Örgrytevägens cykelbana har just fått ny asfalt. Hur jämn blev ytan? Vad beror ojämnheterna på? Och hur kan man undvika den uppenbara orsaken till de kraftiga ojämnheter som syns på den första bilden nedan?
Något är på gång
I förrgår var Örgrytevägens cykelbana plötsligt avstängd från Korsvägen och ungefär fram till övergångsstället mot Lisebergs huvudentré. Banans asfalt var nerhyvlad, och cyklisterna leddes förbi via uppfarten till Gothia Towers.
Bra att banan får ny asfalt, tänkte jag. Dels var den gamla väldigt ojämnt lagd, dels hade man en gång målat temporära fartbegränsande ribbor och annat som sedan hyvlats bort. Men det lämnade efter sig lika skakiga fördjupningar.
Före
För precis två år sedan visade jag er denna bild i släpljus:
Ojämn asfaltering på cykelbanan 2014 mitt framför Gothia Towers.
Det är tydligt att ojämnheterna beror på att välten kört på kantstödet och fortplantat dess ojämna kontur ut över cykelbanan. Och jag som cyklar här varje dag kan intyga att det kändes i sadeln.
Under
Igår morse den 1 november var asfalterarna redo att börja lägga ny asfalt på banan. Jag stannade och snackade lite med dem om den gamla banans ojämnheter och dess orsaker. De sa att vi måste välta ut över kantstödet. Det är så man gör. Kör man välten innanför kan det bli en liten uppstickande kant. Men vi kan lova dig att det blir jämnare den här gången.
Efter
På kvällen passerade jag igen, och då var asfalteringen klar och banan öppen igen. Läge för en ny släpljusbild:
Betydligt jämnare asfaltering på cykelbanan vid läggningen nu, 2016.
Fortfarande ser man att kantstenarnas ojämnheter haft viss inverkan. Men det är långt ifrån den kräppade yta som vi levt med innan. Vad är skillnaden?
I morse passerade jag i dagsljus:
Den nya asfaltens yta ligger oftast en aning högre än kantstödet!
Asfalterarna har inte varit lika snåla med asfalt som förra gången. Det gör att kantstödet oftast inte kommer åt att påverka välten som därmed inte fortplantar buckligheterna. Bra där! Asfaltkillarna fick rätt. Jag cyklade på banan med god fart och ytan kändes helt okej.
Hade man velat gå längre, kunde man ha låtit en maskin trycka ner kantstenarna lite på de ställen där den sticker upp innan man asfalterar. Det är nog en bra idé längs banor där sättningarna är stora.
Om välten undviker kantstenen
Ja, då kan det bli så här:
Närmast Korsvägen har välten hållit sig innanför kantstenen. Där höjer sig en del kantstenar något över asfalten.
Fördelen är då att kantstenens ojämnheter inte påverkar banans jämnhet. Nackdelar är att regnvatten kan hållas kvar och snöplogar kan skada kantstödet eller sig själva. Och den fotgängare som ska gå ut i gatan av vad skäl det nu kan vara, riskerar att snubbla på den oväntade lilla kanten som uppstår(!) ibland.
Slutsats
Jag tycker att asfaltläggarna löste problemet på bästa sätt! Det är bara att hoppas att kvaliteten inte bara berodde på just detta lagets personliga inställning och/eller mitt samtal med dem, utan att det är så här branschen kommer att ”bruka göra” beläggningar av cykelbanor i fortsättningen. Här kan säkert Trafikkontorets byggledare bidra till att det inte glöms bort. Det kostar ju trots allt lite extra asfalt som någon entreprenör kanske gärna frestas att snåla in på.
Tillägg 3/11: Om ytskikt i Teknisk Handbok
I Göteborgs omfattande tekniska anvisningar för utformning av trafikmiljön mm (TH 2016:2) står bl.a. följande om cykelbanors ytskikt:
”Cykelbanor bör ha minst lika hög standard som de parallella bilgatorna vad gäller beläggningar, lutningar med mera, för att undvika att cyklister cyklar i gatunätet. Ojämnheter i vägbanan är mycket obehagligt för cyklisterna. Därför skall stora jämnhetskrav ställas på cykelbanebeläggningar exempelvis vid återställandet av ledningsschakter.”
Tillägg 7/11: Beröm till TK och entreprenören
Jag skickade in denna artikel som beröm till TK och bad dem även ge mitt beröm vidare till entreprenören. Idag svarade deras planeringsledare:
”Tack för berömmet och analysen. Jag ska se till att sprida det så att vi tar åt oss det och förhoppningsvis blir ännu bättre.”
I Facebookgruppen Cykla i Göteborg har minst två trafikplanerare på TK visat sitt gillande, varav en är ledande cykelplanerare. Kul om alla möjliggörare också kan få del av den glädje som det nu har blivit att rulla fram på den här cykelbanan.
Tillägg 17/7 2020: Fortfarande slät!
Häromdan var det regn och vattenpölar lite överallt i stan. Men inte på denna cykelbana! Den har verkligen hållit måttet genom åren som passerat. Nu anläggs Västlänkens tunnel förbi Korsvägen och Liseberg. Jag undrar om det orsakar sättningar som gör slut på asfalterarnas högklassiga jobb, och om det i så fall kommer att återställas. Det är ändå en av Göteborgs viktigaste pendlingscykelbanor.
Vore det inte en idé att använda en kantsten som är jämn och inte huggen? bara en tanke.
Det blir säkert bättre då. Men med tiden sätter sig kantstenar mer eller mindre, så det kan bli höjdskillnad i skarvarna.
Även om kantstenarna i sig är släta så gissar jag att de tillsammans bildar en ojämn yta, om de inte ligger perfekt.
Det är bara delvis rätt att ojämnheten i den förra gångbanan beror på att man har låtit vältens valsar gå upp på råkantstenen.
När man lägger en cykelbana av den här typen med maskin använder man sig av ett hjälpmedel som kallas skarvföljare, vilket är ett automatiskt styrdon som läser av och formar efter kantstenen.
Det är egentligen väldigt svårt att som asfaltsläggare tillgodose ”allas” krav då man utför ett arbete av den här typen med råkantsten som bas, man får prioritera antingen minering av snubbelkanter eller jämnhet i cykelbanan tyvärr.
Ett perfekt resultat får man om man istället har en väl satt betongkansten att gå efter och en väl grusjusterad yta att lägga massan på, minimalt antal brunnar.
Tack för fördjupningen från ett proffs som du uppenbarligen är. Vi verkar vara överens om att en ojämn kantsten i varje fall är en av de faktorer som försämrar möjligheten att få en jämn yta.
Bilderna visar att resultatet blev bättre denna gång än förra. Det måste väl hänga ihop med att asfaltläggarna nu ”tog höjd för” att kantstenen är ojämn? Eller vad säger du?
Att underarbetet har stor betydelse är lätt att förstå. Man kan t.ex. jämföra cykelbanor på gamla banvallar med sådana som lagts i parker där man inte velat skada trädens rötter …
Det är definitivt en faktor och jag håller med om att resultatet inte på långa vägar var acceptabelt.
Skarvföljaren har absolut vart satt för lågt vilket gjort att välten fick med ojämnheterna i allt för stor utsträckning, det handlar förmodligen om att försöka undvika att massan ”sväller” ut över kantstenen med tidskrävande städning och troliga besiktningsanmärkningar som följd.
Vältningen har även gjorts med ett synbart fel vilket handlar om att man aldrig byter färdritning rakt i linje med kommande färdriktning.
Önskar en trevlig helg!
Det var det jag ville få fram när jag menade att man skulle använda jämn kantsten. Just för att få en bra asfaltering.
Lite till då jag tycker vi asfaltläggare ibland får ta oförtjänt mycket skit…
Jag skulle vilja att ”folk” kunde se asfalt på samma vis som en lack på en bil, slarvar man med underarbetet så blir resultatet inte bra alls= pölar och ojämnheter. Eller en bakdeg som alla vet formas efter underlag….
Vi har oftast då det handlar om nyläggning av cykelbana 100kg m2 att förhålla oss till och att då lägga i flera lager (sk bottningar som man låter kallna ner) för att få till ett bra slutresultat finns absolut ingen ekonomi i, varken för beställare eller utförare.
Mycket stor förbättring! Jag tyckte asfalten kändes slätare än den ser ut att vara från fotot 2016. Kanske lite gungigt i skarven i änden mot Korsvägen.
Jag har en fråga. Om det nu är knivigt med kantsten, varför kör man inte välten någon centimeter bort från kantstenen? Jag tänker mig att man jämnar till sista remsan mot kantstenen manuellt med en ”tryckluftsplatta”.
Ja, visst känns banan ännu jämnare än den ser ut. En härlig cykelupplevelse helt enkelt. Släpljus verkar vara en känslig bedömningsmetod.
Din fråga är högst befogad. Om man nu vill eller tvingas ha en ojämn kantsten men eftersträvar en jämn cykelbana – varför då låta kantstenen påverka banans jämnhet? På något sätt måste man väl i så fall frikoppla de två. Antingen i höjdled eller i sidled. Eller bägge. Det vore mycket intressant att höra någon initierad persons synpunkt på detta.