Korsning utan trafikljus

Trafikljus kan behövas vid täta korsande flöden och komplicerade flerfilskorsningar. Men i många andra trafiksituationer är de ineffektiva och har mycket svårt att konkurrera med direkt samspel mellan trafikanterna. Jag har filmat en korsning utan trafikljus.

Platsen
Vi befinner oss vid Vasagatans anslutning till Södra Vägen vid Heden i Göteborg. Här korsar cyklister och gående två bussfiler och en bilfil. Körbanorna är upphöjda vid korsningen för att dämpa farten. Jag filmade korsningen och studerade flödena under 33 minuter. Här är lite av min film, upptrissat till 10 gånger naturlig hastighet:

Vid denna höga uppspelningshastighet kan det se farligt ut. Men det var aldrig upplevelsen i verkligheten. Där såg man bara hur smidigt all trafik kunde interfoliera. Ibland stannade bussar ett tag för att det kom skurar av cyklister och gående från båda hållen. Att bilden skakar på ett ställe beror på att jag flyttade kameran till ett bättre läge.

Nedan kommenterar jag tre situationer ur mina filmer närmare. De finns inte med i den uppspeedade filmsnutten.

Situation 1
En bilist i samspel med cyklist, elsparkcyklist och fyra gående. Alla ser varandra. Farterna anpassas så att ingen behöver stanna. De två bilderna är tagna med 3 sek mellanrum.

Korset Vasagatan-Södra Vägen, situation 1

Hade det varit ljusreglerat skulle alla ha haft rött i runt 12 sek, vilket krävs för att gående som redan var ute i korsningen skulle hinna lämna den. Sedan hade bilen fått köra och haft fortsatt grönt ljus långt efter de 3 sek den faktiskt behövde. Så hade det blivit röd tömningstid för alla. Först därefter hade cyklister och gående fått grönt.

Situation 2
Ett par gående har just korsat. Två sekunder senare når bussen korset samtidigt som en cyklist ger sig ut från andra sidan gatan. En kvinna i rosa har stannat på mittrefugen för bussen. Det tar 1 sek för bussens framända att passera men 3,5 sek innan även bakändan har kommit förbi passagen. Men då har cyklisten redan nått mittrefugen, och den rosa kvinnan och en man till höger börjat gå. Bara kvinnan i rosa behövde stanna.

Korset Vasagatan-Södra Vägen, situation 2

Hade det varit ljusreglerat … ja, då skulle allt ha tagit mycket längre tid. Bussen hade haft signalprio och vi hade förmodligen haft rött 10-20 sek både före och efter busspassagen, dvs minst en halv minut med tom korsning för en enda buss.

Situation 3
När bussen kommer har en cyklist precis hunnit över och en gående är mitt i banan. Efter 2 sek lämnar hon övergångsstället samtidigt som bussen kör in över zebralinjerna. Det tar 1,5 sek för bussens framända att komma över passagerna men 5 sek för hela bussen. Då är en blå cyklist och en kostymklädd gående ute och ännu en cyklist svänger mot passagen. Den andra bilden är tagen 0,5 sek innan bussens bakända lämnat övergångsstället. Ingen har behövt stanna, men bussen och den blå cyklisten i andra bilden fick anpassa sin fart.

Korset Vasagatan-Södra Vägen, situation 3

Hade det varit ljusreglerat … ja, ni fattar.

Slutsats
Om farten på körbanan är måttlig kan en oreglerad korsning mellan motorfordon och gc-trafik ge mycket god framkomlighet. Det finns naturligtvis gränser där gc-trafiken är så tät så att den hindrar all korsande trafik, eller där motorfordonstrafiken hindrar gc på motsvarande sätt i rusningstid. Där kan ljusreglering behövas. Men bara för att det behövs just när trafiken är som mest intensiv ska korsningen inte behöva vara ljusreglerad resten av dygnet. Då tvingar man många att stå och vänta länge på ingenting. Eller att strunta i trafikljusen.

Jag filmade i 33 minuter, men omräknat till passerande per timme var det 265 gående, 609 cyklister, 91 bussar och 90 bilar och lastbilar. Nästan 60 % var alltså cyklister!

I detta fall har gc-trafiken ett övertag genom att man måste ge gående företräde på övergångsställen. Den stora mängden cyklister kan då åka snålskjuts på det och tänja fristen genom att fler följer tätt efter dem som redan är ute i korsningen. Men det är ju bra att cyklister får god framkomlighet om vi vill underlätta för fler att välja gång och cykling i staden. Kanske t.o.m. nödvändigt!

Tänk om ljusreglerade korsningar bara ljusreglerade när det verkligen behövdes, och om man kunde förkorta eller helt skippa tömningstider genom att en kamera ser när korsningen är tom. Och tänk om kollektivtrafikens avanmälan fungerade så bra så att man kunde korsa direkt efter deras passager! Så bra fungerar avanmälan redan idag på några få platser. Med riktigt smarta trafikljus skulle prioriterad kollektivtrafik kunna slinka emellan gc-trafiken utan att störa den mer än vad den gör i denna korsning. Och detta trots att de då fick prio i signalerna så att de aldrig behövde stanna. Det vore något för våra högprioriterade pendlingscykelstråk!

Det här inlägget postades i Förslag, Kollektivtrafik, Ljussignaler, Mätning. Bokmärk permalänken.

3 svar på Korsning utan trafikljus

  1. Daniel Andersson skriver:

    En radikal förändring för kortare väntetider hade varit att ändra trafiksignalers funktion så att de signalerar alternerande väjningsplikt. Den som får rött ljus skulle då ha väjningsplikt, men vara fri att köra, cykla eller gå när det kan ske utan hinder för övriga trafikanter.

    • admin skriver:

      Spännande tanke! Rödblink borde kunna ges den betydelsen. I en värld där trafikpoliser ser till att trafikanterna sköter sig snyggt behöver den korsande trafikriktningen inte ha något ljus alls. Men om trafikanterna själva måste bevaka varandras agerande kunde den andra riktningen ha grönblink.

    • admin skriver:

      En annan variant vore elektroniska väjningspliktsmärken som kan tändas och släckas precis som varningsmärkena i Allén ett par hundra meter längre bort.

Lämna ett svar till admin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *