Röster om Målbild 2035

Det finns faktiskt många tunga röster som försvarar cykelns framtid i vårt samhälle! Den 2 november publicerade VG-regionen en fullständig version av sin sammanfattning av remissvaren till kollektivtrafikens Målbild 2035. Många verkar vara ganska överens med mig i min Kritik mot målbilden. Läs och njut av följande klipp:

Sid 22, Byggnadsnämnden:
Sammanvägningen gentemot andra trafikslag saknas, till exempel gång- och cykeltrafik eller biltrafik, och det finns en risk att kollektivtrafiken suboptimeras …

Sid 26 Fastighetsnämnden:
Det behövs förtydligande kring färdmedlen cykel och gång som är viktiga transportslag i den tätare staden.

Sid 26, Miljö- och klimatnämnden:
Målbilden behöver kompletteras med en djupare analys av de prioriterade stråken utifrån de målkonflikter som finns mellan en snabb och prioriterad kollektivtrafik och en god stadsmiljö som gynnar gång- och cykeltrafik både lokalt och inom staden som helhet.

Kopplingen till cykeltrafik och cykelpendling är inte så utvecklad i målbilden och cykeltrafikens potential och behov som pendeltrafik tas inte upp på ett tillräckligt integrerat sätt.I många fall sammanfaller de prioriterade stråken med de utpekade stråken för pendlingscykelnätet, vilket inte hanteras i målbilden.

Sid 35, Park- och naturnämnden:
Nämnden efterfrågar en mer långsiktigt hållbar lösning som ger tydligare prioritet åt fotgängare och cyklister. Däremot går inte nämnden så långt som att avstyrka ett spår- och stombusstråk i Allén.

Sid 36, Social resursnämnd:
Målbilden är otydlig kring hur längre och större bussar kommer att röra sig i stadskärnan med en tät stadsstruktur som prioriterar gång- och cykeltrafik.

Sid 39, GR/Delregionala kollektivtrafikrådet:
Målbilden borde presentera hur man vill arbeta för att utveckla kombinerad mobilitet, gång, cykel och annan hållbar mobilitet, liksom hur cykelinfrastrukturen kan utvecklas för att komplettera och avlasta kollektivtrafiken. Det kan omfatta utveckling av cykelstråk, utbyggnad av snabbnät för cykel i samband med utbyggnad av kollektivtrafik, cykelparkering och cykel på bussen/vagnen.

Sid 39, Länsstyrelsen:
Generellt saknas också konsekvenser av målbildens genomförande på exempelvis stadsbild, cykeltrafik, godstrafik samt vad nödvändiga beslut för biltrafiken i samma område.

Eftersom trafikutvecklingen, som målbilden utgår från, räknar med en avsevärd ökning av cykel som färdmedel, borde cykeltrafikens behov i samma område synliggöras, liksom ansvaret för exempelvis cykelpooler. Satsningar på cykeltrafiken kräver utrymme och måste erbjuda orienterbarhet och effektivitet, vilket innebär målkonflikter med kollektivtrafiken. Överenskommelser mellan stat, region och kommuner är avgörande för att inte stora principiella frågor ska behöva lösas i varje kommande projekt.

Sid 41, Cykelfrämjandet:
Vid förstärkning av spårvagns- och stombussnätet kommer antalet konflikter att öka mellan de olika trafikslagen. Prioritering mellan cykeltrafik och kollektivtrafik måste diskuteras mer. Ett exempel är Nya Allén som är ett stort pendlingsstråk för cyklister, men alla platser där prioriterade cykelstråk korsar andra vägar eller spår för kollektivtrafik och biltrafik bör diskuteras. De prioriterade stråken för kollektivtrafiken sammanfaller med de stråk som prioriteras för cykel i ”Cykelprogram för en nära storstad 2015–2025”. Om lösningen blir som vid Stenpiren så kommer kollektivtrafiken att försvåra för cyklister genom staket, onödiga konfliktpunkter med gångtrafikanter och onödiga omvägar.

Sid 44, Trafikistan. VG har sammanfattat mitt remissvar på ett mycket bra sätt!

Sid 45, Niklas Claesson:
Målbilden får inte bortse från cykelns överlägsna hållbarhet och ta sig rätten att försämra framkomligheten för cyklister genom de så kallade prioriterade stråken och måste därför även beskriva hur cyklingen ska utvecklas i Göteborg. Man ska inte som vid Skeppsbron bygga en knutpunkt för kollektivtrafiken rakt över en av cyklingens mest trafikerade platser om man inte kan lösa det på ett bra sätt.

Prioriterade kollektivtrafikleder med höga hastigheter, staket, spatiösa hållplatser och terminalanläggningar kan komma att skapa hinder, omvägar och konfliktzoner för cyklisterna när inte cykelns framkomlighet planeras in redan från början. Målbilden måste därför beskriva hur kollektivtrafiken ska kunna kräva fri väg utan att försvåra för en utveckling mot mer cyklande.

Sid 47, Hans Jörgensen:
Det finns en risk att Brunnsparkens hektiska trafiksituation sprids på fler ställen på bekostnad av stadsmiljö, gång- och cykel och inte minst för kollektivtrafikens egen framkomlighet. De kapacitetssäkrade stråken behöver inte innebära en barriär under förutsättning att de planskiljs …

Sid 49, David Palm:
… stödjer helt Trafikistans remissvar och trycker på att cykeln också måste få plats.

Sid 10, där VG-regionen sammanfattar:
Flera remissvar önskar att målbilden i olika omfattningar inkluderar gång, cykel och kombinerad mobilitet, allt från att belysa målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade cykelstråken och utformningen av cykelstråk runt bytespunkter till att peka ut åtgärder och ansvar för att öka cyklingen. … Det arbetet omfattas inte av målbilden, vilket bör förtydligas. Samspelet med övriga trafikslag … kan behöva utvecklas mer.

(Edit 22/11: Ja, de skriver ”målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade cykelstråken”, men menar väl rimligtvis ”målkonflikter mellan pendlingscykelnätet och de prioriterade kollektivtrafikstråken”. Jodå, det bekräftade VG-regionen den 24/11, och när jag kollade den 9/12 hade de också rättat det.)

Tack!
Tack alla ni som på ett så tydligt och samstämmigt sätt lyfter prioriteringsfrågan och försvarar cykelns framtid i vårt samhälle!

Tillägg 9/11: Men vad säger då Trafiknämnden om cykel?
De uttalar många lovord för kollektivtrafiksatsningen. Men cykeln verkar oviktig, för den nämns inte alls i sammanfattningen. Det närmaste vi kommer är nämndens omtanke om stadsmiljön i passusen ”dock behövs en djupare studie med fokus på de målkonflikter som kan uppstå mellan främst god stadsmiljö och framkomlighet”. Cykeltrafiken kan även få glädje av yrkandet om att ”planskildhet genom centrum understryks”.

Jag hade nog förväntat mig mer från en Trafiknämnd som författat trafikstrategin och cykelplanen där bägge understryker hur viktig cykelns roll är. Deras remisssvarare verkar dock ha haft andra prioriteringar.

Det här inlägget postades i Beröm, Cykelplan 2025, Dokument, Kollektivtrafik, Organisationer. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Röster om Målbild 2035

  1. Henrik Munck (MP) skriver:

    Vi från rödgröna i trafiknämnden la till ett remissvar utöver det som trafikkontoret författat. Där kräver vi mer utredning av planskild kollektivtrafik, dvs att spårvagnar måste gå upp i luften eller ner under jord genom centrum.
    Detta handlar om att effektivisera kollektivtrafiken och knyta ihop en delad stad.
    Men det handlar också om att skapa bättre förutsättningar för cykel, genom att på detta sätt kunna prioritera cykel mer i marknivån. Detta borde jag naturligtvis uttryckt tidigare, men att förbättra för cykel ligger hursomhelst med även i detta arbetet.

    • admin skriver:

      Tack för det!

      Att få ner kollektivtrafiken under jord i centrum vore en dröm för stadslivet. Det skulle verkligen höja vår upplevelse av Göteborg som mänsklig och attraktiv stad. Och en attraktivare stadsmiljö med mindre tung trafik kommer säkert att få fler att välja cykeln när de ska förflytta sig.

      Även kollektivtrafiken skulle förstås tjäna på det genom att kunna hålla hög fart och slippa stanna i korsningar. Det skulle öka dess attraktivitet gentemot bilen, vilket är både bra för miljön och för att det minskar belastningen av biltrafik och -parkering i centrum.

      Det största problemet är väl att det kostar pengar att anlägga planskildhet, och att underjorden delvis redan är tingad av system som inte samplanerats med planskild lokal kollektivtrafik.

      Spårvagnar uppe i luften finns t.ex. vid Vågmästareplatsen. Det är väl mer platskrävande och ger nog inte lika attraktiva miljöer. I min artikel Cykla i New York City visar andra bilden cykelbanor och gångstråk under en upphöjd bilväg längs East river.

    • admin skriver:

      Apropå planskild kollektiv- och cykeltrafik: I Berlin finns ett initiativ att bygga en pendelcykelled under ca 9 km av den upphöjda S-bahn. Det går under namnet Radbahn Berlin, och länken leder direkt till ett visualiserande bildspel. En karta visar att man redan idag kan cykla på hela 80 % av sträckan. På resterande delar finns problem där initiativet dock har förslag till lösningar.

      Man kan också bildgoogla på ”Radbahn Berlin”

      • HannaO skriver:

        Det ser fantastiskt ut, snacka om att se lösningar istället för problem, och dessutom vara villig att investera det som behövs för att få till en effektiv cykelinfrastruktur. Kollektivtrafik och cykling samverkar och kompletterar varandra föredömligt i Berlin, och DB (som driver i stort sett all spårtrafik i Tyskland, inkl. spårvagnar, U- & S-Bahn, om jag fattat rätt) underlättar för cyklister på olika sätt.

        Hur får vi Västtrafik, Trafikkontoret m.fl. att sätta sig ner och hitta nya lösningar tillsammans på liknande sätt i Göteborg med omnejd?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *