Vilken trafik klarar klimatet?

Hur kan trafiken klara Göteborgs klimatmål? Även om vi behöver alla trafikslag, har balansen mellan dem en helt avgörande betydelse. Ansvaret för det ligger hos trafiknämnden, och de ska ta upp frågan nu på torsdag.

Obs: Denna artikel anpassades för ett speciellt tillfälle. För en mera allmängiltig behandling, se istället min artikel Vilken trafik tål klimatet?

Min insändare
Jag skickade en kort och förhoppningsvis pedagogisk text om detta till GP:s insändarspalt i fredags den 16/10. De har inte tagit in den, så nu 22/10 visar jag den här:

Hur kan trafiken klara Göteborgs klimatmål? Vi behöver alla trafikslag. Men balansen mellan dem har en helt avgörande betydelse.

En bensinbil med två personer påverkar klimatet runt 25 gånger så mycket som cykel per km. Kör man ensam blir det 50 gånger. Alla motoriserade resor inbjuder till längre avstånd. Då kan skillnaden mångfaldigas.

Med el blir det annorlunda. Svensk el är väldigt ren. Men tillverkning av både fordon och batterier ger stora avtryck även när det fördelas på hela livslängden. En elbil med två personer kan vara runt 8 gånger så belastande som cykel på samma sträcka.

Ju fler som cyklar, desto större spelrum för dem som måste resa långt och mindre klimatsmart. Kommunen behöver ha stenkoll på alla trafikslagens klimatpåverkan för att kunna prioritera stadsplanering och infrastruktur efter stadens antagna klimatmål.

Fråga dina politiker hur bra koll de har! Och fråga mig om du vill ha mina källor.

Den som ska navigera mot ett mål behöver bra data
Har man skaffat bra data för alla trafikslagens klimatpåverkan och vet vad klimatmålet kräver, kan man avgöra vilka avvägningar mellan olika trafikslag som är möjliga. Utan bra data navigerar man i blindo. Om staden då navigerar åt fel håll, kan man tvingas panikbromsa och tvärvända senare – när felet blir uppenbart. Ett oinformerat strategibeslut kan leda till felsatsningar med stora förluster av tid och investeringar som följd.

En grov lägesbild
Man kan inte begära att jag som privatperson ska kunna presentera en komplett, tillförlitlig och helt up-to-date lägesbild. Men jag har ändå hittat en sammanställning av data från livscykelanalyser för ett flertal trafikslag. Utifrån dessa samt uppgifter från IVL har jag konstruerat data även för elbilen. Dessa data kan ha sina brister, men de är tillräckligt bra för att visa att balansen mellan trafikslagen spelar en så stor roll så att beslutsfattare inte borde tillåta sig att navigera i blindo.

Diagrammet nedan visar i grova drag klimatpåverkan om man reser lika långt med olika färdmedel. Staplarna för bil förutsätter att man samåker två i samma bil. Reser man ensam dubblas stapeln.

Klimatpåverkan från tillverkning och användning av olika färdmedel.

Beskrivning av data och alla mina källor redovisas i mitt mejl till trafiknämnden, se nedan.

Mejl till trafiknämnden
Göteborgs trafikstrategi från 2014 är under både attack och försvar. Det handlar om bilens plats i trafiksystemet. Trafikkontoret har skrivit ett ambitiöst tjänsteutlåtande som nog har varit lite omskakande. Tre gånger i rad har nämnden skjutit upp frågan. Den 22 okt är nästa möte.

Jag satte därför ihop en text utifrån klimatperspektivet som jag skickade till trafiknämndens ledamöter den 14 okt. Det var en sida med problembeskrivning inklusive diagram, och en sida som anger alla källor och kommentarer kring dem.

Min text finns i denna pdf med rubriken Hur kan trafiken klara Göteborgs klimatmål? Där förekommer förkortningen TN, vilket betyder trafiknämnden.

Tillägg 18/11: Nämnden beslutade att trafikstrategin tillsvidare behålls oförändrad. Tre partier i trafiknämnden varav ett inom alliansen gav respons på mitt mejl till dem, allt inom loppet av några dagar. All respons var gillande. Övriga svarade inte.

Tillägg 13/11: Fråga till M om deras dokument ”Klimatpolitik för hoppfulla”
Den 2 nov skickade jag följande till Moderaternas politiskt sakkunnige i trafikutskottet:

Hej!

Jag har sökt efter LCA-data för olika transportslag för att man ska kunna göra vederhäftiga jämförelser av deras klimatpåverkan. En av sökträffarna var ert dokument Klimatpolitik för hoppfulla från 2018. Det innehåller visserligen inga LCA-data, men många bra tankar och ambitioner om just detta.

Så här skriver ni t.ex. på sid 18: För att kunna göra rätt val behöver det bli lättare att få kunskap om produkters miljö- och klimatpåverkan. Livscykelanalyser har under senare år blivit kraftfulla verktyg för att ge en helhetsbild av den miljöpåverkan som en produkt har under hela sin livslängd. I en sådan analys ingår en bedömning av den miljöpåverkan som sker i samband med bland annat råvaruuttag, tillverkningsprocess och avfallshantering kopplat till produkten. Genom livscykelanalyser kan vi få en mer rättvisande bild av olika produkters miljöpåverkan, exempelvis elbilar och bensinbilar, och bättre möjligheter att jämföra dem med varandra. Dessutom ger livscykelanalyser producenter möjlighet att rikta sina miljöinsatser mot de områden där deras produkter har som störst negativ miljöpåverkan.

LCA-data är viktig inte bara för privatpersoners val av bil, utan för beslut kring allt resande och transporterande i samhället, och därmed även för stadsplanering och strategier för infrastruktur. Informerade beslut kräver ett bra underlag och alla aktörer behöver ha tillgång till samma information.

Jag har hittat en del LCA-data, men det finns risk för brister:

• Data kan vara gamla och omkörda av utvecklingen.
• Olika data kan bygga på olika antaganden och därmed inte vara jämförbara.
• Data kan saknas för vissa trafikslag.
• Antaganden om fyllnadsgraden i bilar och kollektivtrafik kan vara svepande.
• Skillnader inom ett trafikslag, t.ex. mellan småbil, SUV och husbil, syns inte.
• Klimatpåverkan beroende på tillverkningsland framgår inte.
• Nybyggnad och underhåll av infrastrukturen tas sällan med.

Dessutom kan vi människor ha förutfattade meningar om vad som är klimatsmart. Det kan få oss att fatta aningslösa beslut som visar sig leda åt fel håll i ett större perspektiv.

Vi behöver LCA-data som är relevanta för svenska konsumenter och myndigheter inför alla våra beslut om resande, godstransporter, stadsplanering och infrastruktur. Har ni drivit LCA-frågan vidare på någon av de olika politiska nivåerna, allt från kommun till EU? Var står ni idag i denna fråga?

Vänlig hälsning Rolf Broberg, Trafikistan.se

Den 16/9 2022 gav jag upp hoppet att få någon form av respons.

Tillägg 13 o 18/11: Fråga till Europeiska miljöbyrån
Europeiska miljöbyrån visade följande diagram på sin sida Koldioxidutsläpp från persontransporter.

Europeiska miljöbyråns diagram över koldioxidutsläpp från persontransporter

Den 12/11 skickade jag följande fråga till dem:

I saw your diagram ”Koldioxidutsläpp från persontransporter”. It is very important for climate smart planning, but I beleive it does only include well to wheel. And the data is old. Can you present modern data including cradle to showroom and maintenance of the vehicles? Actually construction and maintenance of infrastructure is also important, sometimes extremely important! We need a full picture to make well informed decisions for the future. How much of this can you supply, or give references to?

Samma dag fick jag följande kvittens: ”Thank you very much for reaching out. We are working on your request and will get back to you as soon as possible within the next 15 working days.”

Den 18/11 svarade de: ”Kindly be advised that the EEA is working on an update that will compare the average greenhouse gas (GHG) emissions from the main modes of transport in the EU. We expect that the first results can be published soon. This will also be based on a well-to-wheel analysis. A reliable and consistent life-cycle analysis across the various modes of transport is not feasible with the currently available data sources and scientific literature in our view.”

Mitt tack löd: ”Thanks for your answer! I am glad new data will be presented. Of course I would also like other parts of the life-cycle picture, but I understand that it takes a lot of work to get that.”