Slalom bland brunnslock

Undviker du att köra på brunnslock i cykelbanan? Varför? Kan det leda till oväntade manövrer? Vad händer då med samspelet? Skulle riskerna minska om brunnslocken alltid var väl inpassade? Jag har filmat och mätt cyklisters tendens att väja för två brunnslock.

Platsen och filmen
Måndagen den 29 maj filmade jag en bit av pendlingscykelbanan utanför Svenska Mässan i Göteborg där det fanns två stora fyrkantiga brunnslock efter varandra.

Två stora fyrkantiga brunnslock efter varandra och en gc-förgrening mellan dem.

Banan (A-B) i bilden rundar Svenska Mässans huvudentré vid Korsvägen och fortsätter sedan längs Örgrytevägen. Förgreningen (C) utgör kopplingen mot Mölndalsvägen. Båda dessa banor är pendlingscykelbanor med höga cykelflöden och krav på god jämnhet.

Jag valde denna plats eftersom jag cyklar här dagligen och alltid försöker passera första locket på den smala högra sidan och det andra locket på vänstersidan för att slippa skakningar. Med hårt pumpade däck förmedlas skakningar direkt till sadeln och till mina ädlare delar. Det slipper jag gärna.

Jag filmade platsen måndagen den 29 maj under 1,25 timme i kvällsrusningen från kl 16:30. Men jag har bara analyserat den första halvtimmen (eg. 27,5 minuter).

Mätning
I filmen granskade jag alla som cyklade rakt (A-B) och de som svängde (A-C). Men de som cyklade C-B hade så kort marginal till andra locket så de hamnade automatiskt utanför det och var därmed inte intressanta att följa.

Det var 136 som cyklade rakt i riktning A-B. Av dem undvek 46 % båda brunnslocken. Och av dem som kört på första locket var det 38 % som undvek det andra. Det kan tolkas som att de först inte tänkte på brunnslock, men blev påminda av skakningen från det första.

En av dem som cyklade A-B, till höger om första locket och till vänster om andra, för att sedan styra tillbaks till mitten av sitt eget fält. Precis så brukar jag också cykla.

En elsparkcyklist som körde till vänster om bägge locken och styrde sedan tillbaks till mitten av sitt eget fält.

Av de 136 (också!) som svängde i riktning A-C var det 33 % som undvek det första och enda brunnslocket på sin väg, varav 8 % faktiskt klämde in sig på högra sidan trots att utrymmet var smalt och de därefter behövde ta ut svängen.

Givetvis påverkas cyklisternas placering även av trafiken. Den motriktade trafiken begränsar valmöjligheterna. Och blir man omkörd håller man till höger även om det finns ett brunnslock. I själva T-korset kan det bli intrikata lägen som kräver att man styr annorlunda än man skulle vilja. Och eftersom vägen A-B är böjd, så kan man vilja gena lite om ingen stör, och därmed automatiskt hamna utanför brunnslocken. Därför kollade jag hur många av dem som cyklade till vänster om det bortre locket som därefter svängde tillbaks mot mitten av sitt fält. Det var svårbedömt, men jag fick det till nästan 40 %. Så att cykla till vänster om det bortre brunnslocket kan inte bara förklaras med driften att gena.

Hur många gav tecken för sväng?
Filmen bjöd samtidigt på info om hur många som gav tecken före sväng. Bäst kunde jag kolla dem som svängde i riktning A-C. Av dem var det 61 % som gav tecken. Vi bör hålla i minnet att det kan bli snabba lägen med mötande och korsande i trafiken som gör att vissa behöver hålla händerna på styret för att känna sig säkra. Jag såg en del som gav tecken väldigt kort tid, säkert av den anledningen. Guppiga brunnslock kan också vara en av teckentjuvarna!

Två exempel på cyklister som ger tecken.

Underbar och tydlig teckengivning med elsparkcykel. Hundra poäng på den!

Slutsatser
Brunnslock har betydelse för hur cyklister styr. Det kan lätt orsaka oväntade girar som kan leda till incidenter. Många ser sig inte om innan de väjer, och måste man plötsligt rikta uppmärksamheten på något framför sig, försvinner omvärldens bakre hemisfär obönhörligen från ens medvetande.

Vi kommer aldrig att få cykelbanor helt utan brunnslock. Men det finns lock som är så väl inpassade i vägen så att de knappast märks och inte är något man känner behov av att väja för. I bilden ovan finns ett stort runt sådant lock. Och lite längre bort längs Örgrytevägen finns två till, men därefter ett väldigt illa inpassat. Det senare är resultatet av en dålig asfaltering efter en kabelgrävning.

Tänk om brunnslock på cykelbanor regelmässigt kunde passas in väl. Om det ställdes krav på jämnheten vid lagningar. Om brunnar hade en justeringsmöjlighet så att man kunde trimma in dem efter en omasfaltering eller en sättning. Då skulle cyklister inte behöva lära sig att brunnslock brukar ge otrevliga gupp och vara något man vill väja för. Speciellt inte på pendlingscykelbanor där det är meningen att man ska kunna cykla långt och hålla god fart utan att de ädlare delarna ska behöva ta stryk. Slät och lättrullad yta borde vara ett av kännetecknen för pendlingscykelbanor, precis som det är för bilarnas motorvägar.