säker på att det blir den robusta bas för framtidens vidare utveckling av hållbar samfärdsel som vi behöver. Men det finns ju andra som är ärligt övertygade.