Detta blir min sista iakttagelse från Det stora grävet som i skrivande stund hunnit avslutas. På den här platsen blev det tydligt att entreprenören ville att man skulle cykla på trottoaren trots att de gående inte gjorts införstådda med det.
Refugbygge
Man arbetade med att anlägga två refuger på Avenyn strax söder om Kungsportsbron. Bilarna leddes tillfälligt över åt vänster till kollektivfilen medan gående leddes åt höger till en vid båge runt det avspärrade arbetsområdet. Men hur skulle man cykla?
Först suddade asfaltcigarren ut skillnaden mellan kör- och gångbana. Sedan delades trafiken upp i två strömmar, en på var sin sida om refugbygget.
En asfaltcigarr före refugbygget suddade ut gränsen mellan kör- och gångbana. Jag gissar att huvudmotivet var att bilar just där inte rymdes i den provisoriska filen utan måste låna lite av trottoaren. Kan tanken dessutom ha varit att låta cyklister komma upp på trottoaren före avspärrningen? Trafiken leddes nämligen fram till två skyltar, den blå ”Påbjuden körbana” som pekade åt vänster och den orange skylten som mycket liknade anvisningsmärket ”Gågata” med en pil åt höger. Om den orange skylten verkligen betyder tillfällig gågata, gav den cyklister rätt att cykla i gångfart bland fotgängarna. Var alla cyklister och gående införstådda med det, eller uppstod kanske missförstånd och irritation på grund av att många feltolkar skylten? Gående från andra hållet var i alla händelser inte alls informerade, för där fanns ingen skylt.
Eller ska den blå påbudsskylten tolkas som att alla cyklister måste köra till vänster bland bilarna och bussarna?
De två alternativa cykelvägarna
Cyklisterna måste välja den vänstra eller den högra vägen förbi bygget. Var båda avsedda för cykling? Var båda formellt tillåtna att cykla på? Och var båda lämpliga för cyklister?
Vid det vänstra alternativet leddes biltrafiken över i kollektivfilen. Vid högtrafik var det svårt för cyklister att välja den vägen eftersom filen var väldigt smal. Den orange gågate(?)skylten skymtar mellan de två vänstraste fotgängarna.
Det högra alternativet hade en trång flaskhals just där broräcket tar slut. Papperskorgen var en onödigt försvårande omständighet, särskilt när gångtrafiken var tät.
Vilken väg cyklisterna valde berodde både på trafiksituationen och på cyklistens egen trafikvana. Sådan tät köbildning som på bil- och bussbilden uppstod ibland, men oftast var det mindre press och fullt möjligt att passera med cykel. Givetvis måste man se sig om innan man svänger över i kollektivfilen, men att se sig om är A och O i all trafik. Det är ett ansvar som man alltid har vid sidoförflyttningar om man för något slags fordon eller om man går till fots på platser där fordonstrafik kan förekomma.
Röda fanan visade vägen
Den 20 september stod plötsligt en man med signalflagga vid Nya Allén och omdirigerade gående och cyklister som ville ta Avenyns sista stycke in mot Kungsportsplatsen. Nu var det bara bilar och bussar som fick använda den vägen.
En man med röd flagga hänvisade alla gående och cyklister som ville in mot centrum att gå och cykla på andra trottoaren istället.
Jag var en av dem som ville cykla rakt fram på samma sätt som jag gjort alla dagar tidigare under vägarbetet. Man kom då fram till refugbygget där det stod en blå skylt för ”Påbjuden körbana” som ledde över trafiken till kollektivfilen, eller så fick man ta sig upp på trottoaren på högra sidan. Lösningen var nästan identisk med den jag beskrivit ovan för motsatta färdriktningen, sånär som på att här fanns ingen orange gågate(?)skylt som sanktionerade cykling på trottoaren. Själv hade jag dock alltid känt mig trygg med att använda kollektivfilen och lämna de gående i fred. Jag såg aldrig samma trängsel av bilar på denna sida som på den andra.
Men nu hindrades jag alltså av den röda fanan. Min dialog med signalisten lät ungefär så här:
– Cykla på andra sidan! sa signalisten.
– På trottoaren framför Stora Teatern ända in till Kungsportsplatsen??
– Ja.
– Kan jag inte köra rakt fram här som bilar och bussar gör?
– Nej.
– Men om jag cyklar på trottoaren kan fotgängarna bli arga. Det finns ju inga skyltar som förklarar att man får cykla där. (Den förmodade gågateskylten och hela avspärrningen längre fram hade just tagits bort.)
– Nej, men det går bra att cykla där ändå. Du kan hänvisa till mig om någon protesterar.
– Jag kan inte med att cykla där. Jag blir väl tvungen att leda cykeln hela vägen då då.
Detta var vägen som signalisten anvisade cyklister att cykla på in mot centrum. Inga skyltar berättade för gående att deras trottoar nu även var påbjuden cykelväg.
När jag kommit förbi refugarbetet såg jag en likadan fanbärare på andra sidan som dirigerade gående att undvika sträckan även från det hållet. Troligen var östra trottoaren denna dag helt oframkomlig vid själva refugbygget, och man ville inte att gående skulle ge sig ut i kollektivfilen för att komma förbi. Men man måste alltså ha betraktat även cyklisterna som gående, som inte heller skulle följa den blå påbudspilen som pekade mot kollektivfilen ens om de deklarerat att de ville det, utan istället förväntades bli trottoarcyklare helt utan stöd av skyltningen.
Funderingar
Om man utgår från att entreprenören anser att man automatiskt får cykla överallt där man får gå, faller en massa saker på plats. Då behövs ingen skyltning för cyklister vid vägarbeten, cykelbanor kan belamras eller lämnas avspärrade i flera månader trots att ingen verksamhet pågår, bara det finns en gångbana bredvid. Omledningsskyltar kan då även kalla cykelbanor för gångbanor utan vidare.
Jag är inte främmande för ett sådant tänkesätt. Vid vägarbeten kunde det automatiskt vara tillåtet att cykla i gångfart på gångbanor. Det skulle inte behövas några skyltar så länge det är tydligt för alla att det är ett vägarbete och att cyklister inte erbjuds någon bättre väg förbi. Så bekvämt det vore för entreprenören. Så skönt för cyklisten om det finns en sista utväg när entreprenören inte har tänkt på hur cyklister ska komma fram. Så naturligt och intuitivt det vore egentligen. Det krävs bara att vi verkligen är tillräckligt hänsynsfulla mot varandra där i trängseln. De allra flesta jag sett cykla på trottoarerna vid det nuvarande vägbygget har också gjort det långsamt och försiktigt. Se hur diskret den cyklande tjejen smälter in bland de gående i bilden ovan.
Men lagen stöder idag inte cykling på gåytor med mindre än att det skyltas. Och som jag tar varje tillfälle i akt att påpeka, borde en sådan skyltning absolut berätta för alla som ska delta i samspelet vad som gäller. Det duger inte att skicka in cyklister på en bana som gående från andra hållet uppfattar som exklusiv gångbana. Vi behöver ett gott samarbete, inte fler anledningar till konflikter och missförstånd.
Det omvända är redan tillåtet i lagen. Gående får använda cykelbanan om det inte finns en gångbana. I bägge fallen känns det väl som om man borde uppträda som en hänsynsfull gäst mot dem som måste upplåta lite plats på sin egen bana.
På många ställen i detta projekt liksom vid andra vägbyggen kan jag se att den smidigaste trafiken uppnås om cyklister väljer väg beroende på trafiksituation och egen trafikvana. Är biltrafiken gles kan bil- eller kollektivfältet vara smidigaste vägen för passage med cykel. Är biltrafiken både tung, tät och trång, bör cyklister ha möjlighet att använda en mindre utsatt bana. Exempel på behov av valmöjlighet kan vara de två alternativa cykelvägarna som beskrivs ovan, eller möjligheten att ibland cykla genom Kungsportsplatsens halvfärdiga spårvagnshållplats och ibland på trottoaren vid sidan om. Att skylta tillfällig gågata skulle då ge en trygg möjlighet för cyklister utan att lagen därmed förbjuder cykling i körbanan när det är lämpligare. Mer sånt!
Jag cyklade här på morgonen den 20 september, men jag kom på Södra Vägen och slapp passera personen i gul väst och med röd flagg. Här är ett blogginlägg och en film om det:
http://gbgcyklaren.com/2013/september/film-kort-gatuarbeten-pa-avenynkungsportsplatsen-20-september-2.html
Enligt trafikförordningen verkar mannen i gul väst ha rätt att dirigera om cyklister, men jag undrar om han har rätt att tillåta cyklister att cykla på gångbanan utan att någon skyltning. Ingen aning.
Hur som helst, tur att jag kom på Södra Vägen, annars hade jag nog blivit lite irriterad. 🙂 Kanske jag till och med hade varit olydig och cyklat på körbanan/i kollektivtrafikkörfältet ändå.
Du är verkligen snabb i returerna – redan en film som berör denna boll jag spelade ut för bara ett par timmar sedan!
Du kom igenom på Södra vägens sista del i svinottan den 20/9, men det gjorde inte jag vid halv nio. Då var banan avspärrad precis efter Nya Allén. Jag fick följa Nya Alléns cykelbana till Avenyn där flaggmannen stod. I farten uppfattade jag honom som att jag nog fick cykla in på Avenyn, vilket visade sig funka utmärkt. Men vid lunchen mötte jag honom igen, och då utspann sig den återgivna dialogen.
I ditt blogginlägg ger du även twitterkorta men intressanta noteringar om vad som sas om cykling på bokmässan. En handlar om vägbyggen, där kommunen säger ungefär:
”vi är dåliga för cyklister vid gatuarbeten. Vi ska börja göra asfalterade omledningar istället för grusvägar.”
Min kommentar på din blogg, och nu även här, är att det är mycket roligt att de intresserar sig för cyklar vid vägarbeten. Själv blir jag inte sur för lite grusbana i improviserade lägen. Det viktigaste är att man aldrig ska behöva känna sig ignorerad och att man kan komma igenom utan att vara olaglig.
Okej. Jag läste ditt blogginlägg lite för fort och missade varifrån du kom cyklandes. 😉
Jag cyklade förbi här kl 07:43 enligt tidsstämpeln på videofilen.
Du missade ingenting. Jag sa aldrig i själva artikeln att jag försökte köra Södra vägen på morgonen och redan då hamnade hos flaggmannen. För att inte krångla till texten beskrev jag bara en tur från hjärtat av Avenyn mot Kungsportsplatsen. Den gjorde jag vid lunchtid.
Dina resonemang om att omledningsskyltar för gående helt plötsligt gör gångbanor till gågator förstår jag inte alls. Omledningsskyltar används när en befintlig trafikström behöver ledas annan väg. I det här fallet utgör trafikströmmen en gångbana. Att skylten har samma geometri som gågateskyltar ska man nog inte hänga upp sig för mycket på. Antag att man vill omleda enbart gående. Hur skulle man då skylta om inte just som på dina bilder? En gågata är ju något helt annat som även tillåter viss biltrafik.
Finns det ingen särskild skyltning om påbjuden cykelbana så följer man helt enkelt samma regler som alla andra fordon. Och är gatan tillräckligt bred för att köra bil på så lär väl även cykel få plats? Man kan dock naturligtvis inte räkna med att kunna köra om bilkön till höger utan får finna sig i att stå bakom framförvarande och inandas dess avgaser… Alternativt leda cykeln på gångbanan.
Skulle gissa att trafikvakten med flaggan stoppade all trafik tillfälligt pga något arbete längre fram. Att selektivt flagga bort cyklar och släppa förbi annan trafik verkar orimligt och låter sig knappast en göras. Om jag ligger i en bilkö med min cykel och flaggan kommer fram så stannar jag och väntar. Så fort flaggan åker ner kör jag. Svårare än så är det inte… Antagligen tyckte vakten att du kunde passera till vänster på gångbanan för att slippa vänta, och då underförstått som gående.
Den orange skylten: Det viktigaste just nu är att se vad kommunen svarar på min skyltfråga. Jag blev ju hänvisad dit av Transportstyrelsen. Att skylten är så lik den blå Gågata blir ett problem om de ska tolkas olika, vilket ditt påpekande om viss biltrafik gör troligt. Jag skulle säga att det egentligen är gå-symbolens kompromisslösa exponering i den standardiserade blå skylten som skapar tolkningsosäkerhet både där och här. Och likheten mellan skyltarna är nästan lika slående som Kristin Erséus och Hemtex repmönster. Hade gågateskylten sett annorlunda ut, vore den orange skylten oproblematisk.
Omledning för gående: På korsvägen använde man pilformade symboler med en cykelsymbol i för att dirigera cyklister, se bild 3. Även om jag kritiserar hur de använts just där så är själva skyltens utformning lätt att förstå. Pilskyltar med gå-symbol måste kunna användas likadant. Sen måste vi skilja mellan att anvisa tillfällig väg för ett trafikslag och att förbjuda samma väg för ett annat. Det kan ibland komplicera resonemang om skyltningar vid vägbyggen. Men jag håller med dig om att om det inte ges alternativ för cyklister, ska de använda samma bana som andra fordon oavsett utrymme och trafikmängd, alternativt leda cykeln. Själv cyklade jag nästan alltid bland bilarna. Någon enstaka gång ledde jag cykeln på gångbanan, men det var många cyklister som cyklade där istället.
Trafikvakten: Min dialog med honom var längre än den angivna och visade med all önskvärd tydlighet att bil och buss men inte cykel fick fortsätta rakt fram, och att cyklister rekommenderades att cykla, inte gå, på gångbanan. Långt in i bilden syns förresten en taxi som släppts förbi vakten och just hunnit passera refugbygget.
Jag funderar om de inte använder 12 kap. i TF?
För som jag förstår det så ger det tillåtelse till att ej följa 3 kap. 6 § (fordon på trottoar), samt 10 kap. 1 § (LTF).
Eller gäller det endast för arbetsfordonen?
TrF 12 kap 1 § börjar ”Om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas får vid väghållningsarbete, bärgning och liknande arbete …, följt av 6 punkter.
Precis som du påpekar kan man fråga sig om allting här bara gäller arbetsfordon. Det är oklart vad uttrycket ”vid väghållningsarbete” syftar på. Det kan avse all trafik som befinner sig vid arbetsplatsen eller också bara de fordon som är engagerade i själva arbetet. Beskriver uttrycket alltså en trafiksituation eller en bestämd uppgift? Hur som helst beskriver det inte ett fordons typ.
Många av de numrerade punkterna syftar tydligt på arbetsfordon, men inte punkt 1, den som gör undantag i 3 kap 6 §. Jag tycker att det är rimligt att all trafik får en möjlighet att delta i lösandet av improviserade situationer vid ett vägarbete under iakttagande av stor försiktighet. Men det är bara min gissning. Någon klarhet kan jag inte se att paragrafen ger.