Trafikregler på torgyta

Får man cykla på torgytor? Och har gående på torgytan några krav på aktsamhet? Jag frågade Transportstyrelsen vad som gäller. Här är deras svar och vilka konsekvenser jag kan se utifrån det.

Cykling på Järntorget

Järntorget i Göteborg.

Transportstyrelsens besked
Om en väghållare/kommunen valt att inte reglera med vägmärke på en torgyta så gäller de generella reglerna enligt Trafikförordningen. En cykelbana slutar vid där torgytan börjar.

Är det inget gångfartsområde eller gågata med vägmärke så gäller tex de generella reglerna för hastighet enligt kapitel 3 och då 14§ – 17 § för alla fordon ( tex cykel ), för gående gäller kapitel 7 och då 3 § – 4 §.

Vad lagen säger
Jag noterar att varken Trafikförordningen eller Vägmärkesförordningen nämner torg eller torgyta. I Förordningen om vägtrafikdefinitioner finns dock ordet torg en enda gång. Där jämställs torg med väg, speciellt om cykling inte är explicit förbjuden på torgytan. När lagen talar om ”väg” innefattar det alltså normalt även torgytor.

(… trodde jag. Men vissa torg kan räknas som terräng(!), se Anders Noréns kommentar nedan. Det kan ändra den bild jag ger här. Jag undersöker och uppdaterar därefter. Transportstyrelsen vidhåller dock att torg räknas som väg om inte detaljplan + vägmärke anger annat.)

Låt oss titta på de paragrafer i Trafikförordningen som Transportstyrelsen hänvisar till. Här är de, men starkt förkortade för att lyfta fram det mest relevanta för just torgytor. Den som vill kan läsa paragraferna i sin helhet på exempelvis lagen.nu.

Kapitel 3, allmänt om fordonstrafik
Ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver … [och] får aldrig vara högre än att föraren … kan stanna det … framför varje hinder som går att förutse. (14 §)

Förare [skall] hålla en … tillräckligt låg hastighet vid … platser där gående korsar vägen. (15 §)

Inom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen … (17 §)

Kapitel 7, om gående
… Utanför ett övergångsställe får gående korsa vägen [även torgytan, se ovan] endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken. (4 §)

Alltså
På ett tomt torg får man cykla fort. För cyklister är 30 km/h fort och gränsen 50 km/h är helt ouppnåelig för vanliga cyklister. På ett befolkat torg måste man ta hänsyn till gående.

Men till skillnad från gågator och gångfartsområden har också gående ett hänsynskrav på torgytor. De får inte orsaka fara eller ens olägenhet för trafiken. Det är ett krav på uppmärksamhet och samspel.

Trafikantydningar i utformningen
Vad händer juridiskt om en torgyta har antydningar i utformningen som ser ut att rikta sig till vissa trafikslag? Den frågan ställde jag inte till Transportstyrelsen. Det kan till exempel finnas en körbanelik antydan i torgets beläggning, eller som på Stenpiren i Göteborg, en antydan till cykelbana med tvärstrimmor och diskret ingraverade cykelsymboler.

Stenpirens cykelantydning

Stenpirens antydan till cykelbana med tvärstrimmor och diskret ingraverade cykelsymboler. Öppna bilden i full storlek för att se cykelsymbolerna. Strimmorna i annan riktning närmast i bild ingår förmodligen inte i antydan för cyklister, eller …?

Jag kan inte se att lagen gör någon skillnad på om det finns antydningar eller ej, men de har ju lagts in av en anledning. Det borde betyda att utformaren vill att man helst ska cykla på vissa ytor, och rimligen också att gående därmed bör vara mer beredda på cykeltrafik där än på andra ställen. De får ju inte orsaka fara eller ens olägenhet för trafiken, och på cykelantydningar är cyklister förstås extra väntade.

Olika skyltning från olika håll
Illa är det om trafik från ett håll ges en annan uppfattning om hur samspelet på torget ska fungera än vad trafik från ett annat håll meddelas. Transportstyrelsen betonar i sitt svar att det hänger på skyltningen om annat än de generella reglerna för väg ska gälla.

Järntorget i Göteborg är skyltat som gångfartsområde, men bara på ett enda ställe – när man kommer till torget från Pustervik. Kommer man från Haga eller från Andra Långgatan finns inga skyltar. Så en cyklist från Hagas cykelbana och en gående från Pustervik som möts på torget får motstridig information om hur samspelet ska fungera.

Det är kanske inte så lätt för vanliga medborgare att förstå skillnaden mellan torg med och utan gångfartsrestriktion. Men det blir ännu svårare om skyltningen är olika från olika håll för en och samma yta. Då går pedagogiken i en stringent skyltning i stadsmiljön förlorad och budskapet mellan raderna blir att skylten inte spelar någon roll. Men i ena fallet har alla fordonsförare helt sonika väjningsplikt mot gående (TrF 8 kap 1 §), i det andra får gående inte orsaka fara eller ens olägenhet för trafiken. Det är skillnad.

Tillägg 16/10 Följdfråga till Transportstyrelsen
Pga Anders Noréns påpekande om att en del torg kan räknas som terräng ställde jag en följdfråga till Transportstyrelsen angående gåendes ansvar för att sedan kunna korrigera det i min artikel. Jag frågade först som svar på Transportstyrelsens mejl utan att se att de numera kommunicerar från en no-reply-adress. Men nu har jag skickat frågan till deras webbformulär och hoppas snart få ett svar.

Tillägg 19/10 Svar på följdfråga till Transportstyrelsen
Transportstyrelsen kan endast redogöra för vad som står i gällande lagstiftning och då i Förordningen av vägtrafikdefinitioner där just väg är definierat.

Finns det ej vägmärken på ett torg som reglerar torget så är det väg.

Om det inte skulle vara så att hela torget är väg så ska det framgå i kommuns detaljplan, detta gäller givetvis och cykelbana – detaljplan + vägmärke.

Det här inlägget postades i Besked, Lagmakten. Bokmärk permalänken.

4 svar på Trafikregler på torgyta

  1. Anders Norén skriver:

    Hej! Dina trafikfunderingar är alltid välformulerade och jag hoppas att jag inte är den enda kommunala tjänstemannen som läser dem. Däremot ska formuleringen om torg i Förordning om vägtrafikdefinitioner läsas så här: ”[Ett] sådan[t] […] torg […] som allmänt används för trafik med motorfordon”, dvs. det är den eventuella förekomsten av allmän motortrafik som avgör om torget ska räknas som väg eller ej. I annat fall är torg terräng, med allt vad det innebär av t.ex. väjningsplikt mot gående (TraF 3 kap. 58 §).

    • admin skriver:

      Tack för din kommentar!

      Hur ska man avgöra om ett torg allmänt används för trafik med motorfordon? Är det mängden motorfordon som faktiskt kör där, eller måste torget göras otillgängligt för motorfordon med hinder eller skyltar för att räknas som terräng istället för torg?

      Jag får erkänna att min bild av terräng hindrade mig från att se ett torg som terräng. Men enligt trafikdefinitionen är terräng allt som inte är väg. Det inkluderar antagligen Nordstans gallerior, affärsytor och mitt eget vardagsrum. Nu kör ju buss ElectriCity genom Nordstan, men det räcker kanske inte för att kalla dess väg genom gallerian för väg …

      Jag antar att ett parkeringsdäck räknas som väg, åtminstone under den tid det är öppet för trafik. Men kanske inte annars.

      Det känns som om gränsdragningen inte är enkel ens när man bläddrar runt i våra lagar och frågar Transportstyrelsen. De som befolkar våra torg till fots eller med cykel kanske måste gå på sin intuition istället. Där behöver utformaren hjälpa till så att helst alla får samma intuition.

  2. Britt-Louise skriver:

    Vem är ansvarig för torgyta??

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *