Svar om chikaner från augusti

Den 28 augusti 2013 frågade jag Trafikkontoret i Göteborg varför cyklisterna hindrades av chikaner på båda sidor om en nyanlagd men avspärrad uppfart till Gothia Towers. I en vecka låg den otillgängliga uppfarten och väntade på asfaltering. Vad hade cyklisterna utanför  staketet med det att göra?

Chikanerna fyllde nog en funktion vid de inledande markarbetena, men jag fick ett starkt intryck av att de sedan bara lämnades kvar på cykelbanan för att ingen orkade flytta undan dem. De skulle ju ändå fram igen en vecka senare när snutten slutligen skulle asfalteras. Under mellantiden orsakade de olägenhet för massor av pendlingscyklister som passerar här varje morgon och kväll.

Mitt sigill på byggstaketet vid Gothia Towers

Den nybyggda infarten var helt avstängd i en vecka. Jag kollade med sigill att ingen öppnade staketet. Här ses ett av mina sigill i form av en trådögla som går sönder om staketdelarna tas isär. Jag inspekterade mina sigill varje morgon och kväll när jag cyklade förbi.

Jag ville få klarhet i om det fanns något rimligt motiv till att cykelbanan var chikanerad under hela väntetiden. Därför formulerade jag fem frågor, både i mitt blogginlägg Gothia Towers hinderbana och i ett e-brev till Trafikkontoret, nedan förkortat TK.

Det tog sex månader och flera påminnelser innan den utsedda handläggaren svarade. Svaren kändes inte tillfredsställande och inte alltid kopplade till de fem frågorna. Följande rubriker utgör mina frågor i korthet. Jag har sorterat in relevanta svarsstycken under rätt fråga efter bästa förmåga.

1. Vilket behov motiverar att cykelleden stryps?

”Vid den aktuella platsen finns det mycket trafikrörelser med många gående och  transporter till och från  arbetsområdet. Anledningen till att så kallade chikaner sätt ut för cyklister är för att få ned hastigheten på de cyklister som färdas i  hög hastighet men att man ändå vill behålla framkomligheten för cyklande. Detta görs av trafiksäkerhetsskäl.”

”Anledningen i just det här fallet till att chikanerna fanns på plats under så lång tid var på grund utav en byggkran.”

Men några trafikrörelser ut eller in genom den nya uppfarten eller på cykelbanan mellan chikanerna förekom inte under den vecka som mitt ifrågasättande av chikanerna gäller. Då var uppfarten avstäng med staket, och mina sigill visade att staketet inte öppnades. Det var bara den vanliga gc-trafiken som passerade förbi. Är det verkligen sant att en byggkran ändå tog sig över staketet och körde in på den smala och böjda uppfarten dag ut och dag in?

Min tolkning av svaret är att TK anser det vara ok med chikaner på cykelbanor i en vecka utan annan anledning än att de har varit motiverade tidigare och kommer att bli lite motiverade igen senare. Med tanke på hur lätt det är att ställa pjäserna utefter kanten när de inte behövs, och hur många cykelpassager det är på denna väg varje dag, så blir värderingen av cyklande göteborgare inte särskilt hög.

Ovilja att flytta chikaner som hindrar en massa cyklar

–Äh, jag orkar inte räta ut chikanerna. De kommer ju att behövas igen nästa fredag.

Jag skulle önska att TK ville begränsa strypningar av cyklister till bara de tillfällen då det verkligen motiveras av ett nödvändigt arbete. Om man kan se att man faktiskt hjälper någon genom att tvingas genom en chikan kan man få förståelse för den. Det får man inte när det enda man ser är att de trasslar till det för mötande cyklister och för gående, och att inget vägarbete pågår på platsen.

Nästan ett halvår senare, i januari 2014, skötte samma entreprenör en liknande strypning betydligt snyggare, se Cykelhinder med fog. TK borde se till att det alltid fungerar så bra i Göteborg. Allt ska inte hänga på den enskilde arbetsledarens eventuella omtänksamhet.

2. Hur används ytan när arbete verkligen pågår där?

”Vi får be om att hänvisa till entreprenören som utför arbetet på platsen.”

I mitt ursprungliga brev föreslog jag att TK kunde ta hjälp av entreprenören för att besvara denna fråga. Nu, ett halvår senare, kom svaret att det får jag göra själv. Men jag fick inget tips om vem jag i så fall ska kontakta.

Jag tror inte att entreprenören har koll på sådana detaljer så här långt efteråt. Man hade behövt smida medan järnet var varmt. Om TK:s handläggare hade frågat entreprenören direkt, hade han nog också fått ett svar i kraft av TK:s auktoritet. Det hade samtidigt signalerat att chikaner bara ska användas när de behövs. Men det svar jag fick säger snarare att TK låter entreprenörer ha sina chikaner stående kvar efter eget gottfinnande oavsett politikernas övergripande anvisningar om prioriteringar i trafiken.

3. Kunde man inte bara göra som vid byggets grind 100 m längre bort?

Jag fick inget svar på den frågan.

Den verkliga byggtrafiken körde genom en stor grind 100 m närmare Mölndalsån. En saftblandare blinkade när grinden öppnades och om stora fordon skulle passera gick flaggvakter ut och stoppade gående och cyklister en kort stund. Flaggorna fanns alltid redo på grindens insida. På så sätt hindrades trafiken bara när det verkligen behövdes. Föredömligt!

4. Vilka krav har kommunen ställt på entreprenaden om hinder för trafiken?

”Trafikkontoret gör bedömningar från fall till fall om vilka inskränkningar och begränsningar vi ska göra för de olika trafikslagen. Trafikkontoret försöker alltid att göra bedömningar så att arbetena ska kunna utföras på ett så effektivt och trafiksäkert sätt men ändå behålla så god framkomlighet som möjligt för alla trafikslag men med prioritet för oskyddade trafikanter och kollektivtrafik. Tyvärr innebär det ibland att vissa trafikslag får en något sämre framkomlighet.”

”Självklart så strävar alltid Trafikkontoret efter att påverka framkomligheten så lite som möjligt men ibland måste åtgärder vidtas.”

TK har alltså inga schablonmässiga krav utan engagerar sig i varje enskilt fall. Det tycker jag är bra, eftersom det ofta råder stor målträngsel i stadsrummet, och särskilt vid vägarbeten. Men just därför borde TK kunna svara på hur man kommit fram till att de aktuella chikanerna fick stå kvar under en vecka utan någon byggverksamhet mellan dem.

5. Hur ska den nya uppfarten användas?
Är den avsedd endast för utryckningsfordon vid krisläge eller får den användas för daglig trafik?

”Vi får be om att hänvisa till entreprenören som utför arbetet på platsen.”

Det måste vara en trafiksäkerhetsfråga hur biltrafiken till och från Svenska Mässan och Gothia Towers ska korsa cykelbanan. Det handlar om mycket cykeltrafik och mycket biltrafik som korsar varandras vägar. Vid mina dagliga cykelresor märkte jag en stor försämring av säkerheten när infartsvägen nere vid Mölndalsån stängdes och biltrafiken tvingades att mycket abrupt svänga direkt från den vältrafikerade Örgrytevägen in över cykelbanan.

Eftersom det inte finns några marginaler mellan banorna är det svårt att hinna avläsa bilisternas intentioner i tid. Det verkar också som om infarten kommer överraskande för dem. De upptäcker plötsligt att det är precis här de ska svänga in. Att det har målats en okonventionell kaskad av markeringar på cykelbanan och ställts betonggrisar med varningsskyltar säger mig att även TK betraktar lösningen som farlig.

Men det svar jag fick måste jag tolka som att TK inte bryr sig om ifall det bara blir en nödväg för utryckningsfordon eller om all trafik till Mässan och Gothia Towers ska använda den nya abrupta infarten i fortsättningen. Handläggaren säger att entreprenören bestämmer det. Jag hade nog väntat mig att infarten tillkommit efter överläggningar mellan beställaren och TK, och att entreprenörens roll bara var att bygga sådant som är ritat och godkänt.

TK behöver nog engagera sig mer i en så viktig fråga som hur trafiksituationen kring Mässan och ett växande Gothia Towers ska fungera ihop med cykelströmmarna. En abrupt infart borde inte få anläggas utan att TK godkänner den och ställer lämpliga krav på hur den får användas. Vem har egentligen ansvaret?

Jag tycker att den nya uppfarten är bra och nödvändig för utryckningsfordon vid krisläge, men att den av trafiksäkerhetsskäl inte borde få användas för vardagstrafik.

Funderingar
Jag är tveksam till om de svar jag fått denna gång verkligen representerar TK fullt ut. Intrycket från detta ärende är inte alls representativt för de kontakter jag i övrigt haft med TK.

I Göteborgs handlingsplan för cykel 2014 finns punkten ”Utveckla riktlinjer för att säkerställa att cykeln som transportslag hanteras i byggskeden”. Jag uppskattar mycket att den finns med, och jag hoppas att den kommer att leda till att chikaner för cyklister i fortsättningen bara används vid de tillfällen då de faktiskt behövs.

Det här inlägget postades i Besked, Förslag, Vägarbete. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *