I remissutgåvan av Göteborgs trafikstrategi 2035 upprepas gång på gång att Göteborg och hela dess trafikapparat måste bli hållbar. Men på några ställen står detta ord i sammanhang som indikerar att det kanske har tömts på innehåll. I mitt remissvar tänker jag begära att det görs kristallklart vad man faktiskt menar med ”hållbar” (inskickat 24 juni). Säg gärna vad ni tycker om följande:
Ordet hållbar används 40 gånger i texten. Det är klart motiverat. Att har ett hållbarhetskrav på trafiksystemet är precis så viktigt som dessa upprepningar betonar.
Våra förfäder kunde uppfatta världen som oändligt stor, som bjöd dem outtömliga resurser, som omärkligt absorberade alla deras utsläpp och dit alla människor som man inte behandlade väl kunde flytta. Därför har evolutionen kunnat bygga in ett sådant förenklat förhållningssätt i den mänskliga hjärnan. Men nu har vi slagit i jordens gränser och upptäckt att oändligheten var en chimär och att ändligheten har högst påtagliga konsekvenser för liv på denna planet. Det har blivit hög tid att börja tänka globalt på jordens överlevnad och välgång, och att agera lokalt därefter.
Ordet hållbar rymmer i sig ett långsiktigt perspektiv. På några ställen i strategin har detta ändå betonats extra genom uttrycket ”långsiktigt hållbar”. Det förekommer på sid 53 och hela sex gånger på sid 14-15. I förklaringen av robusta system på sid 71 har man med uttrycket ”hållbar över tid” åstadkommit samma förstärkning.
Men mot detta står ett något oroande uttryck ”uthållig tillväxt”. Det är namnet på ett styrdokument från Göteborgsregionens kommunalförbund (sid 15, 27). Uttrycket anammas också i själva trafikstrategin när den på sid 26 förklarar vad som menas med en nära storstad: ”En nära storstad är en del av sin region och en motor för uthållig tillväxt”.
Det råder stor målträngsel mellan uthållighet och tillväxt. Den omedelbara fråga är därför hur de som använder detta uttryck tänker prioritera i alla lägen där de två står emot varandra. Är uthålligheten ett absolut krav eller bara en garnering som ska göra ordet tillväxt mer rumsrent?
Tillväxtverket förklarar hållbar tillväxt genom att utgå från människans ekonomiska, miljömässiga och sociala behov nu och i framtiden. I en figur ritar de behoven som tre områden som inte alltid sammanfaller. De olika överlappsytorna ges följande namn:
- Ekonomi + Miljö = Grön tillväxt
- Ekonomi + Socialt = Inkluderande tillväxt
- Socialt + Miljö = Handlingsutrymme
Hållbar tillväxt markeras som den del där alla områden överlappar varandra. Den hållbara tillväxten är alltså både grön, inkluderande och del av handlingsutrymmet.
Jag ser två problem med denna bild:
- Ordet tillväxt slinker in från ingenstans. Överlappet mellan ekonomi och miljö skulle jag kalla grön ekonomi, inte grön tillväxt. På samma sätt borde vi få inkluderande ekonomi istället för inkluderande tillväxt. För att man ska kunna ta det steg som Tillväxtverket gör utan att blinka, måste ekonomi vara synonymt med tillväxt. För mig framstår det som ett allvarligt tankehopp.
- Bilden är ritad som om det faktiskt finns en lagom stor yta som alla tre behoven stödjer. Om det verkligen finns ett sådant område är det förstås det man ska satsa på, oavsett om det innebär tillväxt eller ej. Men är det verkligen säkert att det finns något område där alla tre önskningarna kan tillfredsställs? Är det inte en risk att vetenskapligt mindre nogräknade visionärer frestas att satsa ändå med de grundläggande kraven bara delvis uppfyllda, i hopp om att det kommer att lösa sig senare? Är det inte just så vår begränsade hjärna spontant vill tänka, och är det inte också just det som försatt oss i den miljömässiga situation där vi befinner oss idag?
Hur pass möjlig konstruktionen ”hållbar tillväxt” faktiskt är att förverkliga kan jag personligen inte bedöma, och det gäller säkert många med mig. Vill man fördjupa sig i ämnet, är det nog nyttigt att förutom Tillväxtverkets förklaring även läsa den ambitiösa forskningsrapporten Hållbar tillväxt – möjlighet eller motsägelse? eller den korta diskuterande artikeln Hållbar tillväxt – är det möjligt?
Trafikstrategin bör undvika att använda uttrycket ”uthållig tillväxt” eftersom det är ifrågasatt och har såpass stora inre motsättningar. Det har strategin också gjort på många ställen genom att använda formuleringar som uttrycker att hållbarheten inte är förhandlingsbar. På sid 14 är det dock oklart. Där upprepar strategin en fras ur översiktsplanen för Göteborg som säger att ”Göteborg ska utvecklas till en livskraftig, långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer”. Ordet balans är alltför närbesläktat med kompromiss för att miljön och därmed hållbarheten ska anses vara säkert försvarad. Här krävs ett förtydligande så att inte den meningen blir en brasklapp mot alla andra förpliktelser kring hållbarhet i strategin.
Efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport Hur vi kan leva hållbart 2030, avsnittet ”Vad är hållbar utveckling?” på sid 19-20, börjar jag undra om även den till synes betryggande termen ”hållbar utveckling” döljer en smitväg och alltså inte står för det man skulle kunna tro. Trafikstrategin använder denna term på fem ställen. Det är viktigt att strategin inte blir en ordlabyrint, utan i en så dimmig omgivning tydligt deklarerar vilken betydelse och tyngd den själv lägger i orden hållbar, uthållig och i konstruktioner där dessa ord ingår.
Tillägg 11/10
I tisdags skrev Dagens industri att tiden av tillväxt är förbi. Ingressen lyder:
Västvärldens gyllene år mellan krigsslutet och millennieskiftet var en parentes. Framöver väntar magrare tider. Det hävdar HSBC:s chefsekonom Stephen King.
Artikeln finns här.