Hisingsbrons rödljus

Det har klagats på dålig prioritering av cyklister i trafiksignalerna till nya Hisingsbron. Vid mina mätningar ser jag att man i medeltal hinner cykla över hela bron på kortare tid än man passerar de tre tätt samlade trafiksignalerna vid brons södra landfäste!

Platsen
Vid den nya Hisingsbrons södra landfäste finns nu en vägkorsning där gående och cyklister mot bron till Hisingen passerar tre trafiksignaler i tät följd: Först korsar en svängande bilfil, därefter en trång refug till en rät korsning, och så en raksträcka över den underjordiska E45 till ännu en rät korsning.

Hisingsbrons södra signaler

Trafiksignalerna i nämnd ordning. Den närmaste signalen för den svängande bilfilen är den som orsakar det absolut största hindret för både gående och cyklister.

Min mätning
Jag filmade korsningen den 18 maj kl 10:50 från den position som bilden ovan visar. I filmen kunde jag sedan klocka röd- och gröntider. Jag bortsåg från gult ljus, så ”grönt” innefattar även efterföljande gult, och ”rött” innefattar efterföljande rött+gult.

Eftersom jag ville se hur gröntiderna timade med cykling i 15 km/h, behövde jag också ungefärliga längder på alla passager och mellansträckor. Platsen är så nybyggd så de vanliga kart- och satellitbildstjänsterna är inte tillräckligt uppdaterade. Därför räknade jag helt enkelt antal cykeltramp på lägsta växeln och kalibrerade mot kvarter med känd längd. På första refugen gör banan en tvär sväng, så där har jag använt ett medelvärde mellan inner- och ytterkurva.

Hela sträckan från första rödljuset till refugen efter tredje rödljuset blev strax under 90 m med denna mätmetod.

Här är ett diagram med de tre cykelsignalernas färgväxlingar. Tjocklekarna motsvarar cykelpassagernas längder över körbanan och mellanrummen återger mellansträckornas längder.

Cykelsignalernas växlingar

De tre cykelsignalernas ljusväxlingar, sedda i samma riktning som foto ovan.

Jag har lagt in små blåa rektanglar i den nedersta cykelsignalen. De markerar gröntiderna för den korsande trafiken, dvs den svängande bilfilen. Här ser man att det finns många outnyttjade möjligheter att ge cyklister grönt däremellan, och att det inte utnyttjas orsakar den allra största försämringen av cyklisters framkomlighet.

Cykling norrut i 15 km/h
Genom att lägga in linjer med en lutning som motsvarar cykling i 15 km/h i diagrammet, kan man se hur signalerna sam- eller motarbetar varandra för cyklisterna. Man kan då följa vad som händer med en enskild cyklist beroende på när hen anländer till första ljuset. Det går också att beräkna genomsnittlig passagetid och jämföra den med en hinderfri färd i 15  km/h.

Här är linjer för alla grönperioder vid färd norrut. De korta pilarna förtydligar färdriktningen och vilka stråk som utgår från grönt ljus. De långa slingriga pilarna exemplifierar två passager vid olika tid – en som ger minst fördröjning och en som ger maximal fördröjning inom diagrammets 12 minuter.

Cykling norrut

Passage av de tre trafiksignalerna vid färd norrut. Två exempel är inritade.

Man kan notera att nästan alla tvingas att stanna vid alla tre rödljusen. Och vid första ljuset kan man få vänta rejält länge!

Cykling söderut i 15 km/h
Principerna är desamma som vid färd norrut. Linjerna lutar nu åt andra hållet eftersom de anger färd söderut.

Cykling söderut

Passage av de tre trafiksignalerna vid färd söderut. Två exempel är inritade.

I denna färdriktning är chansen större att man anländer vid grönt, och även att man kan få grönt vid det andra trafikljuset utan att behöva stanna. Däremot är det tredje ljuset fortfarande ett väldigt stort hinder.

Resultat i siffror
Min mättid på 12 minuter är inte tillräckligt lång för att ge noggranna resultat. Verkligheten kan vara bättre eller sämre. Men det är tillräckligt för att visa att korsningen fungerar väldigt dåligt för cyklister.

Tiden det tar att cykla förbi de tre signalerna i 15 km/h marschfart:

  • 0,35 minuter om man hade fått cykla utan hinder.
  • 2,75 minuter i medeltal vid cykling norrut pga rödljusen.
  • 2,45 minuter i medeltal vid cykling söderut pga rödljusen.

I dessa siffror har jag lagt till 4 sekunder för att komma igång från stillastående till marschfart vid sista rödljuset och för att få fri väg bland andra köande cyklister.

Att cykla över själva bron tar två minuter eller något mer i normal cykelfart. Då blir jag omkörd av elsparkcyklar i uppförsbacke. Jag kan också bli hindrad av framförvarande långsamma cyklister eftersom banan är så smal så att man måste ha hela mötande filen fri.

I genomsnitt går det alltså med marginal fortare att cykla över hela bron jämfört med att komma förbi de tre samlade rödljusen.

Med riktig tur kan man passera trafikljusen på 1 minut, dvs lika snabbt som att cykla över halva bron. Men med otur kan det ta 6 minuter, dvs som att cykla tre gånger på bron. Platsen är alltså ett lotteri utan riktiga vinstlotter (grön våg), men där förlusterna oftast är mycket kännbara för cyklister.

Det här inlägget postades i Ljussignaler, Mätning. Bokmärk permalänken.

2 svar på Hisingsbrons rödljus

  1. Kajsa Nordenhäl skriver:

    En helt lysande ”studie” som verkligen belyser problemet och ger en klar bild över vad som skapar frustration i ett nytt projekt där Göteborg vill framstå som en cykelvänlig stad!!

    • admin skriver:

      Tack så mycket Kajsa! Jag har varit upptagen men spurtade nu för att hinna publicera detta innan trafiknämnden har möte i morgon. Där finns en punkt 37 ”Information om Hisingsbron”, och jag har precis mejlat dem med hopp om att rödljusen ska tas upp då. Håller tummarna …

Lämna ett svar till Kajsa Nordenhäl Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *