Lyft pendlingscykelnätet

Pendlingscykelstråken representerar ett inspirerande nytänk i stadens trafikstrategiska visioner, ett tydligt steg in i en hållbarare framtid som kan göra cykling till det rationella valet för många pendlare. Men då måste detta nät tas på allvar av planerarna redan nu. Där klämmer skon idag.

Denna artikel är ett samarbete mellan Linda Martinsson och Trafikistans Rolf Broberg.

Tre olika typer av cykelnät
Cykelprogrammet delar på sid 36-39 upp cykelnätet i tre funktionskravnivåer:

  • Pendlingscykelnätet
  • Det övergripande cykelvägnätet
  • Det lokala cykelvägnätet

För att ett vardagsliv med cykel ska fungera i staden behöver det både gå att cykla fort och långt, kort och långsamt, och ända fram till alla mål. Alla olika typer av cyklister och cyklar måste också kunna ta sig fram säkert. Därför behövs alla tre näten. De har olika funktion.

Ett riktigt pendlingscykelnät väcker uppmärksamhet
Pendlingscykelnätet är det nya revolutionerande, det som kan få folk att haja till och upptäcka att cykling är på riktigt, ett fullvärdigt alternativ för pendling även när avståndet är en mil enkel väg. Det kan bli cykelns E6, E20, Rv40 och Rv45.

Cykelprogrammet anger tydliga funktionskrav på pendlingscykelnätet på sid 37. Och på sid 40 finns kartor där man ser var lederna går. Där står också att:

Kartorna över cykelvägnäten utgår från befintlig struktur för det övergripande cykelvägnätet. I cykelprogrammet presenteras alltså inte en utbyggnadsplan, utan framför allt riktlinjer för hur kvaliteten på den befintliga cykelinfrastrukturen ska förbättras.

Vi tycker att cykelprogrammets specifikationer för pendlingscykelnätet är mycket bra. Men den stora frågan är vilken ambition kommunen har att göra verklighet av detta. Riskerar pendlingscykelstråkens behov att slentrianmässigt köras över när andra krav i stadsutvecklingen ska tillgodoses?

Stads- och kollektivtrafikutvecklingens tidigare perspektiv att det inte får kosta vare sig yta eller pengar att ta hänsyn till cyklisterna måste brytas. Likaså att cykelbanorna har planerats först efter att byggnader och busstråk redan placerats ut. Ett sådant arbetssätt gör riktiga pendlingscykelstråk enligt cykelprogrammets intentioner omöjliga att förverkliga.

Vid ett internt möte mellan Göteborgs trafikpolitiker, tjänstemän och konsulter 2013 under arbetet med att ta fram cykelprogrammet konstaterade man:

Att cykla är ett rationellt val om förutsättningarna finns. Om cykel vinner i bekvämlighet, trygghet, tidskvot osv, då cyklar man. Utgå från det snarare än från att folk har speciella agendor för sitt cyklande – som hälsa, miljö osv …

Göteborg vill tredubbla antalet resor som sker med cykel. Men den som inte varit i Groningen där 60 % av resorna sker med cykel tror kanske att en sådan utveckling bara är en utopi. Att just göra cyklingen attraktiv genom en infrastruktur där cykeln är ett snabbt, smidigt och bekvämt val även för längre resor är enligt oss en viktig förutsättning om antalet cyklister ska kunna öka och omfatta fler grupper.

Fallet Stenpiren
Ett exempel på vad som kan hända med cykelprogrammets intentioner om utformningen av cykelstråken inte prioriteras i stadsutvecklingen är Stenpiren. Det började bra, Trafiknämnden beslutade 2007-01-26:

– att förändringar på stomcykelnätet som innebär tillkommande konfliktpunkter mellan cyklister och andra trafikanter måste motiveras särskilt för att få genomföras.
(§ 16, dnr 2580/06 om stomcykelnät)

Men idag är stomcykelbanan på sträckan förbi Stenpirens nya resecentrum ersatt av en torgyta som samtidigt ska korsas av gående som naturligt bara har sin uppmärksamhet på avgående bussar, båtar, spårvagnar och på sina medresenärer.

Den tidigare tydligt markerade cykelbanan för långpendling har helt sonika skurits av, skyltats ”cykelbana upphör” och letts in på en stenläggning med obekanta mönster som inte inbjuder till en gemensam tolkning bland gående och cyklister, som inte kan förklaras av Vägmärkesförordningen och som inte främjar ett bra samspel. Möjligen kan man tolka mönstret som mörka zebralinjer med inlagda cykelsymboler, ett slags övergångsställe fast för cyklar. Men som gående ser man det knappast så. Det har säkert inte heller varit utformarens avsikt. Och dessa zebralinjer viker plötsligt av mot landshövdingens residens istället för mot den bro dit man nog helst ska cykla.

Stenpirens cykelzebralinjer

En cykelled? Ett slags övergångsställe fast för cyklar?

Stenpiren ur gåendes perspektiv

Eller är cyklister ett helt oväntat inslag mellan spårvagnar, båtar och terminalbyggnad?

Den särskilda motiveringen som Trafiknämnden krävde för att man skulle få tillfoga tillkommande konfliktpunkter mellan cyklister och andra trafikanter kan vi inte hitta i Trafiknämndens protokoll.

Kravet på att man ska kunna hålla 20 km/tim medelhastighet för cyklister på en 2 km-sträcka på pendlingscykelstråk var lätt att uppfylla här innan resecentrumet byggdes. Men hur är det idag? Max 7 km/tim genom hela Stenpiren enligt polisens normer samt retardation, acceleration, konflikter med gående plus rödljus utan föranmälan strax därpå förändrar förutsättningarna kraftigt.

I en så kritisk punkt borde det ha varit motiverat med en planskild korsning.

Ska man döma av diskussionerna i Facebookgruppen ”Cykla i Göteborg” blev badwillen bland redan cyklande tung för denna behandling. Symbolvärdet är stort.

Kommer hela pendelnätet att smulas sönder?
Värre än detta enskilda misslyckande på Södra Älvstranden är känslan och risken att denna nedprioritering av de viktiga pendlingscykelstråken upprepas. Riskerar Stenpiren att bli ett prejudikat? Är detta nät på väg att hackas isär istället för att ”kvaliteten på den befintliga cykelinfrastrukturen ska förbättras” (sid 40) så att det blir ”möjligt att cykla med god framkomlighet och jämn fart, vilket är viktigt för att längre resor med cykel ska bli effektiva” (sid 38) på pendlingscykelstråken? Det drabbar i så fall inte bara dagens cyklister som upprörs över vad som fick hända vid Stenpiren, utan det minskar även möjligheten att attrahera nya cykelpendlare. För hackas pendlingsstråken upp så tappar de just sina karakteristiska förutsättningar, det som skulle göra dem attraktiva för långpendlarna. Då blir de inget annat än en del i det övergripande cykelnätet, och därmed har en målgrupp som skulle kunna gå över till cykel plötsligt fallit bort.

Kan det vara så att de som planerade Stenpiren inte gjorde skillnad mellan stom/pendlingscykelstråk och övergripande cykelnät, och inte heller kände till trafiknämndens beslut från 2007?

Exempel på platser som hotas av denna fara är Allén och många andra ställen där kollektivtrafiken vill bygga snabbvägar och terminaler i målträngsel med cykelprogrammets pendlingscykelnät. Kartorna över planerade snabbvägar för kollektivtrafiken och pendlingscykelstråken är skrämmande lika. Och hur planerar man i det nya Centralenområdet och överallt där Göteborg vill ”möta vattnet”? Kommer alla andra ambitioner att smula sönder pendelcykelbanorna, exempelvis cykelns ”Oscarsled”, den stomcykelbana längs älvstranden som idag är snabb och gen och uppfyller kravet för 30 km/h mellan korsningar? Eller gör man lösningar som även tar hänsyn till cykelpendlarna?

Det är en ödesfråga om Stenpiren blir ett prejudikat för hur man får stycka upp pendlingscykellederna eller en väckarklocka för hur fel cyklisterna riskerar att behandlas av planerare som har annan fokus. Har de nuvarande cyklisterna ropat tillräckligt högt? Många tunga remissvar till Målbild 2035 för kollektivtrafiken betonade faktiskt behovet av mer hänsyn till cyklisterna vid utbyggnad av ”tydligt prioriterade stråk” för kollektivtrafiken och dess terminalanläggningar, se bloggartikeln Röster om Målbild 2035.

Trafikdirektören skriver i cykelprogrammets förord på sid 3:

Trots dessa kvaliteter har cykeln haft en undanskymd roll i Göteborgs trafiksystem. Men nu är det slut med det.

Framhäv pendelstråken både fysiskt och mentalt!
Vi tror att av all cykelinfrastruktur har just pendlingscykelleder ett extra stort värde. Det vore en viktig signalhandling och en kick för cyklandet om kommunen tydliggör pendlingscykelstråken i verkligheten redan nu, även innan de matchar alla kvalitetskraven.

Jämför europavägar för bilar som är tydligt skyltade, som utgör en viktig struktur för vägval och orientering, och som är väl framlyfta i väghållarnas medvetande. Ingen planerare kan tänka sig att skära av eller kringelikroka en europaväg utan vidare, eller att göra det svårt att nå den från dess närområde.

Pendlingscykelstråken fyller precis samma funktion som europavägarna, fast i cyklisternas skala. De representerar samtidigt ett nytänk i stadens trafikstrategiska visioner, ett tydligt steg in i en hållbarare framtid – om man nu bara kan tro på att det blir av. Och det kan man tro på om det börjar hända synliga saker i verkligheten redan nu. Därför föreslår vi att cykelprogrammets pendlingscykelstråk snarast döps och skyltas precis som europavägarna.

Skylt F38 Cykelled, här för pendelcykelstråk P3

Skyltförslag för Pendlingscykelstråk 3

I Trafikistans Framhäv pendelcykelstråken behandlas frågor kring vägmärket djupare. Där hänvisas också till Janette Sadik-Khan och hur hon fick New Yorks cyklande att utvecklas genom att visualisera ny stadsutformning på prov, direkt i verkligheten.

Människor värderar saker på ett annat sätt om de finns i verkligheten än om de bara är skissade i någon plan som man inte vet hur många som står bakom när allt kommer till kritan. Det gäller förhoppningsvis både oss trafikanter och stans planerare. Om Göteborg visar att de tar pendlingscykelstråken på allvar redan nu – med början i de mer centrala delarna där många rör sig, där stora möjliggörande ombyggnader nu sker och där många nya arbetsplatser ska skapas – kan det hända att mycket av den vidare cykelutvecklingen i stan kommer att följa naturligt. Att pendlingscykelstråken ges egen prioritet i den pågående stadsutvecklingen tror vi är en ödesfråga om cykelprogrammets ambitioner ska kunna nås.

Publicerat i Förslag | 2 kommentarer

Tydliggör cykelbanorna

Cykelbanor i stadsrummet måste bli mer enhetligt utformade. Vi väljer ofta väg omedvetet, inte minst när vi går till fots. Då krävs att miljön har egenskaper som överallt kan påverka omedvetet beslutsfattande. Alternativet är dålig framkomlighet, irritation, arga insändare och sämre status för cyklister.

Denna artikel är ett samarbete mellan Linda Martinsson och Trafikistans Rolf Broberg.

Vad cykelprogrammet säger
Under ”Planeringsprinciper för cykelvägnätet” i Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 anges bland annat att:

Cyklister, liksom alla andra trafikanter, har behov av en sömlös kontinuitet i det system som tillägnats dem – det måste hela tiden finnas en logisk och tydlig fortsättning på cykelbanan. Cykelnätet ska därför byggas på ett enhetligt sätt vad gäller utformning, material och kontinuitet. (sid 43)

Ordet tydlighet och önskemål om enhetlighet i material är återkommande. Detta uppnås dock ofta inte i dagens cykelnät.

Röd gc-förvirring på Järntorget

Järntorgets NV hörn. Hur var det nu, var det gående eller cyklar som skulle ha röd beläggning?

Järntorgets dolda cykelbana bekänner färg

Järntorgets V sida. Precis efter hörnet blir plötsligt c- och g-ytan lika röda. Hur ska gående som kommer ut från affärerna eller från andra hållet förstå detta?

Särskilt separeringen av gående och cyklande uppnår idag inte cykelprogrammets krav:

På sträckor där fotgängare och cyklister är separerade består separeringen idag vanligtvis av en målad linje. Denna separering upplevs ofta som otydlig och bristfällig. Är gångbanans ytskikt dessutom ojämnt eller gångytan underdimensionerad väljer många att i stället gå på cykelbanan. Det är därför viktigt att tillgodose såväl fotgängares som cyklisters anspråk på en funktionell och väl definierad yta. (sid 44)

Målad linje saknas ofta
Även den målade linjen är något som ofta saknas i stadsmiljön där mer diffusa ledtrådar, t.ex. olika ytbeläggning, används som separering. Följden blir att separeringen blir otydlig och olika från plats till plats. Att införa en målad linje på sådana platser är en liten förändring som ökar tydligheten och enligt oss har en påtaglig effekt. Se gärna den jämförande mätningen i Ett vitt streck gör skillnad .

Burgården-Vallhallavägens cykelbana

Valhallagatan vid Burgårdens gymnasium. Många gående tror nog att cykelbanan går till vänster om den vita linjen. Det saknas en vit linje till höger där den behövs som bäst. Materialskarven är alldeles för otydlig, särskilt där asfalten är ljus. Och materialskarvar finns överallt i stan, även där de inte betyder något.

GC-bana bakom Bältesspännaren

Bältesspännarparken i Göteborg. Vad betyder spåret som går mitt i vägen? Förstår man att ena banan är en dubbelriktad cykelbana? Vilken är det i så fall? Facit: Cykelbanan har oväntat nog innerkurvan, den närmast parkbänkarna! Någon mittlinje har den inte fått. Cykelbanan finns alltså, fast ändå inte.

(Banan genom Bältesspännarparken behandlas närmare i Bältesspännarnas GC-kamp.)

Omedvetna vägval
Människor fattar oftast beslut omedvetet, inte minst enklare beslut såsom var de väljer att gå eller cykla. (Se t.ex. vad olika forskare säger i bloggartiklarna Kraften i det omedvetna och i Omedvetna val. Den senare visar på ett slående sätt att även beslut som vi tror är medvetna ändå kan vara omedvetna, och att medvetandet sedan står fast vid det man redan beslutat omedvetet.)

Vårt omedvetna använder ögonblicklig mönsterigenkänning, något som vi inte har egen insyn i, men som vi kan uppleva som magkänsla. Om det saknas pålitliga mönster i trafikmiljön så blir allt bara brus, och då fattar man sina beslut på andra grunder, t.ex. bekvämlighet. Finns det konsekventa mönster, så kan vi lära oss känna igen dem intuitivt. Men då kommer de platser som inte har dessa mönster att kännas som ”laglösa”, eller så tolkar vi dem olika, så som i Bältesspännarparken ovan.

Det bör gå att ställa vissa krav på beläggningar och en konsekvens i utformningen så att man förstår hur det är tänkt även om man inte varit på platsen tidigare. Om beläggningen inte kan definiera cykelbana på ett pålitligt sätt, måste det finnas annat som fyller den uppgiften längs hela vägen och inte bara i vissa punkter som t.ex. skyltar. Gående passerar inte alltid dessa punkter, eller märker inte att det finns en skylt i en viss punkt där de passerar.

För att ge stadsutformarna stort spelrum kan man tänka sig att gåytor kan utformas nästan hur som helst, fritt efter utformarens personliga lustar. Men cykelbanor ska vara så enhetliga så att alla förstår vad det är. Av det följer att gåytor måste akta sig för cykelbaneliknande former. Sen kan man kanske tänka sig mer än en sorts utförande av cykelbanor, bara de inte blir för många. De olika formerna måste då vara så vanligt förekommande så att alla lär sig känna igen dem. Cykelprogrammets förslag för att lösa dessa problem är:

Förutom god separering bör ytan för fotgängare och ytan för cyklister ha olika material för att ytterligare tydliggöra vem som ska disponera ytorna. Vägmarkeringar, såsom cykelsymboler och mittlinje, ska användas för att förstärka separeringen. (sid 45)

Det cykelprogrammet inte för fram, men som är viktigt om en igenkänning ska bli möjlig, är att samma typ av markering och separering används oavsett var i staden man befinner sig. Då finns det en chans för gående och cyklande att lära sig att känna igen mönstren.

Se även artikeln Vad är bra gc-separering? som behandlar detta ämne djupare. Där redovisas bl.a. åsikter från flera professionella aktörer.

Publicerat i Cykelplan 2025, Förslag, GC-separering | Lämna en kommentar

Framhäv pendelcykelstråken

Cykelprogrammets pendelcykelstråk kan bli en stor drivkraft för cyklandet i Göteborg. Det ökar fördelarna med att ta cykeln till jobbet för många, och det visar tydligt att vardagscyklister är en trafikantgrupp som staden vill ta på allvar. Om stråken blir av, vill säga.

Idéa är lätt – förverkliga tar tid
Vi kan inte i ett trollslag få ett högvärdigt pendlingscykelnät som motsvarar allt som cykelprogrammet beskriver på sid 36-39 och med den omfattning som kartorna visar på sid 40. Men under dessa kartor står att de inte presenterar en utbyggnadsplan, utan framför allt riktlinjer för hur kvaliteten på den befintliga cykelinfrastrukturen ska förbättras.

Det vore en viktig signalhandling och en stor inspirationskälla för cyklisterna om man tydliggör pendlingscykelstråken i verkligheten redan nu, även innan de matchar alla kvalitetskraven. Vi har ju europavägar för bilar som är tydligt skyltade, som utgör en viktig struktur för vägval och orientering och som är väl framlyfta i väghållarnas medvetande. Ingen planerare kan tänka sig att skära av eller kringelikroka en europaväg utan vidare.

Pendlingscykelstråken fyller precis samma funktion som europavägarna, fast i cyklisternas skala. De representerar samtidigt ett nytänk i stadens trafikstrategiska visioner, ett tydligt steg in i en hållbarare framtid – om man nu bara kan tro på att det blir av. Och det kan man tro på om det börjar hända synliga saker i verkligheten redan nu. Därför föreslår jag att cykelprogrammets pendlingscykelstråk fr.o.m. i morgon döps och skyltas precis som europavägarna.

Vi människor får en helt annan förståelse när vi får uppleva saker i verkligheten än när det bara presenteras som teoretiska planer. Det är därför som realistisk visualisering är så viktigt i alla möjliga sammanhang.  Janette Sadik-Khan visar det så tydligt när hon berättar om hur hon omformade trafikplatsen Times Square och andra delar av New York City genom att måla på gatan och ställa ut möbler på prov. Det blev succé och kunde permanentas.

Vägmärke för pendlingscykelstråk
Bland vägmärkena i VMF och med Transportstyrelsens illustrationer finns lokaliseringsmärket F38 Cykelled. Så här ser grundutförandet ut:

Skylt Cykelled F38

Märke F38 Cykelled

VMF 2 kap 19 § skriver om detta märke: ”En särskild anordnad cykelled är utmärkt med vägmärke F38, cykelled. Lokaliseringsmärken som ingår i en särskilt anordnad cykelled kan ha annan färg och utformning än vad som anges i 20 §.

Eftersom färg och utformning får variera, skulle man med inspiration från europavägskyltarna (VMF skylt F14) kunna lansera följande skylt:

Variant på skylt Cykelled F38 för P3

Förslag på märke F38 för pendlingscykelled P3

P står för pendlingscykelstråk. Att skylta våra mest prioriterade cykelleder på detta sätt skulle vara ett tydligt statement från Göteborgs trafik- och stadsplanerare som ger cyklandet högre status och kan väcka intresse bland dem som idag bara cyklar lite eller inte alls. Associationen till europavägar tror jag kan skapa en intuitiv förståelse för vad det handlar om.

Man kan möjligen tycka att bara stråk som uppfyller cykelprogrammets pendelcykelstandard borde få ha denna skylt. Men i så fall kan man komplettera märket med något som visar att leden visserligen går här men att kvaliteten ännu inte uppfylls. Det kunde t.ex. vara en grovt prickad linje under cykelsymbolen inför de sträckor som inte uppfyller alla krav. Först när alla krav uppfylls kan skylten bli prickfri. På så vis skulle kommunen visa en ärlig öppenhet som kan ge cyklister hopp och högre förtroende för deras ambitioner.

VMF:s standardskylt F34 ”Vägvisare för cyklister” ser ut så här:

Skylt Vägvisare F34-1

Märke F34-1 Vägvisare för cykeltrafik

VMF skriver också att ”Andra symboler kan förekomma på märket”. Det borde innebära att cykelsymbolen skulle kunna bytas mot min gröna variant som även innehåller vägnumret. Det är precis så vägvisning för bilar är utformad. Alltså inga konstigheter egentligen, även om några kan höja på ögonbrynen att även cyklar kan behandlas med samma respekt.

Ett Odysseuskontrakt
Det är svårt att hålla fast vid långsiktiga beslut när det finns så mycket annat här och nu som kan locka bort en. Viljestyrka är en förbrukningsvara. Man blir faktiskt mätbart svagare även rent fysiskt efter att man hållit emot för nuets lockelser!

Hjärnforskaren David Eagleman i UR:s serie Vår mänskliga hjärna, avsnitt Hur fattar vi beslut? berättar om detta, och vid 37:24 föreslår han att man kan göra upp med en kompis om att träffas på gymmet varje tisdag efter jobbet som en strategi för att inte själv frestas att slarva med träningen. Det sociala trycket hjälper en att hålla fast vid ambitionen trots att det så lätt dyker upp tusen anledningar att skjuta upp det. (Programmet är tillgängligt på UR play till 19 maj 2017.)

På samma sätt tänker jag att det kan fungera som drivkraft för kommunen att tydligt skylta de pendlingscykelleder som man sagt sig vilja ha, och att markera vilka delar som ännu inte uppfyller standarden. Det blir ett s.k. Odysseuskontrakt som hjälper dem att inte tappa bort kursen och farten.

Publicerat i Cykelplan 2025, Förslag, Skyltar o symboler | Lämna en kommentar

Dubbelriktad fast förbjuden?

Hur ska man tolka den här utformningen och skyltningen av Berzeliigatans cykelbana i Göteborg? Dubbelriktad eller infart förbjuden? För mig ser det ut som en grov motsägelse. Vad säger jag till polisen om de stoppar mig. Och vad skulle polisen svara?

Berzeliigatans enkel- eller dubbelriktade cykelbana

Får man köra in på den här cykelbanan eller ej? Berzeliigatan österut, sedd från Södra Vägen i Göteborg. Det ser nästan ut som en gillrad ”honungsburk”.

Ett väldigt cykelorienterat förbudsmärke
Själva cykelbanan ser väldigt dubbelriktad ut med mittlinje och pilar åt bägge hållen. Men så har vi det bjärta förbudsmärket C1, förbud mot infart med fordon. Det skulle visserligen kunna avse körbanan som definitivt är enkelriktad, men varför sträcker sig i så fall märket så tydligt in över cykelbanan? Och varför är det i litet format, ett format som oftast används för cykelbanor och inte för körbanor? Finns det anledning för bilister att bry sig om detta lilla märke?

Vägmärken ska sitta till höger om den väg de gäller (VMF 2 kap 3 §), och detta förbudsmärke sitter till höger om, ja praktiskt taget ovanför cykelbanan men till vänster om körbanan. Man får dock vid behov dubblera ett förbudsmärke med en pendang på vänster sida så att det bildas en ”port”. Det ser man ofta vid skyltning av hastighetsbegränsningar.

Berzeliigatans enkelriktade körbana

Samma plats på lite håll. Här ser man att det finns två märken för enkelriktat. Men ser det verkligen ut som parhästar, som en ”port” som bara riktas till biltrafiken?

På denna bild ser man ett fullblodsmärke för enkelriktning till höger, uppenbart avsett för körbanan. Men jag har svårt att uppfatta det vänstra märket som en pendang. Det har annan storlek, annan placering i djupled och det lutar sig in över cykelbanan, liksom för att vara ur vägen för bilarna. Det blir för många skillnader för att man med någon större säkerhet ska kunna tolka utformarens intentioner som riktade enbart till biltrafiken.

Och om man som cyklist står vid det lilla märket ser man inte det andra, stora och framskjutna märket. Då blir det förstås ännu svårare att uppfatta det lilla som en pendang, utan det ser helt och hållet ut som ett förbud för cyklister.

Det är fler som undrar
Gbgcyklaren tog upp Berzeliiskylten i sin film Berzeliigatans nya cykelbana – bra och dåligt 2014. Och Anders Moberg frågade om det 2016 på Facebookgruppen ”Cykla i Göteborg”.

Likadana märken i närheten
Det lilla märket som sitter över cykelbanan mäter 45 cm i diameter. Likadana märken i samma storlek som även de är placerade omedelbart till höger om cykelbanan finns i grannskapet längs Södra Vägen. Jag vill påstå att man måste anta att dessa gäller cykelbanan och inte den intilliggande körbanan.

Enkelriktat Södra vägen vid Olof Wijksgatan

Efter Olof Wijksgatan, in mot stan.

Enkelriktat Södra vägen vid Engelbrektsgatan

Efter Engelbrektsgatan, in mot stan.

I dessa fall ser själva cykelbanan mera enkelriktad ut än vid Berzeliigatan. Men ska cyklister verkligen bedöma om märket angår dem enbart utifrån hur de tycker att cykelbanan ser ut?  Det finns risk att man dömer till sin egen fördel, vilket jag ser att ett antal cyklister gör på dessa platser. Och vem kan säga emot om skylten används ibland si, ibland så? Observera att målade cykelpilar i banan i sig inte enkelriktar – de bara rekommenderar. Det är skylten själv som måste bestämma! Enligt VVFS 2008:272 som både Transportstyrelsen och Trafikkontorets tekniska handbok f.n. hänvisar till, kan skyltar i storlek 45 cm gälla alla trafikslag. Endast 30 cm riktar sig specifikt till gående och cyklister.

Förslag
Ändra skyltningen på Berzeliigatan så att den tveklöst tillåter dubbelriktad cykling. Även på långt håll borde cyklister lockas dit istället för att skrämmas bort från att använda den nya fina cykelbanan. På långt håll ser man bara skylten, inte hur cykelbanan ser ut. Att trängas med gående på motsatta sidas smala cykelremsa är sämre, särskilt om man ändå måste korsa Berzeliigatgan till slut för den fortsatta resan. Och träna inte cyklister i tolkningen att förbudsskyltar nog inte gäller dem.

Byt den lilla skylten mot en fullblodsskylt och låt den luta ut mot körbanan istället för mot cykelbanan. Att höja upp den över trafikljusen kunde också hjälpa. Då tror jag både cyklister och bilister slipper tveka om vem den gäller.

Tillägg 24/2: Skylt med pil
På Landsvägsgatan har man löst problemet med att en skylt ska gälla området till höger istället för till vänster om sig själv mha en pil:

Landsvägsgatans cykelbaneskylt med pil

Landsvägsgatan vid Haga Nygata: Cykelskylten har en pil som visar att den avser banan till höger. Enkelriktatskylten C1 har ingen pil och gäller därför som vanligt banan till vänster. Här behöver man inte tveka. Bara själva förekomsten av cykelskylt förenklar tolkningen, även på långt håll.

Publicerat i Förslag, Motstridigt, Skyltar o symboler | 2 kommentarer

Orange hänvisning brister

Göteborg är på väg in i en lång period av grävande, byggande och omledande i hela centrum. Då blir det svårt att få plats med all motortrafik, så man vill att fler cyklar. Men på Gullbergskajen brister hanteringen av cyklister i byggskeden på sina ställen.

Min första resa den 18 jan
Jag cyklade på cykelleden längs Gullbergs Strandgata och drömmarnas kaj in mot Skanskahuset. Men där Strandgatan viker av medan cykelbanan fortsätter var det avspärrat:

Följ orange hänvisning

Bild A: Är det avstängt redan här eller, som skylten påstår, först om 100 m?

Skylten säger

Gång och cykelbanan
avstängd om 100 m
Följ orange hänvisning

För det första tycker jag nog det ser ut som att banan är avstängd redan här. Det är svårt att komma förbi om man vill cykla de ytterligare 100 m som påstås vara öppna.

För det andra kunde jag inte hitta några som helst orange hänvisningar för gående och cyklister när jag följde rådet och svängde vänster.

Följ orange hänvisning

Bild B: Var är nästa orange hänvisning som ska leda min fortsatta resa? Vi ser 200 m bort men ingen mer orange färgklick.

Till slut kom jag fram till Mårten Krakowsgatan längst bort i bild. Där gjorde jag det enda rimliga och svängde höger, men hamnade snart på en snäv gång där det var tveksamt om cykling var tillåten. Inga orange skyltar någonstans. Vad tänkte de fotgängare som jag mötte eller försökte cykla förbi där?

Min andra resa den 20 jan
Nu hade avspärrningen med skylten flyttats så att man kunde cykla ytterligare 100 meter in mot Skanskahuset. Det var väl de 100 metrarna som skylten förut syftade på. Men på det nya stället var situationen densamma:

  • Avspärrningen hade samma skylt med samma text.
  • Men ändå gick det inte heller här att fortsätta 100 m framåt.
  • Och det fanns inte heller här någon mer orange hänvisning inom synhåll.

När jag följde rådet och svängde vänster hamnade jag som förut vid Mårten Krakowsgatan och den snäva gången där det var tveksamt om cykling var tillåten.

Jag vände då tillbaka och provade istället att svänga in på den gata som korsade halvvägs. I fjärran anade jag då något orange som kanske kunde vara skyltar.

Kanske orange hänvisning dag 2

Bild C: Utsikt längs den korsande gatan. Längst bort anas lite orange skrofs, varav något kanske kan vara en hänvisning för cyklister.

Jag behövde cykla närmare för att se vad det handlade om. Jodå, en av skyltarna var en orange hänvisning för cyklister. Den sa att gående ska fortsätta rakt fram men cyklar ska svänga höger, tillbaks ut mot älven. Och en efterföljande varningsskylt informerade också bilister om ”Cyklister i körfältet”.

Orange cykelhänvisning dag 2

Bild D: Cyklister ska svänga höger men gående ska fortsätta rakt fram. Man ser också varningsskylten för ”Cyklister i körfältet” som står lite längre borta till höger.

Väl framme vid älven igen fanns ännu en orange skylt som visade oss cyklister vidare till en staketomgärdad cykelbana. Nu kände jag mig väl omhändertagen.

Orange cykelhänvisning vid älven dag 2

Bild E: Cyklisterna och inga andra leds in under Göta älvbron mellan älven och ett staket.

Men när jag kom ut genom cykelbanans avslutande portal mitt under bron och vände mig om, fanns där en skylt D6 ”Påbjuden gång– och cykelbana” riktad mot den mötande trafiken, och en orange omledning som föste in både cyklister och gående där.

Orange gc-hänvisning vid älven dag 2

Bild F: Från detta håll var det alltså inte en cykelbana utan en kombinerad gång- och cykelbana.

Hur kan en bana vara både ren cykelbana och kombinerad gång- och cykelbana? Varför besvärar sig Vägmärkesförordningen i så fall med att definiera två skilda påbudsmärken D4 och D6? Lagstiftarna menar troligen att det är olika saker som inte slumpmässigt ska skyltas si från ena hållet och så från det andra. Men vad menar de som satt upp skyltarna här?

Som ni förstår tycker jag att Gullbergskajen har skyltats vårdslöst för cyklister på sina ställen, både när det gäller möjligheten att följa den tänkta omledningen och att visa om det är en cykelbana där gående ska använda annan väg alternativt visa stor hänsyn, eller om vägen är avsedd lika för båda.

Några berömvärda exempel från samma kaj

Asfalterad storgatsten för cykel

Bild G: Det var riktigt svårt att svänga med cykel på storgatstenen, så jättetack för den tillfälliga asfalteringen vid barken Viking och krigsseglarnas minnesmärke! Här var det någon ansvarig som verkligen insåg svårigheten!

Rejält markerad cykelväg

Bild H: Rejält markerad tillfällig cykelväg efter asfalteringen och flera skyltar längs vägen vidare som varnar gående för ”Korsande cykelväg”. I detta avsnitt behandlas cykeltrafiken som viktig!

G- och C-vägar förbi kajskjulet

Bild I: Gående och cyklister får var sin lika gena väg förbi kajskjulet. Blå skylt för gående till vänster och en annan blå skylt för cyklar till höger. Gående kan dessutom gå vid sidan om den fredade cykelleden, allt detta medan den ordinarie cykelbanan utefter Mårten Krakowsgatan är avstängd för ombyggnader.

Citat ur Cykelplanen 2015-2035
Trafikdirektörens förord på sid 3:

Trots dessa kvaliteter har cykeln haft en undanskymd roll i Göteborgs trafiksystem. Men nu är det slut med det. … Snart börjar i stor skala byggnationen av de omfattande infrastrukturprojekten inom Västsvenska paketet, och under byggtiden behöver bilresorna minska. Cykeln ska då vara prioriterad och upplevas som ett attraktivt alternativ för alla.

Och om god orienterbarhet vid cykling under byggskeden på sid 61:

Vägvisning för omledningar (skyltning och/eller information) ska vara tydlig från alla körriktningar, även i mörker, och ska finnas vid varje vägval.

Anmälan till Trafikkontoret 22/1
Jag har just provcyklat Gullbergskajen och sett både bra och dåliga exempel på omledningar. I min bloggartikel ”Orange hänvisning brister” beskriver jag både brister och berömvärda lösningar. Artikeln bifogas även som Worddokument.

Jag ber er justera Gullbergskajens skyltning enligt Göteborgs cykelplan så att den finns vid varje vägval och så att den blir tydlig och samstämmig från alla körriktningar.

Förutom att det behöver vara lätt för cyklister att följa omledningar måste man kunna lita på att alla trafikanter som kommer från andra håll (även gående) ges samma uppfattning som man själv om vem banan är tänkt för. Det är nödvändigt för ett bra samspel. Kanske behöver entreprenörer som utför arbete i Göteborgs gatumiljö få en liten checklista för att kolla sina omledningar där man går igenom varje trafikslag från alla håll för att inte göra sådana missar som jag stötte på här.

Omledningar i byggskeden behöver generellt hålla hög kvalitet nu när vi förväntar oss fler nya cyklister som varit vana vid välskyltade bilomledningar. Rätt hanterat kan vi få en bestående ökning av cyklandet i vår stad. Det tror jag att vi alla välkomnar.

Jag tar tacksamt emot respons på dessa mina önskemål.

Tillägg 23/1: Cyklar leds rätt ut mot biltrafiken!
Idag kom jag med cykeln från andra hållet och höll på att luras rätt ut mot trafiken på Mårten Krakowsgatan. Precis bredvid Älvrummet ser det ut så här:

Cykelbana rätt ut till mötande biltrafik

Bild J: Den cykelbana som borde vara avstängd, men som inte är det. Vy åt öster med Älvrummet precis bakom kameran.

Hela den omledning jag beskrivit tidigare måste väl bero på att denna ordinarie cykelbana offrats till biltrafiken under ombyggnaden? Men staketet till vänster och den orange vägvisaren till höger samverkar om att leda cyklisterna vidare rakt fram. När jag cyklade där kom det inga bilar, så jag cyklade bara på. Men så dök det upp en radda bilar som körde rakt emot mig på den smala körbanan. Då bestämde jag mig för att jag blivit lurad och vände om. Det här kan lura fler cyklister och borde åtgärdas direkt.

Jag kompletterade just min anmälan till TK med detta.

Tillägg 24/1: Fler luras ut mot biltrafiken
Idag tog jag ett varv runt Älvrummet för att se om cykelbanan rätt ut mot biltrafiken ändrats. Nej, den var som förut, och en cyklist cyklade just aningslöst in där, stannade när det kom bilar rakt emot honom och han såg att bredden inte skulle räcka till för möte. Han backade då till de orange sergeanterna och kollade på sin mobil för att se på kartan vad som var fel. Jag cyklade till honom och förklarade att utformningen lurat honom och att det nog var meningen att han skulle cykla den tillfälliga omledningen förbi barken Viking.

Lurigast är det om man kommer från söder, dvs från höger i bilden ovan. Då hindrar staketet en från att välja omledningen och den enda synliga skylten pekar verkligen mot bilvägen. Kommer man från Operan i väster är chansen större att man väljer omledningen.

Varför man inte spärrat av den felaktiga cykelbanan direkt vid korset är för mig en gåta.

Tillägg 26/1: Banan ut mot biltrafiken avstängd
Nu har det hänt saker! Ingen risk längre att man cyklar ut bland bilarna vid Älvrummet. Tack för den raska åtgärden!

Cykelbanan leder inte längre ut till mötande biltrafik

Bild K: Korset vid Älvrummet har nu ändrats enligt mitt förslag.

Om det har hänt något med den övriga orange vägvisningen som jag tar upp i denna artikel vet jag ännu inte.

Tillägg 22/2: Försämringar rapporterade till TK
Efter min anmälan den 22 jan har det hänt saker, men tyvärr bara till det sämre. Jag har nu satt bokstäver på mina bilder (löpande från A till K) för att kunna hänvisa till dem.

1. Jag anmälde ju från början att jag inte kunde hitta några som helst orange hänvisningar för gående och cyklister när jag svängt vänster vid första skylten och, som det visade sig, borde svänga höger i nästa kors. Senare kom det faktiskt upp en orange skylt i det korset. Skylten var liten, den stod efter korsningen och den var därför inte lätt att upptäcka. Men den togs snart bort igen och jag har passerat flera gånger sen dess utan att den har kommit tillbaka. Man måste veta av sig själv att det är här man borde svänga.

Kilsgatat mot söder, orange hänvisning saknas

Bild L: Kilsgatan. Det kom alltså upp en orange skylt där den vita skåpbilen står. Den var svår att se, men den visade cyklister åt höger. Snart togs den bort igen.

2. Nästa skylt (bild C) som längst bort anades som lite orange skrofs har sedan dolts allt mer för varje gång jag passerat. Från att ha stått synlig (bild D) står den nu indragen bakom de stora krukorna och travar av kravallstaket. Nu syns den inte förrän man nästan passerat platsen. När man cyklar avsöker man ju gatan framför sig, inte trista trottoarer vinkelrätt åt sidorna.

Svårupptäckt orange hänvisning

Bild M: Det orange skrofset som förut anades har här flyttats in bakom två stora krukor. Ser ni skylten så att ni förstår att det är den här vägen ni ska ta? Ledtråd: Skylten står precis nedanför de två flaggstängerna. Senare ställdes dessutom tättpackade kravallstaket så att skylten doldes än mer.

3. Sedan passerar man under bron (bild E). Jag upptäckte att den enda orange skylt som mötte cyklisterna därefter pekade vänster, alltså inte vidare längs kajen under Skanskaskrapan. Pga diverse höga staket och en tydligt vänstersvängande ledlinje var det inte uppenbart att man kunde och borde fortsätta rakt fram istället. När jag prövade att följa skylten gick enda möjliga vägen längs gaveln på parkeringshuset som syns redan i bild C och då hamnade jag obönhörligt åter tillbaka där bild E är tagen. Alltså en helt galen hänvisning, en evig loop. Finns det verkligen någon seriös helhetstanke bakom detta?

Hänvisning till loop

Bild N: Efter passagen under bron leder staket, plastsergeanterna, en gul omledningslinje och borta till vänster en orange hänvisning med gemensamma krafter oss cyklister att svänga vänster.

4. Den väl skyltade tillfälliga cykelvägen som jag berömde har nu degraderat. Portalen med cykelskylt vid Kanaltorget (bild I) är nu borttagen, vilket gör att gående inte märker att det börjar en separerad g|c-bana där. Och en bit in har en gc-skylt tillkommit som förvirrar. Men senare finns skyltning som visar att det visst är meningen att cyklister och gående ska separeras. Väldigt motsägelsefullt.

Cykelportalen borttagen

Bild O: Förut fanns här en portal som visade att det började en provisorisk cykelbana här som sedan följer de gula linjerna. Men portalen togs bort, och vid vänstra kajskjulets bortre ända gjordes nu en motsägelsefull skyltning, se bild P nedan.

Förvirrande gc-skyltning

Bild P: De blå skyltarna verkar säga att det är en ren cykelbana fast en oseparerad gc-bana trots de gula linjerna. Ändå finns flera orange skyltar som varnar gående för korsande cykelbana, varav en står rakt under det 6-rutiga fönstret och är vänd mot korsande gångtrafik.

Eftersom de blå skyltarna är olika, kan det inte vara en dubblering för att förtydliga en viss avsikt. I så fall ska den oseparerade gc-skylten gälla till vänster om sig. Det är svårt nog för en gående att klämma sig förbi mellan skylten och hörnet på huset. För en cyklist är det stört omöjligt, även om man är ekvilibrist. Jag vill se den som bestämt skyltplaceringen att själv visa hur man gör för att följa den skylten. Det vore riktigt kul.

5. Den 22 jan skrev jag att ”Jag tar tacksamt emot respons på dessa mina önskemål”. Det har jag ännu inte fått, varken i ord eller handling. Jo, med ett undantag: de har täppt igen cykelbanan som ledde rakt ut mot mötande biltrafik. Men det är allt.

Nu skriver jag till dem igen, både för att påminna om att ge mig den respons jag bad om då, och för att rapportera om dessa försämringar.

Tillägg 23/2: Idag förbättrades punkt 3
På platsen i bild N vid Skanskaskrapan har det nu kommit upp ännu en orange skylt precis framför den blå P-skylten. Den pekar höger för cyklister. Den gamla vänsterpekande finns kvar, men nu ser man att det finns alternativ. Och högerskylten är tydligare. Det är bra, eftersom det är genomfartsleden som går åt höger.

Den eviga loopen är därmed bruten. Undrar om någon har reagerat supersnabbt på min anmälan, eller om det är ett oberoende initiativ.

Tillägg 8/3: Svar från TK
Situationen för cyklande i området har setts över och en förändring kommer att ske inom den närmsta tiden. Det blir bl.a. ny sträckning på vissa delar och cykelvägvisningen kommer att vara tydligare. När detta är genomfört hoppas jag att det ska bli tydligare var man ska befinna sig som cyklist.

Publicerat i Åtgärdad, Beröm, Cykelplan 2025, Förslag, Motstridigt, Provåkning, Skyltar o symboler, Vägarbete, Väntar på åtgärd | 16 kommentarer