Positiva signaler

Jag har sett en del positiva signaler den senaste tiden när det gäller hur cyklar behandlas i trafikmiljön:

Skånegatan vid Ullevi

GC-trängsel vid Ullevi

Delad omvårdnad i en tillfällig förträngning mellan Polishuset och Nya Ullevi.

Gallerstaketen ser väldigt nakna ut för oss som är vana vid blaffiga skyltar med texten ”För din säkerhet Led cykeln” snart sagt överallt. Men sådana skyltar verkar faktiskt ha minskat i antal. Här låter man oss se själva problemet istället för att dölja det bakom irriterande pekpinnar. Jag är övertygad om att vi inte beter oss sämre med denna skyltning än med den gängse. Vi kanske rentav behåller vårt goda humör bättre och bryr oss mer om varandra nu när trafikanterna själva blir huvudsaken.

Ska man vara petig, måste varningsskylten för annan fara enligt lagen kompletteras med en text om vilken fara som avses. Jag kan tycka att det inte behövs här, men annars kunde texten ”Trångt för cyklister och gående” vara en lämplig precisering av vilket problem som skylten varnar för.

Berzeliigatan mot Götaplatsen

Berzeliigatan mot Götaplatsen

Cyklister får hjälp med att ta sig ut i körbanan förbi arbetsplatsen.

Cykelbanan är avstängd, men cyklisterna är inte lämnade åt sitt öde. De får officiellt stöd att göra det enda rimliga, använda körbanan. Inget tjafs om att leda cykeln här heller.

Södra vägen nära Engelbrektsgatan

Trottoar uppgrävd på Södra vägen

Cykelbanan får fortsätta vara cykelbana trots arbetsplatsen.

Här är det trångt om saligheten, men cykelbanan får fortsätta vara cykelbana. Samverkan med gående fungerade bra, åtminstone de gånger jag passerade platsen. Situationen talar rätt tydligt för sig själv.

Södra vägen vid Berzeliikorset

Bussar strömhoppar förbi cykelrött

Förr var det rött för cyklar även om sju bussar hoppade strömhopp bredvid.

I korsningen Södra vägen/Berzeliigatan har jag länge undrat varför man inte gav cyklisterna grönt när kollektivtrafiken fick köra. När all korsande trafik stoppas för att bussar och spårvagnar ska få prioriterad genomfart borde även cyklar och gående få grönt. De färdas ju åt samma håll. Det är lätt för cyklister att tappa respekten för ljussignaler som håller dem tillbaka trots att vägen är säkrad och andra i samma riktning får grönt. En alert cyklist hinner t.o.m. leda sin cykel över korsningen på samma tid som en buss startar och kör igenom den. Ibland kommer det långa rader av bussar och spårvagnar från bägge hållen, men cykelsignalen lyste envist rött.

Men numera får cyklister grönt med kollektivtrafiken. Det är en stor förbättring! Att gående inte får grönt kan bero på att en långsam fotgängare inte hinner över på den korta tid som en buss behöver. Signalstyrningen vet troligen inte ifall det kommer fler kollektivfordon i rad så att tiden skulle räcka även för gående. Den vet nog inte heller om bussen accelererar från stillastående eller kommer dammande i full fart.

Här har cyklisterna alltså fått positiva signaler även i rent bokstavlig bemärkelse.

Sämre vid Älvrummet
Till sist ett mindre bra exempel. Vad är det för mening med att meddela cyklister på en cykelbana att ”Gående hänvisas”. Det är väl betydligt intressantare för cyklisterna att få veta hur det är tänkt att de själva ska komma vidare. Men de som satte upp skyltarna verkar inte ha märkt att det är en cykelbana, eller så trodde de att cyklister är samma sak som gående.

Gående hänvisas på cykelbanan

Jag håller inte med skyltaren om att man ska förutsätta att gående återfinns på cykelbanan och att det aldrig förekommer några cyklister här.

Denna missriktade skyltning fanns på tre ställen runt Älvrummet. Cyklisterna verkar ha varit helt förbisedda vid detta vägarbete.

Det här inlägget postades i Beröm, Ljussignaler, Vägarbete. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Positiva signaler

  1. Gbgcyklaren skriver:

    Jag har också fått uppfattningen att skylten ”För din säkerhet led cykeln” minskat i antal. Jag har massa klipp på sådana (sedan tidigare) och började klippa ihop en film, men avslutade aldrig. Ska göra det längre fram.

    Vid Ullevi: Där fanns tidigare ”för din säkerhet”-skylten på båda sidor om tunneln. De måste tagit bort dem. Man kunde även cykla emellan de röda stolparna, vilket nu hindras i och med gallerstaketen.

    Berzeliigatan (vid biblioteket): Där byggs det om jämt och ständigt. Nu troligtvis i samband med att biblioteket byggs om. Bra att cyklister hänvisas till körbanan, och att bilister informeras om det.

    Älvrummet (Kanaltorget): Ja, senaste veckan har varit jättemärklig där. De gånger jag cyklat där så har jag inte fattat nånting. Tagit olika väg varje gång. Över refuger, ner i schackt, längs spårvägen, mellan stängsel, på grus… Riktigt dåligt! Ska lägga ut film om det så småningom.

  2. Kenneth Medin skriver:

    Kanske samma entrepenör vid Älvrummet som tidigare i höstas när dom omvandlade cykelöverfarten till en t-korsning och därmed gjorde körbanan dubbelriktad bara sådär utan förvarning:
    http://www.youtube.com/watch?v=T6GTeTBRqYE

    • admin skriver:

      Huga! Den som skapar sådana lösningar kommer definitivt att orsaka olyckor. Tyvärr har jag sett lika allvarliga fall.

      Vissa av dem som planerar vägarbeten tar inte sin sak på allvar. De inser inte hur mycket trafikanter omedvetet litar på utformningen. Ibland blir lösningarna för cyklister och gående bara irriterande eller komiskt ogenomtänkta. Men här skapar deras sorglöshet en grav trafikfara. Det räcker inte med att rätta till sådana lösningar, man måste också hindra upphovsmännen från att göra liknande misstag igen. Vem förklarar allvaret? Vem utbildar dem? Vem kontrollerar resultatet? Ingen??

  3. Appropå hänvisningen vid Älvrummet finns en likadan skylt i Munkebäck torg där man bygger om för någon spårvagnsgrej där cykelbanan tar slut. ”Gående hänvisas”. Och vart ska jag ta vägen då? Alternativen är: cykla mot enkelriktat på liten gata eller cykla mot trafiken på munkebäcksleden. Jag tror inte någon av alternativen är lagliga. Så det blir lite civil olydnad på väg in till Chalmers.

    Sen har jag en fråga om det här oskicket att sätta upp en chikan inför varje vägarbete på cykelbanan. Den lösningen påträffas annars på motorväg för att säkerställa att bilar som kommer i 110 – 120 km/h saktar ner till 70 km/h. Och så på cykelvägar för att hänsynslösa monster på anabola kommer cyklandes i 110 km/h och fysiskt måste tvingas cykla i lugnt tempo? Eller vad är det frågan om? På vanliga bilvägar där hastigheten understiger typ 90 km/h så används inte hastighetsdämpande åtgärder i form av chikaner. Man sätter upp vägarbetsskyltar och spärrar av den yta man behöver arbeta på. Sen litar man på att bilisterna kör lugnt förbi. Det är ju helt märkligt att man känner ett behov av att hastighetsdämpa något som redan kör väldigt långsamt i jämförelse.

    För min del är det ju mest en fråga om bekvämlighet. Jag cyklar på en cykel av standardsnitt. Det är lite krångligt att ta sig förbi, det är inte värre än så. Ta det lugnt och fokusera lite extra på vart man placerar cykeln så att man kommer igenom utan att ramla. Men hur i hela fridens namn ska en lastcykel eller cykelkärra ta sig igenom avspärrningar av den typen? Det finns fysiskt inte plats för det. Eller tänker man sig att föräldrar med barn i kärra ska köra ute på skånegatan, som skojjaren (förlåt utredaren) som står bakom cykel*utredningen*, föreslår?

    Jag blir inte klok på det. Chikanen saknar relevans. Man behöver inte hastighetsdämpa för fordon som normalt inte passerar 30 km/h mer än undantagsvis, den lägsta hastigheten som staten skyltar upp, den hastigheten som anses helt säker att framföra två ton tunga fordon i bland småbarn utanför skolor och dagis. Chikanen utgör istället ett stort hinder för framkomligheten, särskilt för lastcyklar och cykelkärror, men även för alla andra cyklister OCH fotgängare allt som oftast dessutom.

  4. Pingback: Vinterns första snö är här « kalle cyklar

  5. Mihaela Weideskog skriver:

    Hej, jag har läst en hel del artiklar, synpunkter, regler m.m. om hur man kan göra det enklare för cyklisterna. Men ingen pratar om hur man gör det enklare i trafiken för gångtrafikanterna. Det finns en hel del människor som går till arbete i Stockholm. Varje dag tar jag mig till jobbet genom att promenera från Söder till Östermalm via Slussen. Här har man börjat bygga om och det finns inte så mycket utrymme kvar för att röra sig vad gäller cyklister och gångtrafikanter. Jag är alltid mån om att jag inte ska gå på en cykelbana. Men idag blev jag hänvisat av en byggnadsarbetare till cykelbanan då det lilla utrymme som är kvar för oss gångtrafikanterna var ockuperat av en stor kran. Eftersom det inte finns något annat alternativ så tog jag lite motvilligt cykelbanan. Väl här kommer en cyklist i hög fart som plingar hysteriskt och som kastar till mig ilsket när hon kör förbi mig att ”Detta är en CYKELBANA!”. Jag var väl medveten om det, jag blev hänvisat dit bara och det var absolut inte mitt eget val. Alvarigt talat, vem vill trängas med dagens cyklister!!!
    Scener som denna händer mig varje dag. Jag måste ha ögon i nacken för att jag inte ska bli överkörd av en galen cyklist som kör i hög fart lite hur som helst.
    En del av cyklisterna har inte körkort. Det är kanske därför de inte förstår att om man bara har rätt att köra cykel på cykelbana betyder detta att de måste strunta helt och hållet i att vara uppmärksamma om vad som händer på cykelbanan.
    Det betyder att när jag kör bil i en fil på väggen där jag har rätt att köra ska jag då inte köra försiktigt utan bara köra på och kasta ilskna kommentarer till de som tränger sig eller cyklister som kör åt alla håll! Det är ju en fil för BILAR!!!
    Jag tycker att gångtrafikanterna ska få mer plats i alla dessa regler och rättigheter som gäller i trafiken. Det är ju det mest miljövänliga motion som man kan egna sig åt.

    • admin skriver:

      Hej Mihaela! Din kommentar väcker flera tankar hos mig.

      Cyklister är troligen en mer aktiv och diskuterande grupp än gående. Då blir det mer prat om hur de kan få det bättre. Dessutom talar kommuner gott om cykeln därför att den kan ersätta en hel del av biltrafiken i staden, vilket ger en rad fördelar både för stadsmiljön och folks hälsa. Man får visserligen dubbelt så mycket motion av att gå som att cykla en och samma sträcka, men det tar också fyra gånger så lång tid, vilket begränsar den praktiska räckvidden.

      Gående är dock inte helt bortglömda. Flera kommuner har skrivit ”fotgängarprogram”. Du kan nätsöka på det ordet. Och det finns faktiskt också en Fotgängarnas förening, kallad FOT.

      Jag tycker att vi cyklister och gående måste lära oss samarbeta, och jag tror att många redan gör det. Fast det räcker inte. Rötäggen förstör imagen även för dem som är så hänsynsfulla så att de inte märks. Jag tar inte bara upp förbättringar för cyklister, utan har även rapporterat om deras brister, t.ex. vid övergångsställen och att vissa cyklar på trottoaren. Det senare gjorde visserligen bara 3% av cyklisterna, men det blir ändå ett stort problem för gående.

      Du beskriver hur medveten du är om cykelbanor och att du undviker att gå på dem så mycket som möjligt. Då är det väldigt tråkigt om du blir åthutad av ilskna cyklister. Beter man sig som en hänsynsfull gäst borde man bli vänligt bemött. Jag cyklar ganska fort, men jag skulle knäppa lite med växeln och hålla rejält avstånd eller sakta in. Lagen tillåter gående på cykelbanan om det inte finns en gångbana. Går man mitt i eller i bredd så att cykeltrafiken hindras i onödan tycker jag väl det är ok att cyklisten säger till, fast det borde ske på ett vänligt sätt.

      Det är en mycket intressant fråga hur vi ska få bukt med cyklister och gående som kör och går hur som helst så att andra drabbas. Polisen gör det oftast inte åt oss. Utformning och vägarbeten hjälper oss inte alltid heller. Vi måste göra det på egen hand. Det enda sättet jag kan se är att vi utvecklar en gemenskap som vi förstärker med tydligt hänsynsfulla beteenden, blickar, gester, tack mm och utan ilska. Det sociala tryck som då kan uppstå på rötäggen kan möjligen bli effektivt. Det är djupt rotat i oss människor att vi bara vill bidra till gemensamma värden om andra också gör det. Att kritisera den ena gruppen men inte den andra, eller att förolämpa de skötsamma genom guilt by association är helt fel väg att gå.

      Jag vet att jag är ute på svag is här, men det finns nog ingen fast mark att stå på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *